Bokkedjan 3: Överflöd

Ämnet i tredje bokkedjan valdes med tanke på att det var nära jul och vi i västvärlden då har en förmåga att överrösa oss själv med julklappar och julmat. Jag har funderat på litet associationer och kommit fram tilll...

Att leva med ett överflöd av saker har en förmåga att tynga ned oss psykiskt. Har vi massor med saker på vinden som ligger å tar upp plats å dammar, så tar det också upp plats i våra huvuden där det inte behöver vara. Därför är det viktigt att rensa ut... Allt detta tar Karen Kingston upp i Rensa i röran med feng shui.

När jag tänker på Feng Shui tänker jag på österländska filosofier och därmed går tankarna osökt till new age. Då tänker jag direkt på Bernadette i Karen Joy Fowlers bok Jane Austen-klubben. Hon ger intrycket av att vara litet new-age med sina stora örhängen och spralliga, härliga livsanda. Hon hade väl haft tre makar eller runt tre makar åtminstone, och visste exakt vad hon ville ha av livet. Jag misstänker att att hon konsulterat med andar och sin aura...

När jag tänker på andar och aura tänker jag återigen på Katharine Kerrs serie om det magiska landet Deverry, men eftersom jag redan tagit upp henne i tidigare bokkedja tänkte jag spinna vidare från Deverry. När jag tänker på Deverry tänker jag på silverdolkar, lejda män som strider för pengar, och då tänker jag på lönnmördare, vilket leder mig till Robin Hobbs Mördarens lärling (Fjärrskådarna-serien). Det var säkert 8 år sedan jag läste den men jag kommer ihåg att jag tyckte den var mycket bra. Undrar hur betyget skulle bli vid en omläsning idag?

Den andra boken i serien om Fjärrskådarna heter Vargbroder och från denna associerar jag till en bok i samma genré: Vargens lya av Saga Borg från serien Jarastavens vandring. Detta var den åttonde boken medan serien fortfarande var bra (nionde och sista kom som en stor besvikelse). Men jag funderar ändå på att läsa Saga Borgs andra serie om Brödraskapet. Men det får bli senare...

Saga Borg - Jarastavens vandring

Jarastavens vandring är en historisk/fantasy-serie i nio delar (Völvans dotter, Ondskans tecken, Vindens öga, Urlas skugga, Mörkrets makter, Dödens vingslag, Livets källa, Vargens lya, Tertors vrede). Den handlar om den unga flickan Siri som föds i byn Stenestrand. Likt sin mor, Stenestrands Völva, äger hon kraften och med den den förmågan att ta emot syner. När Siri för första gången beträder blodhyddan och invigs i kvinnans hemligheter får hon en skakande syn om att deras by är i fara. Men Siri hinner inte varna sina fränder i tid och snart är fienden över dem. Tillsammans med en grupp kvinnor förs Siri bort till att bli en av fiendens kvinnor i Bäckakorsets by. Där träffar hon på Hövdingen Vidar och hans förslagna kvinna Grina, som låtsas äga völvans krafter så hon kan åtnjuta den upphöjda ställning det innebär. Enligt seden kan en by endast ha en völva, så Siri måste dölja sina krafter för att inte bli dödad, samtidigt som hon behöver dem för att kunna lyckas fly tillbaka hem med de bortrövade kvinnorna... Hon lyckas lägga en förbannelse över byn, men allt eftersom tiden lider inser hon att hon agerat överilat, för det är inte är byn i sig som förtjänat hennes förbannelse...

Jarastavens vandring påminner mycket om Sagan om Isfolket, Sagan om Valhalla (samt Grottbjörnens folk, säger dem). Det är mycket sex, kärlek, strider, men även teknikhistoria, medicinsk historia och sådant som kan vara intressant för dem som gillar att läsa om hur de levde på folkvandringstiden. Visserligen säger författarinnorna att de lånat litet av olika tidsåldrar, men det är ju ingen historisk faktabok så allting behöver inte vara korrekt, tycker jag. Det är hur som helst framfört mycket smakligt (nåja, kanske inte tantsnusket då...) och verklighetstroget (förutom de magiska delarna då...). Allt som allt är det en serie att älska. Bok efter bok, år efter år, utvecklas historien och jag börjar nästan känna ett släktskap med dem det handlar om. Utan att avslöja för mycket så vill jag dock påpeka att slutet kändes något... konstigt. Men slutet är inte allt, ibland är det som bäst när man är mitt uppe i det hela.

