Showing posts with label Katharine Kerr. Show all posts
Showing posts with label Katharine Kerr. Show all posts

Saturday, 3 October 2015

Daggerspell - #1 of the Deverry Cycle


Jill is the daughter of a serving lass and a silver dagger, a man who fights for his keep. When her mother dies, her father Cullyn takes her with him on the road. She grows up learning the tricks of the trade, but she's also gifted with the sight and can see things before they happen, and see the wildfolk, gnomes and fairies, something that frightens her father. One day, she meets Otho, the silversmith, whom gives her a riddle: "If ever you find no one, ask him what craft to take."

Little do she know, the man named no one (Nevyn) is out there, looking for her, and has been for hundreds of years...

Many moons ago, I read this series (almost the whole of it in Swedish), and I completely loved it. When I talked about the series this summer with Hanna, the more we talked, the more we felt like reading it again. And so, we have set up a schedule of one book a month for 15 months. Join us if you want to!

The story, if you're not already aquainted with it, is a sword and sorcerer fantasy inspired by the celtic culture. It tells the tale of prince Galrion, a man touched by magic, and his betrothed Brangwen, her brother Gerraent and their friend Blaen. Three men whom all love the same women, and Brangwen whom herself is destined to become something more than just some mans wife.

It's a tale of love, friendship, betrayal and a debt that has to be repayed, if not in this life then in next. These four characters fates are entwined forever, until they fulfill their destiny.

The first book of the series tells the stories of three lifetimes. Jill's lifetime starts in the year 1045, and the book then gives a flashback to Brangwen's lifetime, 643, and later on Lyssa's lifetime, 696.

I've never been one for sword and sorcerer tales, but a part of what makes this series so great is that is has borrowed the language and settings of a late iron age, early medieval celtic europe. You just fall in love with the environment and the way they talk, and you're pulled into the world immediately.

The magic of Deverry is called dweomer, and it's as simple as it is extraordinary. It's explained beatifully as a sort of sixth sense; The dweomer warning when something's not right, the ability to see beings and other dimensions, the energy that flows between every living thing and the silver threads that connects us. I love it.

Another thing about Deverry is the wyrd. Every man and woman has his or her wyrd, or destiny if you will. It's kind of like the hinduism's reincarnation, which says that the negative and positive kharma in your life dictates what you will become next.

One of my favourite characters of this story is Jill herself. (Perhaps because she reminds me very much of myself.) She's sometimes described as a masculine woman due to the fact that she's tall, walks with long strides, fights and doesn't like dresses and she has her own agency. Still she manages to avoid being a Strong Woman™, the stereotype that say women can only be strong when they've rid themselves of anything feminine. I'd say, Jill's both masculine and feminine. She's cocky, she's awkward, she's curious, scared, happy. She feels lust, she feels all different kinds of emotions. So do most of the men in this story too. I love the fact that Kerr writes the characters this way, showing the range of emotions men and women can have. Sometimes the men just sits down, bawling their eyes out, or shakes of fear. I love the fact that we have these characters that show how gender doesn't have to dictate our behavior and interests.

That being said, I'm afraid the book suffers from a great deal of sexism and violence against women, too. And although there are some great characters, there are also some wincingly badly written characters too, like Brangwen and Lyssa, whom both are completely without agency and mostly are victims of circumstance.

Some spoilerwarning should perhaps be of use here, since I'll talk about the end a bit.

As much as the series is about Jill and the sorcerer Nevyn, I feel that this book is really about Cullyn, Jill's father. In all of his lifetimes, he's been related to, or a man who cannot or should not love, Jill/Brangwen/Lyssa. It's an unclean love and he's a tarnished man. As Gerraent, he's deeply unsettling and discusting, and as Tanyc, he's gone fullblown psycho. As much as I'm repulsed by Gerraent and Tanyc, I cannot feel repulsed by Cullyn even though he loves his own daughter, and sometimes treat her appallingly. His character is deeply flawed, and he makes mistakes, but he learns from them, rights his wrongs and frees himself of his wyrd. As Nevyn thinks in the end; "he'll never see Cullyn as Gerraent again, only as himself".

I feel like the morale of the story is that even though you're destined to do something, it's still your choice. "Can a man change his stars?" asks little William in the movie A Knight's Tale. "Yes, William", his father replies. "If he believe enough, a man can do anything."

Ok, spoilers are gone now.

