The Walking Dead som graphic novel a.k.a. Hur jag kom runt min zombiefobi

Jag ska erkänna något för dig, min kära läsare. Något som får stanna mellan dig och mig. Lovar du att inte föra det vidare? Ok, bra!

*viskar* Jag vågar inte se skräck.

Yes, I am not shitting you. Jag är livrädd. Speciellt för zombies.

Detta innebär att jag nästan inte vågar se zombie-filmer. De dreglande, blodiga, ruttna liken, de döda ögonen, blodlusten. Speciellt när de liksom "hoppar fram" i en scen, sånt kan få mig att hoppa högt i tv-soffan så jag skrämmer katterna och välter ut teet över mig.

Det tog ett långt tag innan jag såg komedin "Zombieland", och "Warm Bodies" har jag ännu inte tagit mig mod till att börja se. Ja, jag vet, den är inte skrämmande. Men ändå.

Denna fobi är riktigt besvärlig då man hela tiden får höra "Fia, nu måste du se The Walking Dead, den är jättebra!" och jag försöker desperat förklara att jag faktiskt inte vågar, varpå alla ba: "Du får skärpa dig, den är inte alls så jätteblodig." Kollade faktiskt på första avsnittet för att någon lyckades lura mig att det inte var skrämmande. Jo, tjena. Första 10 minuterna, en zombieflicka, ett par hoppa-till-scener, sen stängde jag av.

Men nu har jag upptäckt ett sätt för mig att kunna ta del av "The Walking Dead"! Den finns som graphic novel! Jag köpte den på svenska för ett tag sen då Apart förlag hade sin releasefest på SF-bokhandeln. Och den är riktigt, riktigt bra. Jag älskar den postapokalyptiska känslan. Människorna finns kvar, världen finns kvar, men det finns inte längre ett fungerande samhälle med sjukvård, utbildning, polisväsende, etc. Maten är på väg att ta slut, vilket tvingar människor att ge sig ut i otrygga miljöer för att leta mat och hjälp. Jag älskar att människan ställs inför sin egen dödlighet och tvingas leva dag för dag, osäker på framtiden.

Har läst tre volymer och längtar efter att få läsa vidare! 

Det kommer bli en lång väntan...

Längtar efter den här...

Veronica Roth - Divergent

Storyn utspelar sig i ett framtida dystopiskt samhälle där människor delas upp i fack utifrån vilka anlag de har; modiga, lärda, självförnekande, vänskapliga, uppriktiga. "Divergent" handlar om Beatrice som fyllt 16 år och därför inte ännu placerats in i ett fack. När hon tar testet får hon reda på att hon är divergent, att hon passar in i flera fack, något som är förenat med livsfara i ett samhälle hårt styrt efter att var människa ska veta sin plats. Beatrice måste nu dölja sin sanna natur samtidigt som hon måste välja sin framtid, oviss om var hon egentligen hör hemma.

Jag har sträckläst boken  på en dag och har lite blandade tankar kring den. Ur ett feministiskt perspektiv älskar jag den. Den har en härlig kvinnlig hjälte med sunt förnuft, inte någon med utseendefixering eller överdrivet machomod. Den här boken har skrivits av någon som insikten i hur man skriver kvinnliga karaktärer.

Ur ett romantiskt perspektiv så gillade jag den med. Mycket! :) :) :)

Det är omöjligt att gå in på vad jag inte gillade med boken utan att gå in på spoilers, så jag vill utfästa en gigantisk SPOILERVARNING för texten nedan. You have been warned.

För det första, hur visste Tris mamma att man höll på att fabrikera ett kontroll-serum? 
För det andra, varför skjöt inte Jeanine bara Tris istället för att fylla en tank med vatten och försöka dränka henne?
För det tredje, varför var det så himla enkelt för Tris med sina väpnade vänner att ta över självaste hubben och förstöra programmeringen? Seriöst, det kändes alldeles för enkelt. Det var soldater utplacerade här och var, men vart var den "vakne" ledaren i huset som kunde organisera försvaret? Hur osmarta var egentligen Eric och Jeanine som lämnade hubben blottad? 