Totalt får serien en stark trea och en fyra på romantikskalan.

Someone loves my blog!

Tänkte bara skryta med att jag fått en till I Love Your Blog-award av Hanna (ni vet, min ohemliga jultomte). Nu är det TVÅ som älskar min blogg, snart äger jag det här stället.. *mouahaha*

Sen tänkte jag bara säga att mitt inlägg om bokbyte nappat och jag har nu bytt till mig Lisa Jewell - Våga flyga samt Jane Green - I dina kläder. Hinner kanske inte få dem förrän jag åker "hemhem" till Norrbotten, men då finns de åtminstone här när jag kommer tillbaka, spänd och förväntningsfull på nya läsupplevelser.

Som vanligt inför en resa skall jag nu redogöra böckerna jag har med mig. Följande böcker har dimpt ned i min resväska:

Saga Borg - Livets källa
Saga Borg - Vargens lya
Saga Borg - Tertors vrede
Marisha Pessl - Fördjupade studier i katastroffysik
Tracy Chevalier - Oskuld och erfarenhet

Jag har en stark känsla av att jag inte hinner med alla böcker jag tänkt läsa på min Att läsa innan nyår-lista. Men det gör inget, jag kommer åtminstone ha läst 100 böcker. Och när nyåret gått börjar jag om och addar massor med nya böcker som jag skall ha läst inom en viss tidsperiod (blir litet mer utmaning på så sätt)...

Saga Borg - Jarastavens vandring

Kämpar vidare med min "Att läsa-lista" och har nu läst 6 av de 33 böcker som jag har bestämt skall läsas innan sista december. Känner mig riktigt stolt över min frenetiska framfart, på det här sättet har jag både botat min läslathet och fått läsa en hel del good stuff. Bland annat har jag fått upp ögonen för Saga Borg, vilket egentligen är hela TRE - skånska - författare under ett samlat pseudonym.. De har skrivit serierna Jarastavens vandring (som jag håller på med nu) och Blodsbröder (som inte är färdig riktigt ännu, tror jag).

Jarastavens vandring består av nio delar (Völvans dotter, Ondskans tecken, Vindens öga, Urlas skugga, Mörkrets makter, Dödens vingslag, Livets källa, Vargens lya, Tertors vrede) vilka klassas som historiska romaner. De utspelar sig på Folkvandringens tid, cirka 300 e.kr, och handlar om den unga kvinnan Siri, dottern till byns völva ("klokfrun"). Völvans dotter börjar så här:

Livet är hårt, och för att överleva svältår och kriser tvingas byarna ibland stjäla föda och kvinnor ur andra byar. På dagen då Siri blir kvinna drömmer hon att hennes by är på väg att invaderas av främmande krigare, och innan hon hinner varna någon slår hennes dröm in. Hon tas tillfånga och förs bort till Bäckakorsets by. Hövdingen Vidar, en rättvis och vänlig man, lovar Siri och de andra kvinnorna att de skall behandlas väl och tas upp i bygemenskapen om de avger ett fredligt löfte. Siri avger löftet, men hennes hjärta är fyllt av hämnd, för under invasionen så mördades hennes vänner och hennes tilltänkta man. Hon använder sina trolldom för att dra på byn olyckor, men under följande veckor lär hon känna Bäckakorsets bybor och inser att byn inte är något annorlunda än hennes egen. Om situationen vore omvänd skulle hennes egna by ha gjort på exakt samma vis. Till sin förfäran så märker hon att olyckor och död börjar drabba byn, vilket bara kan betyda en enda sak - hennes trolldom har börjat verka!

Nu måste Siri försöka häva sin förtrollning över byn, men saken är lättare sagd än gjord eftersom hon måste hålla sina völvakunskaper dolda för att inte riskera att bli dödad. En by kan endast ha en völva, och Bäckakorsets völva är Grina, hövdingen Vidars kvinna. Grina är en ond kvinna fylld av maktbegär och avund, och hon hatar Siri eftersom Siri känner till hennes hemlighet - att hon saknar den riktiga völvakraften. Mellan de båda kvinnorna växer ett bitter fiendeskap som förvärras genom att hövdingen Vidar verkar dras mot den unga Siri...