If you'd like to read more reviews about Daggerspell, I've just found this lovely Daggerspell review series with authors Aidan Moher and Kate Elliott:

Introduction of Daggerspell Reread and Review with Aidan Moher and Kate Elliott
The Daggerspell Reread and Review Part One
The Daggerspell Reread and Review Part Two
The Daggerspell Reread and Review Wrap up

Sunday, 27 September 2015

Jag och Oakfairy läser om Sagan om det magiska landet Deverry

Jag har varit "in the zone" och läst och recenserat Incidenten i Böhmen, Sagan om Turid och Sorcerer to the crown, så därför skriver jag detta lite sent omsider. Som Oakfairy har nämnt så tänker vi ge oss på en omläsnings-utmaning, och ni får gärna haka på om ni känner er manade!

Vi återvänder till en av våra gamla favoriter; Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry, en sword and sorcerer-fantasy med keltiska inslag.

Första gången jag läste Deverry-serien var 2008, då jag var nyinflyttad i Skåne. Efter att jag slukat de 12 första delarna på svenska (översatta av Johan Frick som jag numera känner!) rusade jag och köpte bok nr 13 och 14 på på engelska, eftersom de inte skulle bli översatta. Den sista boken kom ett år senare, 2009, och jag köpte den men det blev aldrig så jag läste den eftersom jag började bli lästrött då.

Jag tänkte att det skulle vara kul att börja om och har skaffat alla böckerna på engelska, medan Hanna kommer läsa dom tolv första på svenska. Häng med oss på en magisk resa genom dweomer och wyrdar!

Hämtat från Wikipedia:
Silverdolken (utkommen 1995 på svenska, originalet, Daggerspell, 1986 på engelska)
Safirringen (1995; Darkspell, 1987)
Draktronen (1996; The Bristling Wood (UK), Dawnspell (USA) - 1989)
Häxvargen (1996; The Dragon Revenant (UK), Dragonspell (USA) - 1990)
Alvblodet (1997; A Time of Exile (UK/USA), 1991)
Järtecken (1997; A Time of Omens (UK/USA), 1992)
Hökvingar (1998; Days of Blood and Fire (UK), A Time of War (USA) - 1993)
Korptider (1998; Days of Air and Darkness (UK), A Time of Justice (USA) - 1994)
Storkonungen (1999; The Red Wyvern (UK/USA), 1997)
Blodsfränder (1999; The Black Raven (UK/USA), 1999)
Elddraken (2001; The Fire Dragon (UK/USA), 2001)
Guldfalken (2006; The Gold Falcon (UK/USA), 2006)
(ej på svenska) The Spirit Stone (2007).
(ej på svenska) The Shadow Isle (2008).
(ej på svenska) The Silver Mage (2009) är den sista boken i serien.

Thursday, 14 April 2011

Day 14 – Favorite book of your favorite writer

Går inte att välja en favorit bland Sagan om det magiska landet Deverry eftersom det var så länge sen jag läste den....

Day 13 – Your favorite writer

Klurigt. Ska jag välja den eviga favoriten Neil Gaiman? Eller ska jag byta bana helt och nämna Jane Austen (som jag knappt har läst, btw..) Nej, det får nog bli Katharine Kerr, även om det var mycket länge sen jag läste Sagan om det magiska landet Deverry nu....

Thursday, 16 April 2009

Fantasy&SF-cirkel + all slags kärlek

Nu har vi haft vårt första möte och det var en mycket trevlig kväll. Det diskuterades och analyserades och skojades. Jag tror vi har fått ihop ett bra gäng. Faktum är att jag räknade med att det skulle hålla på till 20.00 men istället höll vi på till 21 av bara farten.

Till nästa gång ska vi ha läst Blindsight av Peter Watts, den är nu beställd (inte via amazon, have no fear!).

Det snackas ganska mycket just nu om amazons skandalösa dissning av böcker på toplistan som innehåller homosexuell kärlek. För att vända situationen till något positivt så fick ju plötsligt dessa böcker ganska mycket uppmärksamhet i all uppståndelse, vilket ledde till att jag fick upp ögonen för Oranges are not the only fruit av Jeanette Winterson, som jag nu bara måste ha.

Jag fascineras av alla som vågar bryta tabuer, älskar till exempel Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry bland annat för hennes förmåga att beskriva homosexuell manlig kärlek på ett sådant romantiskt vis. Jeanette Winterson skriver om homosexuell kvinnlig kärlek, och jag tror att denna kärlek kan vara minst lika romantisk. Som den love-junkie jag är så tycker jag all slags kärlek är vacker...

Sunday, 15 February 2009

Bokkedjan 1: En favoritbok

Bättre sent än aldrig, tänkte jag och hakar också på bokkedjan från början som handlar om favoritböcker.

