Friday, 31 December 2010

Läsåret 2010

Så var det då dags för den årliga sammanfattningen av läsåret. Under 2009 planerade jag att läsa fler klassiker. Jag lyckades läsa en hel del men ville fortfarande läsa Selma Lagerlöf, HC Andersen, Lucy Maud Montgomery och Laura Ingalls Wilder, och det var min förhoppning att hinna med dessa under 2010. Men hur gick det egentligen?

Detta år läste jag endast 42 böcker, och ingen av dem var en omläsning. Det är 27 böcker mindre än 2009 och 57 böcker mindre än 2008. Detta har inte varit ett stort läsår för mig, men det har ju funnits skäl till det. Tror att jag kommer igen nästa år. Då är det nya tag som gäller!

Lästa genrér under året:
chic litt: 9
fantasy: 18
historiska/alternativhistoriska romaner: 4
klassiker: 1
science fiction: 5
deckare: 2
"vanliga" romaner: 1
steampunk: 1
diktbok: 1

Inga konstigheter här, det är fantasy, historia, sci-fi och chic litts som är mina favoriter. Det som är nytt för i år är att jag läst en diktbok, och hela TVÅ deckare. OCH - de var bra! :) Tyvärr blev inte några klassiker lästa förutom Bram Stokers Dracula, men jag planerar att beställa Laura Ingalls Wilder och Lucy Maud Montgomery i det nya året.

Språk: 17 på svenska, 25 på engelska

Författarnas hemländer:
England: 14
USA: 22
Svensk: 3
Australien: 3
Frankrike: 1
Skottland: 1

Böcker av manliga författare: 13
Böcker av kvinnliga författare: 31

10 bästa 2010 (utan inbördes ordning):
Jaqueline Carey - Santa Olivia
George R R Martin - A game of thrones
Richard K Morgan - Altered Carbon
Robin McKinley - Sunshine
Vicki Myron - Bibliotekskatten Dewey, en småstadskatt som älskades av hela världen
Nene Ormes - Udda verklighet
Cherie Priest - Boneshaker
Kathy Reichs - På måndag död
Connie Willis - Blackout
Connie Willis - All Clear

Bubblare:  Michael Chabon - The  Yiddish Policemen's Union

Big No-No:
Charles Stross - Accelerando
Bertil Mårtensson - Samarkand 5617

Sammanfattningsvis så kan man väl säga att jag gillar att läsa historiska sci-fi och fantasy, de får gärna utspela sig i Storbritannien eller USA. När det gäller fantasy har jag slutat läsa högfantasy och istället riktar jag in mig på mer urban fantasy. Och så har jag verkligen fallit hårt för steampunk, och börjar få upp intresset för deckare, främst då av Kathy Reich. Om jag skulle spå något för det nya året så tror jag att jag kommer läsa böcker som utspelar sig i Storbritannien runt 1800-1900 eller i USA i nutid. Gissar på Arthur Conan Doyle och Agatha Christie. Jag tror mig också se en trend där jag minskar min chic litt-läsning och blir mer allsidig. Romantiska böcker finns i alla former och ibland känns det litet för lättillgängligt med chic litt. Behöver ha fler element än romantik i böckerna, och då tror jag spänningsböcker av olika slag kommer fungera bra.

Det var bokslutet för detta år, får se vad 2011 för med sig i bokväg!

Thursday, 30 December 2010

Connie Willis - All Clear

Årets sista recension blir passande nog för årets bästa bok - All Clear av Connie Willis.

All Clear är fortsättningen på Blackout. Den handlar alltså om tre tidsresande historiker som har fastnat i Andra världskriget och försöker ta sig hem till sin egen tid, år 2060. Samtidigt som de försöker överleva bomber, svält och den dagliga terrorn av att leva mitt i Blitzen fortsätter de att leta efter sätt att ta sig hem igen.