I beskrivningen står det att Jarastavens vandring är en blandning mellan Jean M Auel och Johanne Hildebrandt, vilket stämmer riktigt bra. Gillar man dem så gillar man definitivt dessa böcker. I know I do!

Läsning på Avvägar....

Det var förstås en anspelning på min bristande uppdatering samt Tawni O'dells Avvägar, som jag just har läst ut. Tänker inte säga ett knyst mer för bokcirkeln får första tjing på mina tankar om denna bok. Ser fram emot träffen den 23:e!

Jag har som sagt varit riktigt dålig på att uppdatera denna blogg - sorry! Det beror förstås på att jag jobbat mkt, vilket gör att mitt läsande blir lidande, vilket gör att bokbloggen blir lidande, vilket förstås gör alla mina läsare lidande med (alla tre... ;). Kan dock inte klaga, är ju bra å tjäna pengar...

Imorgon skall jag till biblioteket och lämna tillbaka Avvägar och samtidigt hämta en bok som jag längtat efter jättejättemycket... Stephenie Meyers, need I say more?

Citerar Martina: "imorgon går fia in i vampyr-koma... =)"

Har dock en solid plan för tiden efter vampyr-komat också, har laddat upp med Tamara McKinley:s Jakaranda och Den svarta Opalen, Hanna MacDonalds Vägen till solen och Jean M Auels Grottbjörnens folk. Tror dock det blir att lämna tillbaka Grottbjörnens folk utan en endaste peak, för jag känner helt enkelt inte för den tjocka bokluntan just nu, eller ens om en månad. Är just nu mer intresserad av Saga Borgs Jarastavens vandring. Sen är jag nyfiken på Mitch Alboms Tisdagar med Morrie och En dag till, för att inte tala om Fördjupade studier i katastroffysik....

Som ni ser så har jag inte lämnat er helt. Återkommer antagligen inom ett par dar med tankar om Meyer.
/F out

So many books, so little time...

Det förrädiska med att handla in böcker är att de lätt kan bli liggande på bokhyllan tills dess att biblioteket får slut på böcker. Så känns det i alla fall just nu. Vill läsa mina två Nora Roberts-triologier, men jag vill även läsa Saga Borgs böcker om Jarastavens vandring och Jean M Auels Grottbjörnens folk. Samt att jag väntar spännt på att Stephenie Meyer skall bli ledig... So many books, so little time... Just nu håller jag på å slukar Anita Shreves Pilotens hustru, som är jättejättebra hittills (Tack Martina!) och har precis rätt romantisk känsla.

Kanske är det så att man måste belöna sig? För varje utläst inhandlad bok får man läsa en från biblioteket? Eller i mitt fall, en serie från biblioteket. Jag älskar serier. De räcker länge och låter en bli till fullo insupen i dess värld, nästan som om man är på en tvåveckors semester från verkligheten. De enda serier jag egentligen lidit mig igenom var Maggie Fureys Aurian som urartade något så totalt i femte eller sjätte boken. Elisabeth Moons Paksenarrion var också rätt tråkig när det till slut stod klart för mig att författarinnan INTE tänkte ge henne en kärlekshistoria över huvud taget. Vad är det för kul med en krigarkvinna som INTE har en kärleksaffär med någon annan soldat (eller varför inte överordnad)?! Total RUBBISH.

/F out

Böcker jag måste läsa

• Saga från Valhall av Johanne Hildebrandt (tredje och sista boken i serien om Valhall)
• Jarastavens vandring av Saga Borg (Svensk fantasyserie på 9 böcker a la Sandemo-style, tips från mor)
• Grottbjörnens folk-serien av Jean M Auel
• The Shadow Isle av Katharine Kerr (kommer ut på pocket nästa sommar - då köpa!)
• Landet bortom Havet av Tamara McKinley

Har även fått en hel del saftiga tips från Martina på andra Fia-aktiga böcker:

• I dina kläder av Jane Green
• Bortom Stjärnan av Elisabet Nemert
• Into the Wilderness av Sara Donati

Just nu håller jag på med Svartkrut och Eld som ni ser till höger, efter det blir det Saga och sedan Tamara McKinleys Jakaranda och Den svarta opalen.

Får ni också känslan av att det inte kommer finnas nog med liv kvar för att läsa alla böcker som ni vill läsa?