Dropping out

Jag har fattat ett beslut som innebär att jag kommer sluta i en av mina två bokcirklar. Jag kommer fortsätta med den sci-fi som jag startat upp, men Full Bokhyllas cirkel hinns helt enkelt inte med. En kombination av läströtthet, svårigheter med genréna, stress och ökade fritidsaktiviteter (vilket iofs inte är negativt) ligger bakom beslutet. Det kändes inte alls bra att jag hela tiden kände en ovilja mot böckerna vi läste. Jag måste sluta upp med att plåga mig igenom böcker som inte engagerar mig, det är varken rättvist mot mig eller mot böckerna som förtjänar att läsas av människor som uppskattar dem...

Samtidigt är jag mycket besviken över min egen oförmåga, förra året läste jag 99 böcker, nu är jag uppe i 40 böcker och det är september. Fast förra året var jag arbetslös, så det är klart det fanns mer tid... Nä, det är dags att mogna och inse mina begränsningar.

Jag önskar all lycka till mina f.d. fellow cirkeldeltagare, det har varit ett jättetrevligt bokcirkelår och jag hoppas att ni får ha fortsatt trevliga träffar!

Intervju med Svensk Bokhandel

Nu har min mini-intervjun med Svensk Bokhandel blivit publicerad och resultatet finns i ett reportage som heter "Bokcirkeln – en växande maktfaktor i bokvärlden". Jag finns med på ett litet hörn tillsammans med en del andra bokcirklare som beskriver fenomenet.

Just nu har det inte blivit så mycket läsande för jag rensar ogräs i landet och skyfflar fårgödsel. Just like in the old days, ey!

Fia over and out

SF-bokcirkel: Eifelheim av Michael Flynn

Bättre sent än aldrig! SF-bokcirkeln träffades den 17 juni för att diskutera Eifelheim av Michael Flynn:

Tom Schwoerin, en matematisk historiker (cliologist) forskar om 1300-talets Tyskland och dess utveckling och bosättningar då han kommer till ett underligt dilemma. En av byarna följer inte det naturliga mönstret av kolonisering och urfolkas under mitten av 1300-talet. Byn som heter Eifelheim är hemvisten för legender och skrönor om demoner och förbannelser, men detta förklarar inte varför ingen någonsin återvänt till byn. Tom fördjupar sig i studierna och gräver fram allting han kan få tag på om Eifelheim, vilket även innebär att han inblandar sin sambo Sharon Nagy, en kosmologist, Judy Cao, en bibliotekarie och Anton Zaengle, en historiker.

Samtidigt varvas nutidens vetenskapliga resonemang med en historia från 1300-talets perspektiv, genom pastorn Dietrich, som en morgon vaknar upp och finner att någonting känns fel. Elektriciteten sprakar i luften och man får stötar av allt metalliskt. Något är på väg att hända, eller har redan hänt, i hans hemby. Några bybor menar att Guds straff har fallit över dem. En storm uppstår ur en klarblå himmel och splittrar varje glas i kyrkans fönster, och Dietrich inser - vad än det är som de väntat på... så har det anlänt.


Eifelheim är historien om mänsklighetens första möte med det utomjordliga, och beskriver på ett välgenomtänkt och strukturerat sätt hur medeltidens människor skulle ha reagerat och hur de skulle tolkat händelserna. Eftersom det på den tiden inte fanns någon benämning för utomjordningar, UFOn, eller andra planeter bebodda av varelser så försökte man förklara allting genom kristendomens ord. Man såg jorden som universums medelpunkt, och allt som skedde gjorde detta på grund av Guds vilja. Det faschinerande med denna historia är hur Dietrich lär sig interagera och relatera till Krenkerna, utomjordingarna, och hur Krenkerna så småningom blir en del av Eifelheims samhälle.