 
All Clear och Blackout två delar i en hissnande historisk thriller/drama/sci-fi (men bara på grund av tidsresandet, annars är det inte särskilt mycket sci-fi). Varje kapitel börjar med ett citat som sätter stämningen för kapitlet, och som också talar litet om vilken otroligt stark sammanhörighet och viljestyrka som fanns under kriget. Ibland är citatet från Churchill, ibland från någon general, eller från någon vakt vid skyddsrummen under lufträderna, eller från någon civilperson. Connie Willis blandar också in Shakespear och Agatha Christie, vars verk citeras med jämna mellanrum för att göra en viktig poäng eller liknelse. Dessa framförs på ett mycket vackert och passande sätt så de förstärker storyns budskap.

Connie Willis imponerar stort med sin otroliga förmåga att engagera läsaren med sin målande beskrivning av Andra Världskriget och de sympatiska karaktärerna, för att inte tala om de många mysterier som sakta men säkert lindades upp. Vissa av svaren kunde jag ana mig till, andra hade jag inte den blekaste aning om. Detta är en sån där bok som man kan gå tillbaka och läsa om och sedan tänka "Aha, men där kom första ledtråden ju!" - vilket jag kommer att göra. Trots tjockleken (tegelstensvarning), trots att boken är på engelska (vilket inte är något problem för mig men kan vara för andra) så rekommenderar jag verkligen den eftersom den är en riktig bladvändare. Inte svårläst alls! Vill man ha spänning får man det i överflöd! All Clear är till och med mer spännande än Blackout, den var så spännande att den höll mig uppe till fyra på natten (trots att jag skulle upp kl nio) eftersom jag inte kunde sluta läsa den.

I Blackouts recension skrev jag ett stycke som jag gärna vill besvara i denna recension nu när jag har fått helheten:
" Efter ett tag tycker jag mig finna ett litet pussel av ledtrådar till viktiga karaktärer och händelser, men det kan lika gärna vara min överaktiva hjärna. Jag vet nämligen inte svaren på alla mina frågor förrän jag läst All Clear. OM mina konspirationsteorier visar sig vara sanna så är storyn lysande, annars vet jag inte riktigt vad jag ska tro."

Utan att spoila allt för mycket så kan jag säga att alla mina konspirationsteorier inte visade sig vara sanna, men bakom dem dolde sig något annat som var lika briljant. Så kort sagt: storyn ÄR lysande! Detta är ett mästerverk!  Jag vill ha mer av karaktärerna, vill se filmatiseringar, fortsättningar, mer mer mer!!

Den får fem stora och starka V-2-rockets av fem möjliga!! Och nu går ni direkt till affärn och köper båda böckerna bums!

Friday, 17 December 2010

Agatha Christie - Klockan K

Jag har nu läst min första Agatha Christie (brought to me by Ett Hem Utan Böcker som försöker vidga mina vyer ;).

Lady Tressilian är en gammal, rik änka som bor vid Gull's Point, i en stor herrgård på en klippa vid havet. Varje september roar hon sig med att bjuda hem sin avlidne makes skyddsling Nevile Strange och hans fru under två veckor för att njuta av det sista av sommaren, men detta år har Nevil Strange skilt sig från sin fru och skaffat en ny fru. Nevile har dock samvetskval för att han har betett sig dåligt mot sin förra fru och bjuder med henne, så i slutändan är det ett brokigt sällskap av personer som dyker upp. Förutom Nevil, hans nuvarande fru Kay och gamla fru Audrey så följer Kays manlige vän Mr Ted Latimer med, samt Audreys barndomsvän Thomas Royce. På plats finns också hushållerskan Mary Aldrin, och i bakgrunden finns den nedbrutne mannen Angus MacWhirter. Intrigerna tätnar, triangeldramat mellan Nevile, Kay och Audrey visar sig inte vara riktigt avslutat, och mitt under deras semestertripp begås ett hemskt mord...
Jag som inte är van deckarformatet har nu läst två stycken på väldigt kort tid, vilket förvånar mig. Denna var rätt så mysig, den är skriven 1944 så den är nog en aning "snällare" än de flesta andra deckare som jag antar innehåller rätt så mycket våld och död. Eller har jag fel? Agatha Christie är definitivt en bra författare och jag förundras över hennes sätt att lägga ut ledtrådar som den uppmärksamme kan plocka upp tidigt (dock inte jag). Hon gör intressanta karaktärer och spännande intriger, det enda jag saknade var en bättre miljöbeskrivning, men det är nog bara jag som vill fortsätta insupa 1940-talet efter Blackouts målande beskrivningar. Den får en rak fyra (vilket är stort eftersom det inte är min genre!)