Att nämna en favoritbok är för mig svår eftersom jag oftast tänker i serier, men en favoritförfattare hos mig är Katharine Kerr och den senast lästa boken i hennes serie Sagan om det magiska landet Deverry är The Spirit Stone. Denna bok blandar det bästa av många världar, kärlek, sorg, passion, magi, blodiga strider till sista blodsdroppen, uppfinningsrika vapen och ett slags keltiskt tema fast med en hell-of-a twist.



Keltiskt tema får mig att tänka på en annan bra bok, Främlingen av Diana Gabaldon, som även denna är första boken i en serie. Boken inleds med att huvudpersonen Claire går genom en keltisk stenring, Graigh na Dun, och hamnar i 1700-talets Skottland där hon möter den unge frihetskämpen och klanledaren Jamie Frazer.


Detta tidsresande leder mig osökt till ytterligare en superbra bok: Tidsresenärens Hustru av Audrey Niffenegger, en sorglig bok om Henry och Clare som möts för första gången när Clare är 6 år och Henry är 36 och gifter sig när Clare är 22 år och Henry 30. Henry lider av en genetisk åkomma som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Plötsligt ställer hans genetiska klocka om sig och han kastas framåt eller bakåt i tiden. Och Clare kan inget annat än att vänta på hans återkomst.



Någon annan som hela tiden får vänta på sin mans återkomst är Carmen i Ray Kluuns sorgliga bok En sorts kärlek, som handlar om Sten och Carmen, ett gift par som lever ett flott liv i Amsterdams innekretsar. Sten har problem med att vara trogen, ett problem som ställs till sin spets när Carmen får bröstcancer och behöver hans stöd.

Wednesday, 11 February 2009

Utmanad!

Jag är utmanad av Martina som vill veta vilka böcker jag har flest av i bokhyllan. Eftersom även jag har svarat på Bokhoras enkät så har jag redan svaren klara:

  • J.K Rowlings 7
  • David Eddings 7
  • Raymond E. Feist 5
  • Nora Roberts 4 (tidigare 6 st.)

I framtiden planerar jag att köpa en hel del fantasyserier som jag bara måste äga. Serier som är som kära vänner som man bara måste bläddra genom med jämna mellanrum, exempelvis Malloreanen av David Eddings (äger redan Belgariaden). Då den sista boken kommit tänker jag även köpa hela Jordans Wheel of Time-serien, och resten av Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry. Sträckläste de tolv böckerna som fanns tidigt i somras (tyvärr före jag började blogga) och när den trettonde boken kom senare i sommar köpte jag den direkt och switchade till engelska. Faktiskt rätt så smidig övergång, så jag beslutade mig för läsa resten på engelska också.


Idag hämtade jag ut den fjortonde på SF-bokhandeln. Den heter The Shadow Isle (och verkar vara jättejättejättebra!). Jag hämtade även ut Teresa Medeios - The vampire who loved me (mmm, vampyrromantik!) och köpte en bok till Martina (Dan Simmons - Drood).

Får se hur jag gör med The Shadow Isle. Vill ju inte förstöra läsupplevelsen genom att läsa nu när jag är lästrött, även om jag verkligen vill läsa den snart. Fast frågan är om jag inte ska läsa om den trettonde boken före så jag får litet bättre sammanhang före jag läser denna? Vill ju inte missa något av läsupplevelsen för att jag glömt bort handlingen...


Visst är det jobbigt när man följer serier som inte är färdiga?!

Wednesday, 3 September 2008

Johanne Hildebrandt - Saga från Valhalla

Johanne Hildebrandts Sagan om Valhalla är en tredelad historia om hjältarna i vår nordiska mytologi. Den utspelar sig i Sverige för 2700 år under den så kallade bronsåldern och består av Freja samt de fristående fortsättningarna Idun och Saga från Valhalla.

I Saga från Valhalla får vi träffa Saga och hennes mormor Freja, som nu nått sin ålders höst. Ett par vaner har blivit mördade och morden orsakar osämja bland vaner och Alfheimbor. Freja slits mellan att bevara freden och stå upp för sitt folk, medan Saga tampas med helt andra slags demoner. I en syn ser hon prästinnorna förändras och få djurhuvuden, ett illavarslande omen. En kedja av händelser startas och krig verkar oundvikligt, men vem är vän och vem är fiende? Samtidigt växer mörkret och snöovädret rasar över världen. Frejas värsta farhågor slår in då Ragnarök är på väg, och det enda sättet att stoppa det är att offra det dyrbaraste hon äger - Saga.