Frågan är -var verkligen medeltidens människor SÅ öppna, givet de inskränkta synsätt och fåtalet redskap som fanns då för att förklara allt vetenskapligt? I think not. En sak som boken också faller på är hur "naturligt" alla nya tekniker förklaras, och hur "lägligt" det var att pastor Dietrich var så lärd inom grekiskan att han kunde förklara Krenklarnas kameror genom det grekiska uttrycket photographia.

När det gäller tempo, författarstil och handling då? Tja, det var inte precis en spännande bok. Den var dessutom otroligt svårläst, faktum är att av de fem som kom till bokcirkeln hade enbart två läst ut boken i förväg. Eifelheim hade en sövande ton och saknade totalt medryckande händelser. Dock så fanns det en del karaktärer som jag gillade, bland annat Johannes von Sterne, Krenken som blev Dietrich vän, muraren, Dietrich adopterade dotter Theresia, den passionerade munken Joakim och Herr Manfred, lorden av byn. Och trots de svåra kosmologiska och cliologiska resonemangen så läste jag ju faktiskt vidare, alltså kunde den inte vara så dålig.

En av bokcirklarna hade gett den en fyra, och jag lutade åt en fyra innan jag läst ut den, men nu lutar jag också mot en trea.

Eftersom det är sommartider med semestrar och dylikt har bokcirkeln beslutat sig för att ta ett längre uppehåll till den 5:e augusti, fast för oss som finns i Malmö den 15:e juli kommer vi ha en minicirkel där vi kommer diskutera Terry Brooks - Shannaras ättlingar. Den 5:e augusti blir det Grunts av Mary Gentle. Ser fram emot dessa två böcker!

Svensk Bokhandels reportage om bokcirklar

Den 12:e juni kom den nyaste upplagan av Svensk bokhandels papperstidning ut, och inuti finns ett reportage om bokcirklar som kan vara intressant att läsa om (jag finns nämligen med på ett litet hörn, är intervjuad med anledning av min fantasy/scifibokcirkel som startades upp tidigare i vår). Ska bli mycket spännande att läsa denna artikel!

Bokcirkeln: SOS från mänskligheten av Johanna Nilsson

Ok, så är tror jag det gick till när Johanna Nilsson valde vad hon skulle skriva om:

Johanna: Hmm, jag vill typ lixom skriva en bok.
Random kompis: Ja, vilken jättebra idé för du är ju en så asbra
författare!(Kompisen var ironisk men det förstod
inte Johanna...)
Johanna: Öööh jaha... vad ska jag skriva om då?
Random kompis: Skriv om dig själv!
Johanna: Ööööh jaha men typ vadå va? Att jag vill skriva en bok?
Random kompis: Tja, antingen det eller så... gör det till en
*utmaning*.
Johanna: Öh, vadå utmaning? Ska det typ vara svårt nu också? Åååh jag får pssyykbryyt. Mycket man måste tänka på när man blivit författare.
Random kompis: Ja.......... visst är det...... *suck* Jag vet! Jag slår vad om att du inte kan få in alla möjliga slags psykiska sjukdomar i en enda bok. Om du lyckas det får du en hel tia av mig!
Johanna: Woohoo!

And that's the story of SOS från mänskligheten was born.

För en närmare beskrivning av vad bokcirkeln kom fram till, läs här.

Boken handlar om en salig blandning människor, allt från domare i högsta domstolen till lyxprostituerade, till yuppies, till knarkare och bingo lotto-föreståndare. Alla har det sina egna problem och en del söker sig till sajten SOS från mänskligheten för att få prata med andra i liknande sits, andra går till Benjamin, lyxprostituerad rikemansson som förskjutits av sina föräldrar. Cornelia, Mikael, Pontus och Louise använder sig av hans tjänster av olika anledningar. En del behöver prata, någon behöver sova och några behöver helt enkelt få kärlek. Benjamin själv har traumatiska minnen från sin barndom med sin manodepressiva syster som tog livet av sig, och det enda sättet för honom att må bra är att ge av sig själv till andra. Alla dessa förlorade själar söker efter någonting, och när de finner vad de ville ha kommer de ibland på att det inte var vad de ville trots allt. Men så är ju också livet... Genom Sebastian får en del styrkan att gå vidare, få nystart, eller modet att stå på egna ben.