Med det sagt, trots att jag anser att det finns plotbrister, så var det en underhållande bok med fart och fläkt, det var spännande och jag kommer definitivt läsa fortsättningen OCH gå och se filmen på bio. Vad tyckte ni om den?

Plötsligt så händer det

Nästa bok på min att läsa-lista är "Divergent" av Veronica Roth. Började så smått för några veckor sedan, men har så himla dåligt läsfokus och lider av syndromet "the attention span of a three year old" så jag har bara kommit cirka 50 sidor in i den. Nu har jag dock drabbats av en kraftig förkylning som gjort mig mer eller mindre sängbunden i ett dygn. Först orkade jag ingenting, men när dimman lättade från huvudet så fångade mina ögon boken. Det var som i en film, jag hörde Chariots of fire i mitt huvud och såg min hand i slow motion när den sträckte sig fram och lyfte upp boken. Och så började jag läsa. Och blev helt uppslukad.

Hej läslust!

Tematisdag - Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?

Jag är med i utmaningen Blogg100 som går ut på att skriva minst ett inlägg om dagen i 100 dagar. Eftersom jag (nicka om ni håller med) ibland är lite oinspirerad så kände jag att jag behövde en push för att klara av det, och därifrån kom idén till Tematisdagar. Jag hade aldrig kunnat genomföra detta utan mina kära bokbloggarkamraters engagemang och vilja till att delta och göra Tematisdagar till en kul gruppaktivitet. Tack för att ni vill vara med! Några av er deltar i Blogg100, några gör det inte. För att delta i Tematisdagar har de fått skicka in teman de vill diskutera, jag har fått in hela 18 stycken. En efter en kommer olika teman dras ur en "urna" (läs blomkruka), sedan presenteras nästa veckas tema längst ned i detta blogginlägg.

Ni som deltar - Tänk på att inte ta det för allvarligt. Ni förväntas inte skriva långa tankfulla inlägg. Ni kan associera hejvilt. Orkar ni inte vara med nån vecka är det helt okej att avstå. Also - Ni får gärna meddela mig när ni skrivit på ett tema, ifall jag inte har er i min blogroll eller på twitter kanske jag annars missar det.

Nu till själva temat! Denna vecka blev ämnet "Varför är det egentligen viktigt att vara en läsare?".

I The Guardian finns det en artikel som tar upp flera studier som handlar om detta:

"I spent three years interviewing psychologists and neuroscientists around the world, reviewing their studies and testing new methods they claim can increase intelligence. And while nobody would ever call reading a "new" method for improving the mind, recent scientific studies have confirmed that reading and intelligence have a relationship so close as to be symbiotic."

"[...]the increased emphasis on critical reading and writing skills in schools may partly explain why students perform, on average, about 20 points higher on IQ tests than in the early 20th century. The so-called Flynn effect is named after James Flynn, a New Zealand professor who has devoted much of his career to studying the worldwide phenomena of increasing IQ scores."

Needless to say, det är utvecklande att läsa, både för vår fattningsförmåga, allmänbildning och empatiska förmåga. Men om man sätter sådana argument åt sidan, varför tycker just JAG att det är viktigt att läsa? Jag läser ju (naturligtvis) inte för att jag vill bli smartare (det är inte möjligt, jag är redan smartast!) utan jag läser för att jag älskar att fantisera och leva mig in i andra världar, älskar att se författare tänka utanför boxen och skapa alternativhistoria som New Amsterdam, Yiddish Policemen's Union, älskar mytologisk fiction som i den i Neil Gaimans och Charles de Lints böcker, älskar dystopisk stämning, postapokalyps, jag älskar helt enkelt när författare tänker "What if" och sedan skriver en bok om det.

Jag var ett sånt där barn som tog dockskåpet, vände det upp och ned och möblerade i taket, jag gillar när mina författare gör så med.

Temat för nästa tematisdag är: Hemsökta hus!

Pst! Ni kan läsa vad andra bokbloggare har skrivit under veckans tema här:
Kulturloggen
En och annan bok
Västmanländskans bokblogg
Arinas bibliotek
Skuggornas bibliotek
ELS
Drömmarnas berg
Bokbabbel

Hooked on a trailer

Har ni sett trailern till "Guardians of the galaxy"? Om inte, gör det! Roligaste trailern på länge med en väldigt klämkäck Björn Skifs i bakgrunden som sjunger "Hooked on a feeling". Aldrig har svensk musik känns så betydelsefull som nu. ;)

Kan väl erkänna att jag sett trailern ett antal gånger för mycket. 

