Showing posts with label Pål Eggert. Show all posts
Showing posts with label Pål Eggert. Show all posts

Sunday, 2 March 2014

Pål Eggert - Borde vara död

Så har jag då läst Pål Eggerts andra bok "Borde vara död", som handlar om Sebastian från "De döda fruktar födelsen". Sebastian har vuxit upp, klippt sig och skaffat ett jobb som behandlingsassistent i Göteborg. Han har förändrats en hel del men följs fortfarande åt av sin sydamerikanska skyddshelgon San Simon. Men trots detta övernaturliga element så är Sebastians vardag allt annat än magisk. Han jobbar på ett boende för hemlösa, där klientelet är allt från missbrukare och alkoholister till psykiskt sjuka. Till vardags så är han med i ett gäng som går ut och slåss mot andra gäng, så kallade fotbollshuliganer.

Sebastians tillvaro förändras återigen då människor på hans boende för hemlösa börjar dö, och Sebastian inser att dödsfallen kan vara övernaturliga. Med hjälp av San Simon börjar han nysta i mysteriet, samtidigt som han försöker hålla en låg profil så ingen märker vem han egentligen är.


Du borde vara död är en urban fantasy med socialrealism. Den blottar strupen på socialtjänsten och visar upp tillvaron för dem som fallit snett i samhället, som det verkligen är. Om Dickens hade levt idag och skrivit så hade det kanske varit något i denna stil. Istället för barn som lever på gatan så är det koppartjuvar och knarkare, istället för fattighusen och fängelserna så är det boendet för hemlösa. Människorna är trasiga, men samtidigt andas boken ett slags hopp. Detta är en bok som lever kvar i minnet, som får mig att känna mig tacksam för att ändå ha det så bra ställt, och som får mig att bli nyfiken på hur det i fortsättningen kommer gå för de människor som boken handlar om. Den har ett fint avskalat och enkelt språk som passar innehållet, ett bra tempo och driv. Mycket bra gjort Pål!


Tuesday, 1 October 2013

Mässan!

Jag åkte upp till Göteborg på fredagen efter jobbet och hade förstås högtflygande planer på att gå ut fredagkväll och göra Göteborg osäkert, men när jag väl landat hos min kompis så slog tröttheten till och jag bestämde mig för att sova tidigt och länge. Det visade sig vara ett framgångsrecept. Sömn är väldigt viktigt för mig, inte minst då jag ska vistas i ljudkrävande miljöer.

Morgonen därefter så åkte jag och Arina till det lilla mysiga caféet Le Pain Francais där vi åt en fransk frukost med mycket croissant och choklad medan vi catchade upp och pratade om allt möjligt mellan himmel och jord. Mycket mysigt!

Nom nom nom.
Efter frukosten så sade vi adjö och jag fortsatte vidare mot mässan. Det första seminariet jag såg var "En hondjävuls liv och lustar" där man diskuterade elaka kvinnor i böcker. Hur porträtteras kvinnor? Vilka tillåts vara elaka? Svärmor, översexuella kvinnor, undersexuella kvinnor, barnlösa kvinnor. Hur kommer det sig? Mycket intressant! Jag och boblmaf (bokbloggsmaffian) fann varandra under seminariet utan att ens behöva leta, och samtidigt så lyckades jag slå två flugor i en smäll och även stalka SF-bokmaffian från Malmö.

Nene och Karin. 

Efter att ha varit på mässan i en timme lyckades jag tappa mitt seminariekort, så jag och Bokomaten började försöka leta över mässgolvet ifall jag tappat det men det var förstås lönlöst med alla människor (och någon hade antagligen snott det). Eftersom jag är en paranoid person så hade jag med mig kvittoutskriften och fick därför ett helt nytt seminariekort utan problem, sen stålsatte jag mina urlakade nerver med gratis kaffe och fortsatte som om inget hänt. *pheeew* Det konstiga är att Bokomaten mässkort försvann dagen efter (det löste sig med en stämpel, tack och lov). Är vi jinxade? Eller försiggår det organiserad mässkorts-stölder på Bokmässan? Ett mysterium.

Jag hade inte satt upp så många mål med min Bokmässa, men en av dem var att köpa Pål Eggerts bok "Borde vara död" och få den signerad. Lyckades mycket väl med det målet, och hann få en pratstund med Pål som är en mycket trevlig kille och fellow nörd.


Jag och Pål!
Det är jag som är året Fia, om någon undrar. Hoppas det är en bra grej?

Lyckades även stalka bokbloggsambassadörerna Marcus och Mrs Bookpond. Marcus tittade på mig och jag tror han fattade vem jag var, även fast vi aldrig träffats. Kan bero på mina hörlurar och mitt stora flin. Mrs Bookpond var dock fokuserad på bokcirkelpratet, like a boss.

Proffsigare bokbloggare får man leta efter!

Eftersom jag känner att stalking av boblmaf är mitt sanna kall så fortsatte jag till Jessica Johansson a.k.a. Ord och inga visors seminarie om hennes bok "Thrillerliv". Mycket skoj att höra henne prata om sin bok och Viktoralia.
Jessica i mitten. Consider your self stalked!
Köpte även "Thrillerliv" och fick en awesome signering.

Direkt efter var det dags för Nene och Karins Steampunk-seminarie. Dessa tjejer är två av mina absoluta favoritpersoner i hela världen. Så passionerade, så självsäkra, så nördiga! När de gör någonting så gör de det fullt ut! Checka in så fina utstyrslar! Deras seminarie lyfte fram vad steampunk är, vilka böcker vi vill läsa (och JA, det vill vi!) och hur vi vill att steampunk ska utvecklas i framtiden. Mer om detta här.