Trivia:
För dem som är förtrogna med Agatha Christies böcker så återfinns kommissarie Battle, och enligt den engelska wikipedian så är detta den sista boken som han medverkar i. Fann också litet intressant info från den svenska wikipedian:
""Klockan K" utgör även ett avsnitt av TV-serien Miss Marple, med Geraldine McEwan i rollen som Jane Marple. I SVT sändes detta avsnitt den 11 juli 2007. I originalboken förekommer dock miss Marple inte alls - den ende av Christies återkommande figurer som medverkar i boken är överkommisarie Battle (som omnämner Hercule Poirot!).


Filmen "Innocent Lies" från 1995 - visad i svensk TV som "Oskyldiga lögner" - bygger på boken, men man hade ändrat historien på flera punkter och bl.a. lagt till incest; när Christies dotter fick läsa manuset krävde hon att Christies namn togs bort och att titeln och rollkaraktärernas namn ändrades. Det finns även en fransk filmversion från 2007; "L' Heure Zéro"."

Tuesday, 14 December 2010

SF-bokcirkeln: Blackout av Connie Willis

Tre historiker från år 2060 reser tillbaka i tiden till 1940 för att studera Andra världskrigets effekter på Storbritanniens civilbefolkning; de som bistod med båtar för att forsla hem soldater över den engelska kanalen, de som tog hand om barn som blev evakuerade från London, och de i London under blitzen, som likt Titanics stråkkvartett (som spelade ända tills skeppet sjönk), fortsatte att ha öppet sina butiker, gick på danser, höll uppe andan för dem vars anda behövde hållas uppe.

Efter att historikerna studerat tiden och vardagshjältarna så är det meningen att de skall återvända till sin "drop zone" och bli hämtade tillbaka till sin tid, men under tiden som de är i 1940 så märker de hur allting inte står rätt till. Små detaljer av historien har börjat ändras, och historikerna ställs nu mot det faktum att de kan ha gjort något som har ändrat historiens gång, vilket kan innebära att den framtid de kommer från nu kan ha förändrats drastiskt.

Eller för att använda Connie Willis beskrivning:
"What are Blackout and All Clear* about? They’re about Dunkirk and ration books and D-Day and V-1 rockets, about tube shelters and Bletchley Park and gas masks and stirrup pumps and Christmas pantomimes and cows and crossword puzzles and the deception campaign. And mostly the book’s about all the people who “did their bit” to save the world from Hitler -- Shakespearean actors and ambulance drivers and vicars and landladies and nurses and WRENs and RAF pilots and Winston Churchill and General Patton and Agatha Christie -- heroes all."
 


Blackout är kort och gott en riktig bladvändare med spännande cliffhangers, engagerande karaktärer och realistiska historiebeskrivningar (hon har verkligen gjort sin research på andra världskriget!). Det känns som om man förpassas tillbaka till England under kriget, med gasmasker, bombkällare, bristen på strumpbyxor, de nattliga räderna, de evakuerade barnen. Allting utspelar sig ju sett från civilisternas sida så man får följa de som stannade kvar och tog hand om landet mellan männen var ute "och slog på varandra med klubbor" (för att citera N).
 
Connie Willis beskriver dessa vardagshjältar med ett levande och lätttillgängligt språk, och lyckas även skapa en intressant intrig där man inte riktigt har koll på vem som är en "comtemp" (från 1940) och vem som är en tidsresenär. Efter ett tag tycker jag mig finna ett litet pussel av ledtrådar till viktiga karaktärer och händelser, men det kan lika gärna vara min överaktiva hjärna. Jag vet nämligen inte svaren på alla mina frågor förrän jag läst All Clear. OM mina konspirationsteorier visar sig vara sanna så är storyn lysande, annars vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Ett tips till dem som ska ha bokcirkel är alltså att läsa denna bok, jag lovar att ni kommer ha gott om samtalsämnen för hela kvällen. Betyg på boken? Fem av fem möjliga!