Pål Eggert - Borde vara död

Så har jag då läst Pål Eggerts andra bok "Borde vara död", som handlar om Sebastian från "De döda fruktar födelsen". Sebastian har vuxit upp, klippt sig och skaffat ett jobb som behandlingsassistent i Göteborg. Han har förändrats en hel del men följs fortfarande åt av sin sydamerikanska skyddshelgon San Simon. Men trots detta övernaturliga element så är Sebastians vardag allt annat än magisk. Han jobbar på ett boende för hemlösa, där klientelet är allt från missbrukare och alkoholister till psykiskt sjuka. Till vardags så är han med i ett gäng som går ut och slåss mot andra gäng, så kallade fotbollshuliganer.

Sebastians tillvaro förändras återigen då människor på hans boende för hemlösa börjar dö, och Sebastian inser att dödsfallen kan vara övernaturliga. Med hjälp av San Simon börjar han nysta i mysteriet, samtidigt som han försöker hålla en låg profil så ingen märker vem han egentligen är.


Du borde vara död är en urban fantasy med socialrealism. Den blottar strupen på socialtjänsten och visar upp tillvaron för dem som fallit snett i samhället, som det verkligen är. Om Dickens hade levt idag och skrivit så hade det kanske varit något i denna stil. Istället för barn som lever på gatan så är det koppartjuvar och knarkare, istället för fattighusen och fängelserna så är det boendet för hemlösa. Människorna är trasiga, men samtidigt andas boken ett slags hopp. Detta är en bok som lever kvar i minnet, som får mig att känna mig tacksam för att ändå ha det så bra ställt, och som får mig att bli nyfiken på hur det i fortsättningen kommer gå för de människor som boken handlar om. Den har ett fint avskalat och enkelt språk som passar innehållet, ett bra tempo och driv. Mycket bra gjort Pål!

Tematisdagar

Under utmaningen 100 inlägg på 100 dagar så kommer jag varje tisdag bjuda på ett tema som ni är välkomna att skriva om. Det kan vara allt möjligt, en färg, en karaktär, en författare, ett land, en känsla. Ni mailar in förslag, ett eller flera. Min tanke är att jag skriver upp alla förslag på en lapp och drar en lapp varje tisdag. Det behövs alltså 14 bidrag minst för att det ska funka (eftersom jag tänkte hålla på i 14 veckor).

Ni är välkommen att medverka och maila in förslag till boktimmen[at]hotmail[punkt]com. Senast den 3 mars! Vi startar den 4 mars!

(Pst! Jag tjuvstartar och mailar ut det första temat imorgon söndag! Sen får ni fortsättningsvis temat en vecka i förväg.)

100 inlägg på lika många dagar

Jag har tänkt köra på 100 inlägg på 100 dagar. 

Det kommer syfta till att utmana mig själv att läsa mer, skriva mer recensioner och läsa fler andra bloggar. Jag har ju trots allt en hel bokhylla full med böcker som jag ska läsa, och tre oresencerade böcker redan, så jag har åtminstone material för tre dagar. Då är det ju bara 97 dagar till.

Det startar alltså idag den 1 mars, och håller på till och med den 8 juni.

1 0 0  d a g a r.

Hoppas att få hjälp med 3-4 inlägg av min medbloggerska Farraw, tänker också skriva om fandom, kongresser, dillchips, katter och en och annan film.

Jag tar förstås också emot tips från mina kära läsare. Vad vill ni läsa! Nu har ni chansen att önska inlägg! Dooo eeeet.

Romantisk dystopi med plågade mutanter.

Rör mig inte! är skriven av Tahereh Mafi, en ung författarinna som bor i Kalifornien. Jag har försökt att spoila så lite som möjligt, men inte lyckats helt. Consider yourself warned.