Min bedömning av boken blev en trea, för trots vissa brutalt hemska/äckliga bitar, överspelade och extrema karaktärer och jobbiga stockholmare så gav boken ändå en intressant insyn i det mänskliga beteendet. De psykiska sjukdomar man kan få är många, och de är vanligare än man tror. Manodepressivitet, depression, dysfori, socialt fobi, bulimi, ADHD, lågbegåvning, personlighetsstörning, utmattningsdepression, panikångest, vanlig ångest, sociopati, psykopati, drogberoende störningar... Jag är helt övertygad om att Johanna Nilsson lyckades pricka in VARJE enda en. Frågan är - vaaaarför?

And that's all I have to say about that.

Nytt för denna vecka...

Är så trött så jag snart rasar i säng, men innan jag gör det så vill jag bara påpeka att jag införskaffat tre/fyra böcker till.

* Johanna Nilssons SOS från mänskligheten (inför bokcirkel på tisdag)
* Neil Gaimans Coraline (bara för att)
* Ellen Kushners The Privilege of the Sword (kvinnor med svärd rockar)

Orkar inte lägga upp bilder just nu så ni får nöja er med tråkig text.

Jo, och så har jag ju beställt Eifelheim av Michael Flynn till SFcirkeln.

SFbokcirkel: Nästa bok

...blir denna: Michael Flynn - Eifelheim

Utdrag från wikipedia:
År 1349 försvann en liten stad i Tyskland. Den teoretiska fysikern Sharon Nagy och hennes nutida historiker/matematiker till pojkvän, Tom Schwoerin, stöter på mysteriet och börjar intressera sig för den lilla ortens öde. Tom blir nästan besatt av problemet och de börjar båda söka efter sanningen om hur orten Eifelheim bara kunde försvinna från kartor och andra dokument. Varför återvände inte folk till samhället? Vad var det egentligen som hände i Eifelheim? Båda två engagerar sig i undersökningar, där modern fysik och historisk vetenskaplig metod av i dag gradvis avslöjar vittnesbörd om utomjordingars kraschlandning i Tyskland under digerdöden på trettonhundratalet.
Orten hette ursprungligen Oberhochvald, men döptes till Teufelheim, ett namn som förvanskades till Eifelheim. År 1348, när digerdöden skördade liv i Europa, var fader Deitrich bypräst i Eifelheim. Deitrich var en bildad man. Våra två nutida forskare, till en början helt ovetande om hans roll, inser efter hand att denne kom att bli länken mellan människan och främlingar från en fjärran stjärna som råkade stranda sitt rymdskepp i skogen utanför byn. Tom och Sharon dras in i bybornas livsöde och fader Deitrichs hantering av mänsklighetens första kontakt med en mystisk främmande ras.

SF-bokcirkel: Thomas the Rhymer av Ellen Kushner

Bok nummer två för oss i SF-bokcirkeln blev en klassisk fantasysaga med älvor och magi. Den bygger på en skotsk historia från 1200-talet om barden och harpospelaren Thomas. Ellen Kushner har plockat element ur olika ballader och skrönor om Thomas och spunnit vidare på sagan för att ta reda på hur hans liv kan ha sett ut, och resultatet blev en mycket charmig saga med ett underbart språk som fångar in andan av den tidiga medeltiden.