*Connie har förutom Blackout skrivit ett flertal friståendeböcker om Oxfords tidsresande historiker. Blackout har dock en efterföljare som då heter All Clear, och de ska läsas på raken, gärna genom sträckläsning. Ett tips är att ha All Clear hemma när Blackout tar slut, för annars kommer du troligen dö av nyfikenhet när du inte får reda på hur det slutar fort nog. Så bra är den (jo, jag är litet döende av nyfikenhet just nu, men har beställt hem boken!). 
 
Trivia
De som gillar Blackout kanske gillardessa böcker/filmer:
  • Tidsresenärens hustru
  • Back to the future

Sunday, 12 December 2010

SF-bokcirkeln: Terry Pratchett - Unseen Academicals

A bit late perhaps... eftersom bokcirkeln träffades för tre veckor sedan. Men efter mycket suckande och stönande har jag så småningom läst ut denna bok med. Det är inte så att jag inte gillar boken, egentligen, men hade faktiskt högre förväntningar på den och blev gruvligt besviken.

Det finns många olika böcker om Skivvärlden och de flesta handlar om olika grupper av människor inom den berömda staden Ankh-Morpokh. Det kan handla om The Nightwatch, häxorna, trollkarlarna, Döden och hans äventyr, etc etc.

Unseen Academicals handar om trollkarlarna på Unseen University, men också om universitets "undre värld" av tjänstefolk som sköter om nattköket och droppar stearin på ljusen - där har vi ett nödvändigt yrke om något! I denna bok får de en utmaning där de måste att skapa ett fotbollslag och spela en match för att få behålla ett visst anslag till universitetet. Utan det anslaget måste de dra ned på sin matranson - ve och fasa! - till tre måltider om dagen.

Min egen erfarenhet av "sportnörderi" är att det ofta inte går väl ihop med fantasynörderi. För att konceptet idrott skall gå hem hos fantasynördar behöver man alltså förklara detta för dem på ett begripligt sätt, t ex med ett tydligt regelsystem anpassat för fantasynördar. Så länge det finns ett regelsystem att utgå från, kan man acceptera spelet, varesig det gäller rollspel eller fotboll, eller en hel magisk värld.

Pratchett lyckas bra med att göra detta, och lyckas även till viss del omdefiniera konceptet fotboll så att det blir intressant för icke-idrottsintresserade, men trots detta saknar boken litet av Pratchetts schvung... Det märks inte lika mycket ordvitsar och fotnötterna lyser för det mesta med sin frånvaro. Vi i bokcirkeln tror detta beror på att Pratchett pga sin progressiva alzeimers nu måste diktera böckerna istället för att skriva dem ner dem, och att man då missar litet av ordvitsarna som man annars upptäcker när man stirrar på pappret. Vi förlåter honom för detta.

Vad som räddar storyn är förstås Mr Nutt, Glenda, Juliet och Trev Likely, fyra starka karaktärer som engagerar läsaren så att man vill läsa vidare och veta vad som händer dem. Som namnet Juliet antyder så finns det också en liten Romeo-och-Julia-historia inbakad i det hela, men istället för att de kommer från två familjer i krig så så kommer de från två olika fotbollssupporter-grupper, och Terry Pratchett utforskar frågan - kan kärleken fungera trots att man hejar på olika fotbollslag?

Allt som allt är det en okej bok, inte mer, men rekommenderar den ändå för alla Pratchettianer där ute! Den får en trea av fem möjliga.

Saturday, 11 December 2010

Dear John...

...är en film baserad på en bok av Nicholas Sparks. Den är superbra, precis som alla andra filmatiseringar av hans böcker. Nu har jag bara Nights in Rodanthe att se.

Sitter fortfarande och myser av all kärlek som bara strömmade ur historien. Ack ack ack, vad vackert!! Och Channing Tatum är inte dum, han heller. *kär*