Vår värld någon gång i en inte allför avlägsen framtid har kollapsat. Föroreningarna har gått för långt. Växter och djur dör, människorna dör eller lever i misär. Återetablissemanget skapas för att få mänskligheten på fötte igen, men de styr med terror och förtryck. Här föds Juliette vars beröring är oerhört plågsam och, om den uppehålls för länge, dödlig. På grund av detta skyr alla henne, inklusive hennes föräldrar. Till slut går det så långt att hon låses in på ett mentalsjukhus där hon lever i total isolering precis över gränsen för att existera. Det är här vi träffar henne för första gången, 17 år gammal och utan någon som helst mänsklig kontakt på över ett år. En dag vänds dock allt upp och ner när hon plötsligt finner sig få en rumskamrat. En kille med svart hår, tatureingar och farlig utstrålning. Vad han inte vet är att hon är farligare... *dum dum duuum*

Detta är en bok jag aldrig själv hade plockat från hyllan och tänkt "Den här ser bra ut, den vill jag läsa". Framsidan är förskräckligt cheesy (har sett flera versioner och ingen av dem är något att hurra över) och baksidetexten består av oroväckande mycket genomstrukna meningar. Jag fick emellertid boken i present tillsammans med en kommentar om att givaren gillade den så då fick jag ju ge den en ärlig chans.

Jag kan ju börja med de postiva kommentarerna: den höll en bra takt och gick snabbt att läsa . Ja, så var det med det.

Jag hade inte läst mer än två sidor förrän jag redan tröttnat på att läsa Juliettes känslor och tankar gömda bakom linjer som bara stör läsrytmen. Konstant. Jag antar att det var för att signalera att det var outtalat, kanske inte riktigt erkänt för karaktären själv, men oerhört irriterande. Fem sidor in och de fruktansvärt banala metaforerna och liknelserna står mig upp i halsen. "Hans ögon är koboltblå, som ett blommande blåmärke, klara och djupa och bestämda." är ett av de många sätten Juliette beskriver sin rumskamrats ögon. Tänk sådana beskrivningar av allt och ni har i princip hela boken. Rumskamraten visar sig (såklart) vara bokens love interest och Juliette, svulten på mänsklig kontakt tar sig igenom handlingen rodnandes, antändandes, brinnande, flämtandes (osv. osv.) så fort han är i närheten. De försöker hela tiden få till det under de mest olämpliga tillfällena. När hon inte glor hål i rumskamratens kläder slåss de mot en ond ledare version 1.0. Låt inte Storebror se dig!

Takten i boken var som sagt helt ok, men världen var oinspirerad och karaktärerna likaså. 

Jag kommer inte läsa fortsättningen (ja, det har på något vis tillåtits bli en serie).

2013 läslista

Det har inte varit mitt sämsta år men långt ifrån mitt bästa heller i fråga om antal lästa skönlitterära böcker. Jag verkar ha hållit en ganska jämn takt över året med en liten spurt på slutet och hållit mig till mest fantasy den här gången. Det blev 30 böcker totalt, vilket är fullt godkänt med tanke på hur mycket tid mina kursböcker fått ta ifrån min fritidsläsning. 5 av dessa 30 var e-böcker, då jag skaffade en Kindle i somras. Av någon anledning har det här året till stor del tydligen stått i ungdomsbokens tecken. 

Fördelningen ser ut som följer:

Januari:
Blue Remembered Earth - Alastair Reynolds
2312 - Kim Stanley Robinson
The Outstretched Shadow - Mercedes Lackey & James Mallory

Februari:
Mythago Wood - Robert Holdstock
To Light a Candle - Mercedes Lackey & James Mallory
Drömmarnas Djup - Hisae Iwaoka

Mars:
When Darkness Falls - Mercedes Lackey & James Mallory
Abarat - Clive Barker

April:
A Fine and Private Place - Peter S. Beagle

Maj:
Zen talar - Tsai Chih Chung
Little Women - Louisa May Alcott

Juni:
The Wild Road - Gabriel King
Railsea - China Miéville

Juli:
The Hunger Games - Suzanne Collins
Catching Fire - Suzanne Collins
Mockingjay - Suzanne Collins