Boken är uppdelad i fyra olika perspektiv och börjar med bonden Gavin. Han och hans fru Meg tar en stormig kväll emot en genomfrusen ung man som värmer sig vid deras härd mot historier. Han berättar om sitt liv bland kungar och sköna damer, och historierna är så extravaganta att bondemakarna har svårt att tro honom. Men när Thomas insjuknar i förkylning och blir kvar vid deras härd i flera dagar lär de känna honom bättre och när de skiljs åt är de vänner för livet. Thomas fortsätter att besöka dem och de får varje gång höra historier från hovet, om damer som försmäktar utan honom, om kungar som överröser honom med lovord och juveler, och så får de lyssna på hans sköna ballader. Att det mesta verkar vara för bra för att vara sant, det gör inget, tycker Gavin och Meg, som njuter av hans sällskap lika så.

Thomas lär känna parets granndotter Elspeth, och de unga tu blir genast vänner trots sina olikheter. Elspeth är vidskeplig och tror på älvorna, och Thomas tror inte ett dugg på älvor, de finns ju bara i de sagor som han sjunger för nöjes skull. Elspeth tycker inte om när Thomas pratar om älvor och andra varelser som om de inte fanns och varnar honom för att nämna dem vid namn. Men Thomas lyssnar inte på Elspeth, och en dag när han är ute på ängen så försvinner han spårlöst, som uppslukad av gräset.... Allt för sent blir Thomas varse om att han haft fel om många saker, och att världen har en hemlig plats fyllda av älvor och magi.

Sagan om Thomas the Rhymer har många bra saker, men också en del dåliga. Vad jag kan tycka saknades är den där lilla extra kryddan av spänning, den där wow-grejen som man väntade på som aldrig dök upp. Det var en ofarlig, gullig saga, så här i efterhand kan jag också tycka att det räcker. Vissa i bokcirkeln gillade den, andra var mindre nöjda och jämförde den med telefonkatalogen och mjölkpaket. Det viktiga här är att ingen tyckte författaren var dålig på att skriva, hon har bevisat att hon kan föra bra dialoger, ha ett flytande språk och spännande karaktärer, men vissa av oss tyckte inte hon levererade nog med handling. Ett argument här kan vara att hon ville hålla sig inom ramen för vad som KAN ha hänt i Thomas liv, att hon tyckte att allt för stora utsvävningar var att vara osann mot historien. Kanske var det så.

Totalt får boken en 2,5 och jag ger den även en 2,5 på romantikskalan.

Sf-bokcirkel: Blindsight av Peter Watts

Vår science fiction/fantasy-bokcirkel (vi måste komma på något kortare att kalla bokcirkeln!)har nu läst sin första bok, Blindsight av Peter Watts.

Blindsight handlar om en avlägsen framtid där mänskligheten för första gången upptäcker att de är bevakade av främmande varelser. En utvald grupp beger sig med skeppet Theseus på jakt efter de andra livsformerna...

Jorden är vid denna tid en främmande plats där människor valt att plugga in sig i maskiner eller förbättra sina sinnen med eventuella dataprogram och andra gatgets. Man kan ta droger som gör en trogen en viss person, människor kan ha flera personligheter i en och samma kropp (men på ett mindre galet sätt), och när kroppen dör kan hjärnan bli uppkopplad i en evighetsmaskin kallad "heaven" där den upplever sitt eget programerade himmelrike. Jo, och så finns vampyrer också... (logiskt eller hur?)

Mänskligheten har i princip lagt sådant som förhållanden och kärlek bakom sig, och bland de få par som är kvar är det knappt någon som "gör det" längre. Barn tillverkas i provrör, personligheter modereras med "tweeks".

Siri Keaton, genomgick som barn ett stort ingrepp i hjärnan där man avlägsnade halva hjärnan (den delen av honom som innehöll hans personlighet och självmedvetenhet). Siri som hade lidit av epilepsi blev nu botad, och istället för halva hjärnan fick han något slags dataimplantat (fråga mig inte om detaljer för det är för invecklat även för mig), och detta gjorde att han har förmågan att observera och samla information som han sedan skickar vidare till rätt instans, som ett chinese room. Hans hjärna förstår och kan processera även om han själv inte förstår vad det är. Han kallas för en synthesist, och är en av de få utvalda för att färdas med skeppet Theseus ut i rymden för att finna utomjordingarna.