Alla tre böckerna utlovar spänning, romantik och mysterier i en värld av mäktiga prästinnor, obevekliga naturkrafter, magi och ren ondska. Och de håller vad de lovat - från första till sista sidan. Genom hela serien finns enbart uppfriskande ärlighet, inget sånt där glorifierat glamoröst crap. Hjältarna är enbart mänskliga, de ljuger, bedrar, svär, bolar runt och gör misstag. Gudarna är svekfulla och tillgodoser önskningar enbart om det passar dem själva. En del karaktärer som man tror är "in for the long run" dör, och andra som man är säker på skall dö överlever. Helt enkelt Ständig Överraskning. Den tredje och sista boken knyter samman berättelsen om Freja, Tor och deras två folkslag (asarna och vanerna) och ger historien ett värdigt slut.

Romantikskalan får en stark trea av fem, och en tantsnuskvarning bör nog utfärdas (man kan knappast kalla bronsåldersmänniskor för sentimentala suckers...) även om det i det här fallet är i sin ordning.

(Redan innan jag blev seriös och skaffade en enskild bokblogg hann jag författa ett par meningar om hela sagan, ifall någon nyfiken vill se vad jag tänkte i början.)

Avslutningsvis vill jag bara förklara hur mycket jag älskar denna saga - inte bara för att den på ett lysande sätt illustrerar hur livet var under bronsåldern, utan även för att Hildebrandt berättar historierna med en sån osvensk dramatik som lätt skulle kunna jämföras med Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry. Jag skulle inte bli förvånad om filmrättigheterna säljs till Hollywood, men å andra sidan händer det sällan svenska böcker - vilket i det här fallet isåfall är en hemsk förlust.

Wednesday, 27 August 2008

Böcker jag måste läsa

  • Saga från Valhall av Johanne Hildebrandt (tredje och sista boken i serien om Valhall)
  • Jarastavens vandring av Saga Borg (Svensk fantasyserie på 9 böcker a la Sandemo-style, tips från mor)
  • Grottbjörnens folk-serien av Jean M Auel
  • The Shadow Isle av Katharine Kerr (kommer ut på pocket nästa sommar - då köpa!)
  • Landet bortom Havet av Tamara McKinley

Har även fått en hel del saftiga tips från Martina på andra Fia-aktiga böcker:

  • I dina kläder av Jane Green
  • Bortom Stjärnan av Elisabet Nemert
  • Into the Wilderness av Sara Donati

Just nu håller jag på med Svartkrut och Eld som ni ser till höger, efter det blir det Saga och sedan Tamara McKinleys Jakaranda och Den svarta opalen.

Får ni också känslan av att det inte kommer finnas nog med liv kvar för att läsa alla böcker som ni vill läsa?

Friday, 22 August 2008

Welcome!

Nu kan ni ha boktimme varje timme eftersom Fia har anslutit sig till bokbloggsträsket! Vem är då denna bloggare, vad tycker hon om att läsa och så vidare?

24-årig norrbottning/statsvetare/crazycatlady/författare. Har flyttat 160 mil hemifrån till Skåne tillsammans med sambo och håller just nu på att finna mig till rätta i tillvaron, är på jobbsökarjakt och pendlar 2 h med buss varje dag vilket innebär extensive reading.

Tycker om att läsa det mesta utan deckare som jag av någon anledning aldrig fått upp intresset för. Har aldrig läst Liza Marklund, Jan Guillo eller Herman Lindqvist - inte för att jag på tycker de är för mainstream eller ogillar svenska författare, utan för att jag helt enkelt inte kommit till dem ännu. Vad gäller favoritförfattare så har jag en salig blandning...

David Eddings var min första favoritförfattare som fick mig att sluka 10 böcker på 10 dagar, och därefter 10 till... Men min absoluta favorit är nog Jane Austen. Neil Gaiman är en stor favorit, inte för att jag läst särskilt många av hans verk (planerar att göra detta dock), tycker bara han har en skön stajl och skriver roligt och lättsamt. Och sen har han en trevlig blogg också. Har under mina 24 år mest fokuserat på fantasy och science fiction. Fullkomligt älskar J.K Rowlings Harry Potter! Icke-fantasyförfattare som jag ofta läser är Nora Roberts, Maeve Binchy, Tamara McKinley. En viktig ingrediens i böcker för mig är romantik. Är det ingen som helst romantisk sideline är det inte intressant över huvud taget.

Just nu håller jag på att läsa Temeraire-serien av Naomi Novik. Andra serier som jag läser (läs:väntar på att nästa bok skall komma ut) är Katharine Kerr - Sagan om det magiska landet deverry och Robert Jordan - Wheel of Time. Vet inte varför jag alltid gör så här mot mig själv, det är så frustrerande att läsa serier utan slut!

Sist men inte minst vill jag önska alla läsare välkomna och hoppas att jag skall förgylla er vardag med många trevliga inlägg om böcker.

/Fia over and out