Udda vaknar upp efter en hemsk dröm, en dröm som är obehagligt levande och otäck att den får det att krypa i skinnet på henne. Hela sitt liv har Udda plågats av dessa drömmar, då hon till slut tillsammans med sin vän Daniel uppsöker en av platserna hon drömt om, en kloaknedgång där hon drömt att en kvinna attackerats av monster. De upptäcker blod på trappstegen ned till kloaken, och Udda förstår sakta men säkert att hon drömt en sanndröm. Daniel återvänder senare till platsen ensam för att utforska kloakerna, och när han inte återvänder börjar Udda ana oråd. Hon går ned i kloaken och finner underliga föremål, en kristallkrona och en ditmålade dörr. Men ingen Daniel. Udda Verklighet är skriven av SF-bokcirkelns stora idol, Nene Ormes, som arbetar i vårt andra hem, templet.. Förlåt, SF-bokhandeln. Detta innebär nog att vi i gruppen är rätt så partiska till Nenes favör, därför var det med mycket pirr i kroppen som vi läste hennes debutroman. Skulle vi gilla den? Var det verkligen så klokt att recensera debutromanen till "handen som föder oss"? Men vad kan vi säga, vi är ett par modiga jäklar!
Faktum är dock att bokcirkeln älskade boken! Den var spännande, hade inslag av bra humor (vi gillar Nenes humor, den är likt vår!), hade ett bra flyt och kom i en liten och nätt lyxförpackning. Vi tyckte nog alla att den var litet för kort och att vi ville ha mer om den undre världen, det fanns bland annat frågor i gruppen om hur de säras samhälle är uppbyggt. Sen kunde vi gärna sett en större final, den kändes något lågmäld. (Försöker undvika spoilers). Kort sagt: Vi längtar efter en fördjupning i storyn som vi alla gillade så mycket! Det var också trevligt att den utspelade sig i Malmö, men vissa i gruppen tyckte det kunde ha funnits mer riktmärken i storyn. Viktiga delar av storyn utspelade sig i pildammsparken, på Hollandia och i Turning Torso, men vi hade gärna sett mer. (Kanske t o m SF-bokhandeln? Eller vore det för mycket.. Isåfall kan vi ställa upp som biroller i nästa bok! ;) Btw, när kommer nästa del?
Boken hade liknande drag med filmen Matrix (pga oraklet) och Neverwhere av Neil Gaiman. Neverwhere är en av mina favoritböcker och att Udda verklighet hade liknande drag är ett stort plus från min sida. En i gruppen liknade Hemming vid en karaktär i Laruto (fick du någon inspiration från den serien Nene?)
På tal om Hemming... Jag gillade verkligen de snaskiga bitarna, och tycker Nene beskriver miljön och scenerna otroligt målande och bra. Sen så kan jag kanske vara litet för petig ibland och därför störde jag mig litet på en del av dialogen, men de andra i bokcirkeln talade om för mig att det var mig det var fel på, vilket jag också tror stämmer. Jag ger boken en fyra av fem möjliga, och en stark trea på romantikskalan! ;)