Med honom finns kaptenen Jukka Sarasti, en vampyr och sociopat, Isaac Spindzler, Amanda Bates, besättningens muskler och Susan James, linguisten med fyra människor i en och samma kropp a.k.a. The Gang (består också av Sasha, den uppkäftige, Mishelle, den mjuke och mannen Cruncher, varav alla är lika verkliga som Susan).

På jakt efter utomjordingarna finner de ett underligt skepp som kallar sig Rorschach och som har lärt sig att kommunicera med dem. Efter att ha studerat skeppet beslutar de sig för att kliva ombord, och då börjar plötsligt underliga saker att hända.... Frågan är, vad är Rorschach egentligen? Vad har skapat skeppet? Vad vill de? Är de intelligenta? Är de självmedvetna? Är de vänner eller fiender?




The Washington Post om Blindsight:

"His (Watts) dense idea storms may slow some readers, but most will
sail through the tech-heavy patches purely for the thrill of seeing what happens
next."

Detta är en bra beskrivning, om än något snäll. Boken fokuserar på spelteorin, matematiska termer, vetenskapliga teorier, och ställer frågor som: Behöver vi egentligen självmedvetandet? Vad är "jaget"?

En i bokcirkel menade på att det är mer en avhandling än en bok, och jag tenderar att hålla med. Den gjorde avkall på de bra saker som karatärer och handling för att driva fram en poäng, få till stånd en diskussion om självmedvetande, vilket jag inte köpte. Jag menar, vilka riktade sig denna poäng till? Vilka är menade att läsa den? Jag fattade knappt hälften av resonemanget, och jag har studerat politisk teori I och II. Desto högre krav boken sätter på läsaren, desto färre läsare och desto sämre diskussion. Tråkigt nog.

Ur avhandlingssynpunkt var boken säkerligen superbra, och visst fick resonemangen en att tänka (och gav upphov till intressanta diskussioner om könskampen, mänskliga experiment och intelligens) men ur berättelsesynpunkt var boken obegriplig, osammanhängande, oengagerande, comeplete waste of breath. Så sammantaget måste det ju då bli (5+1)/2= 3.

Efter att ha träffat gruppen för andra gången och lärt känna dem ännu bättre så hade jag en superbra känsla i magen. Vi är ett bra gäng. Det kommer bli bra det här!

Vi beslutade oss för att ta ett galaktiskt hopp från hard core tech till fantasy med älvor och magi, och nästa bokcirkelbok som vi skall läsa blir Thomas the Rhymer av Ellen Kushner, som jag just inhandlat på SF-bokhandeln i Malmö.

Stay tuned for more!

Fantasy&SF-cirkel + all slags kärlek

Nu har vi haft vårt första möte och det var en mycket trevlig kväll. Det diskuterades och analyserades och skojades. Jag tror vi har fått ihop ett bra gäng. Faktum är att jag räknade med att det skulle hålla på till 20.00 men istället höll vi på till 21 av bara farten.

Till nästa gång ska vi ha läst Blindsight av Peter Watts, den är nu beställd (inte via amazon, have no fear!).

Det snackas ganska mycket just nu om amazons skandalösa dissning av böcker på toplistan som innehåller homosexuell kärlek. För att vända situationen till något positivt så fick ju plötsligt dessa böcker ganska mycket uppmärksamhet i all uppståndelse, vilket ledde till att jag fick upp ögonen för Oranges are not the only fruit av Jeanette Winterson, som jag nu bara måste ha.

Jag fascineras av alla som vågar bryta tabuer, älskar till exempel Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry bland annat för hennes förmåga att beskriva homosexuell manlig kärlek på ett sådant romantiskt vis. Jeanette Winterson skriver om homosexuell kvinnlig kärlek, och jag tror att denna kärlek kan vara minst lika romantisk. Som den love-junkie jag är så tycker jag all slags kärlek är vacker...