Augusti:
City of Bones - Cassandra Clare
Carpe Jugulum - Terry Pratchett

September:
Ariel - Steven R. Boyett

Oktober:
Elegy Beach - Steven R. Boyett
1984 - George Orwell
The Amazing Maurice and His Educated Rodents - Terry Pratchett
Amatka - Karin Tidbeck

November:
The Wee Free Men - Terry Pratchett
A Hat Full of Sky - Terry Pratchett
City of Ashes - Cassandra Clare
Assassin's Apprentice - Robin Hobb
Wintersmith - Terry Pratchett

December:
Royal Assassin - Robin Hobb
Assassin's Quest - Robin Hobb

Bäst läsning i år skulle jag nog vilja säga var Amatka av Karin Tidbeck. Mitt tidigare inlägg om den kan läsas här. Nu väntar ett nytt år med förhoppningsvis massvis av fantastiska böcker!

LONDON, BABY!! HERE I COME!

YES! Äntligen är året här då jag åker till London, England, för första gången. Och inte för att kuska runt och turista, nej nej, jag ska åka på WORLDCON!!! Mellan den 14 augusti och den 18 augusti pågår nämligen årets största SF-kongress som tar plats i ExCel, London. Biljett är inköpt, hotell är bokat, flyg är betalat.

LONDON, BABY!!! HERE I COME!!

Läst 2013

Detta år blev det två fler böcker lästa än förra året (då läste jag 14 böcker). Detta är inte bra, men det är okej, för jag tävlar inte med någon utan jag läser det jag orkar och hinner. Bare in mind, har varit rejält utmattad och hade lästorka som höll i sig ända till påsken. Två böcker mer och återvunnen läslust gör dock att det känns som att det går mot ljusare tider. En dag är jag nog uppe i 100-ligan igen.

Här är lästa böckerna:
Mats Strandberg Och Sara Bergmark Elfgren - Nyckeln
Ali McNamara - From Nothing Hill with love... actually

Tomas Sjödin - Det händer när vi vilar

Helena Dahlgren - Kallelsen

Johan Frick - Port Michéle

Cassandra Clare - City of Fallen angels

Cassandra Clare - City of Glass

Suzanne Collins - Mockingjay

Suzanne Collins - Catching fire

Suzanne Collins - Hunger Games

Cassandra Clare - City of Ashes

Kristina Hård - Alba

Cassandra Clare - City of Bones

Eva Rice - The Lost Art Of Keeping Secrets

Neil Gaiman - American Gods

Jenny Downham - Innan jag dör

En årskrönika kommer också skrivas inom snar framtid!

Gott nytt läsår!!!

Julklappsböcker!

Julafton kom och gick, presenter delades ut och mottogs, julmat åts, brädspel spelades och sen åt vi lite till. Jag fick sockor (ja, Carina, jag skrev sockor, inte strumpor :P ), strumpbyxor, benvärmare, termosockor, nagellack (jag är nog en aspirerande medlem till nagellacksmaffian), USB-minne, digital fotoram, foton som ska ramas in, presentkort som ska slösas upp, och sist men inte minst... massor med BÖCKER! Mina bröder gav mig tre fina klassiker; Daniel Defoes "Robinson Crusoe", Charles Dickens "A Christmas Carol and Other Christmas Books" och Robert Louis Stevensons "Treasure Island".

Min mamma gav mig två böcker av Lawrence M Krauss, hade aldrig hört talas om honom men som inbitet Star Trek-fan så ska det bli kul att läsa honom. Den fösta heter "Beyond Star Trek - The physics of Star Trek, The X-Files, Star Wars, Independence Day" och den andra handlar endast om Star Trek och heter "The physics of Star Trek" och har förord av Stephen Hawking. How cooool is that?

Böckerna!

Strax efter jag fotat och lagt upp denna bild kom mamma med en till bok, en utgallrad biblioteksbok - "Baskervilles hund". Arthur Conan Doyle, så klart :)

Vad har ni fått för böcker i år? Vad har ni gett bort för böcker? Jag gav bort Kristian Gidlunds "I kroppen min". Borde kanske köpt ett ex till mig själv, men jag klarar inte av så sorgliga böcker.

Hoppas ni alla har en mysig julhelg! God fortsättning på helgen!