Det börjar hända grejer! [Uppdatering]

Har blivit skribent på fantasysajten Catahya och skrivit min första recension (av Bläckhjärta) som går att läsa här. Har även fått ännu mer respons på min fantasycirkel och nu har jag mailat ut till samtliga intresserade och hoppas att vi snart kan bestämma datum och träffas i.r.l!

Har även börjat få fason på lägenheten (ny säng, snart nytt skrivbord) och börjat få fason på mitt läsande, dock har de senaste böckerna i min ordinarie bokcirkel istället blivit en slags bromskloss, inte för att de är dåliga, de är bara för realistiska. Just nu läser jag fantasy och lättsmält romantik typ Charlaine Harris eller Nicholas Sparks... eller Nicholas Evans för den delen (recension kommer snart!)

Det är inte lätt att läsa något när inte lusten faller på, så därför har jag tagit det mogna beslutet att hoppa över en bokcirkelträff (sen så fungerade inte tid och plats särskilt bra heller). Det känns litet sorgligt att mitt läsande inte hunnit komma igång så bra ännu men... a girls gotta do what a girls gotta do. Tar igen det när jag får tillfälle!

Nu ska jag återgå till min Nicholas...

Bokcirklar, minicirklar och SF i dubbel bemärkelse

Min fantasy/sf-bokcirkel har artat sig, har lagt ut krokar litet här och var och fått ihop en del människor. Nu hoppas verkligen vi kan få igång något! Ni som har uttryckt intresse, stay tuned via mail eller blogg! (Det är dock inte för sent för eftersläntare som också vill vara med, bara maila! Berätta gärna vad ni gillar att läsa, vilka tider och platser som passar er, osv.)


Något annat som artat sig är att Bläckhjärta faktiskt SKA visas i Malmö (does the dance of Joy!) , så mina vunna biobiljetter var inte bortslösade på mig! Det enda problemet är att jag vill reservera dem idag, men då måste jag hämta ut dem imorgon och då är jag inte i Malmö... *grubbel grubbel* Får helt enkelt reservera dem dagen i fråga och hoppas att det finns plats då. Annat vore ju förkastligt!

På tal om något helt annat så har jag idag även införskaffat en bok: China Miéville - Un Lun Dun. Jag köpte ett ex till Martina i födelsedag (för nästan exakt ett år sen) och NU kommer hon på att hon bör läsa den.. (Ungrateful..*something*.. *mumbling*..) ;P

Vi ska läsa dem samtidigt och när hon kommer ned och hälsar på mig under påsken ska vi ha vår alldeles egna minibokcirkel (nördigt, I know!). Någon annan som vill läsa den med oss?

No bokcirkel, slut!

Jag pratar förstås om min ordinarie bokcirkel. Kunde tyvärr inte åka idag för att jag är helt enkelt inte frisk. Är alldeles mossig i huvudet och har ihållande huvudvärk, det är ett under att jag orkar jobba. Imorgon är det dock en kort dag sen är det helg, gissa om jag ska ha det skönt under en filt med mina tre böcker (undrar vilken som kommer bli färdig först?)!!


Now to something completely different.. en liten rolig anekdot angående rubriken!

Det var en gång en lunchrestaurang på Campus i Luleå...
Där jobbade många roliga människor, bland annat jag och Martina (ja, vi är jätteroliga...) Fast vi jobbade kvällstid med andra uppgifter. How ever, nu kom jag bort från storyn...

Det var en gång en lunchrestaurang och där jobbade en lunchare som hette Anco. Hon var en dag väldigt stressig och så upptäckte hon att det var slut mjölk i en av behållarna. För att spara in tid och för att gästerna skulle förstå att mjölken var slut (annars stod de bara å väntade på att hon skulle komma ut med nytt) så satte hon upp en lapp på behållaren. Eftersom hon dessutom visste att det var många utbytesstudenter som åt på restaurangen så tänkte hon minsann vara internationellt gångbar. Så hon skrev både på svenska och engelska och resultatet blev:

No Milk
Slut

Problemet är ju bara att utbytesstudenterna inte förstod svenska, och därmed trodde det alltså att de blev kallade för slampor. Därav kommer det numera internationellt kända (i alla fall på LTU) uttrycket: No Milk, slut!

Som en fluga i smöret

På grund av att jag fortfarande har så pass mycket nytt att lära mig på jobbet (går dagligen nya webbkurser) så händer det lätt att tankarna glider iväg till "Vad var det nu de sa i den där kursen..?" eller "Vad var det jag skulle göra imorgon..?", eller så går jag igenom olika listor eller procedurer i huvudet, eller något annat jobbrelaterat. Jag drömmer till och med om konstiga möten, personnummer och rabblar upp medicinska termer som om jag vore utbildad läkare...

Allting bara snurrar och jag har svårt att koncentrera mig på en bok, därför har jag nu påbörjat massor med olika för att se om någon kan fånga mitt intresse.

Först och främst läser jag Lionel Shriver - Vi måste tala om Kevin som vi ska ha bokcirkel om på torsdag. Sen påbörjade jag häromdagen The Graveyard Book av Neil Gaiman, men stackars Neil var inte nog fängslande ty han saknade en viktig ingrediens som fångar mig som en fluga i smöret: romantik. Så jag plockade upp den nyinköpta Dead until Dark av Charlaine Harris som tydligen utlovar massor av romantik (har minsann hört talas om True Blood-sexet, jag med!)

Nu ska Bill The Vampire natta mig, men imorgon på bussen är jag återigen trogen min Vi måste tala om Kevin.

Fantasyfantaster och scifinördar sökes!

Tycker du om vampyrer, drakar, alternativa verkligheter och utomjordingar? Läser du mycket böcker? Bor du i Malmö/Lund-regionen? Då har du chansen att hoppa på starten av en helt ny bokcirkel!

Jag har länge längtat efter att möta människor som delar mitt intresse för fantasy och science fiction, och vilket bättre sätt finns det då än genom en att starta en bokcirkel? Tanken är att det ska vara ett enkelt upplägg med en bok i månaden, vi får alla var sin månad där vi får bestämma bok som ska läsas, vi träffas på fik efter 18 och diskuterar böckerna. Men först och främst gäller det att få ihop litet people.

Intresserad? Eller vill du veta mer? Maila: boktimmen@hotmail.com

Läslusen återvänder

Efter Svartkrut och Eld behöver jag någonting sliskigt romantiskt, och jag har en känsla av att Elisabet Nemerts Rovfåglarnas tid kommer möta mina förväntningar. Om inte den stillar mitt romantiska begär kanske Anita Shreves Pilotens Hustru fixar biffen. Och om inte den heller fixarbiffen har jag lånat Sheila O'Flannagans Inte HAN! "Chicklit när den är som bäst!" Det är någonting med irländska kvinnliga författare, de kan få mig alldeles knäsvag bara av att läsa bokens baksida...

Vidare har jag lånat boken Avvägar av Tawni O'dell (hennes debutroman). Varför läser jag denna då? Jo, jag har gått med i En full bokhyllas bokcirkel, och det är den bok vi skall läsa först. Jag är både nyfiken och litet spänd inför träffen i oktober. Har ju aldrig varit med i en bokcirkel innan. Heck, jag hade ju inte en egen bokblogg förrän för två veckor sedan. Det känns som om jag har klivit ur boknörd-garderoben och plötsligt öppnas en helt ny värld fylld av vackra böcker, ordet "metalitterär", librarykits, bokhoror och Underbara Tips som Stephenie Meyers Twilight-serie (som jag btw bokat på bibblan).

Me likey!