Kapten Karin och förste styrman Nene. (Som verkar göra robotdansen?)
Jag lyckades också träffa Bokbabbel för första gången. Vi skakade hand, och jag var lite star struck till en början (hon är ju typ boblmafs stjärna!) men kom över min blyghet till slut.

Dagens sista seminarie handlade om vampyrer och skräck. Det blev också mitt första möte med Dark Places-Helena Dahlgren, som jag följt i flera år på blogg och twitter. Hon är lika cool i verkligheten. Jag blev rätt så blyg, och sa därför inte så mycket. I am not worthy!! 

Caroline L Jensen, Helena Dahlgren och Hannele Mikaela Taivassalo.
Efter den långa dagen så tog jag och Bokofilen,  (som jag också träffade för första gången denna dag *äntligen!*) vår reträtt till ett lugnt hörn där vi utbytte hemmabakat. Choklad med choklad och choklad samt lite choklad. Och resterna av min croissant. Hann även bjuda Ordochingavisor på chokladrutor, vilket beredde mig stor glädje! Choklad brings people together!

Sen på kvällen så var det dags för boblmafs middag. Vi var väl sisådär 26-28 glada bokivrare som strålade oss samman och vandrade till Pinchos där vi åt miniburgare och pratade om allt annat än böcker. Nä, jag skojade bara. Lite boksnack blev det också! Efter det blev det så klart en tur till Park Lane och kändismingel. Blev så suddiga bilder från de lokalerna så jag låter er fantasi få bestämma hur det såg ut. (Har ni ont om fantasi så finns det en bild på mig och miniburgarna i inlägget nedan.)

Söndag morgon var ett töcken av illamående och ynkande efter att jag lyckats dra på mig en EPISK baksmälla (hur länge sen var det jag drack egentligen?). Jag var inte ens full. Bokomaten har intygat! Jag misstänker att det är min nemesis Vixxombocker som förgiftat mig så att hon inte skulle riskera att springa på mig medan hon var på mässan. Missade hela förmiddagen och hann tyvärr inte vinka av Bokbabbel eller Bokbiten, men jag hoppas och tror att det inte är sista gången vi ses.

Gick på Mattias Boströms seminarie om hans bok "Från Holmes till Sherlock" och satt bredvid Kulturloggen-Metta. Eftersom jag inte orkat äta någonting tidigare så försökte jag stödmata mig med dillchips så tyst som möjligt under seminariet. (Det är oklart hur pass mycket Metta egentligen hörde av seminariet, men hon var artig nog att inte döda mig.) 

Boström är en riktig Sherlock-nörd och hans seminarie var både roligt och gav mersmak, så jag sprang ut på mässgolvet för en sista bok och en signering. Lyckades få tag på honom i SF-bokhandelns monter och fick min signering. 


Alldeles för snabbt var bokmässan över, men under två snabba dagar så hann jag umgås med underbara boblmaf, träffa många nya ansikten,  samt att jag fick träffa VästmanländskanEn och annan bok och TidningsIda irl. Missade dock många, och boblmaf är lite som pokemon - you gotta catch'em all.(Next time, you won't get away!)

Slutligen - bokskörden. Mikael Niemis "Fallvatten" (en är väl norrlänning!), Jessica Johanssons "Thrillerliv", Pål Eggerts "Borde vara död" samt Mattias Boströms "Från Holmes till Sherlock."

Känns som om jag missat någonting, men jag är säker på att boblmaf kommer fylla i luckorna. :)

Thursday, 23 June 2011

De döda fruktar födelsen av Pål Eggert

Läste nyligen denna svenska urban fantasy av Pål Eggert, till stor del tack vare att socialistsimon tipsade mig om den men även för att det är en av de få böcker som utspelar sig i staden där jag bor (Malmö).

När jag började plockade upp boken läste jag med viss förfäran ordet socialrealism och skruvade mig litet, men när jag väl började läsa insåg jag snabbt att det inte var vad jag hade förväntat mig över huvud taget. Pål Eggert är inte vad jag väntade mig heller, så jag har nu rebootat alla förväntningar och förutfattade meningar och detta är vad som blivit kvar...

Skulle vilja börja med att måla upp litet av bokens beståndsdelar.

De döda fruktar födelsen är inte i den blodiga skärningspunkten mellan fantasy, skräck och socialrealism, som den felaktigt blurbas att vara. Den är mötet mellan Dogma, Hackers, Tron Legacy och Sudden Impact. Det där litet diskbänksromantik, men samtidigt Flickan från ovan. Det är himmelskt, diaboliskt, och orealistiskt realistiskt. Yup. There I said it.

Eggert tar upp ämnet om vad som händer med våra själar när vi dör, och väljer att förklara det i kabballah-termer, där själen hamnar på någon av de olika nivåerna av andevärlden. Kan inte ett jota om kabballah (förutom att det är Madonnas religion) men det som lades fram i boken gjordes tydligt och lättöverskådligt och var både humoristiskt och intressant. Religion är intressant, speciellt när det målas fram på sådant här sätt.

Socialrealism, emellertid, är för mig nästan aldrig intressant, men jag tolererar det i dessa former vilket mest var karaktärsbyggande, för att förklara hur våra själar går vidare till återfödelsen och på vägen dit bedöms enligt den karma man byggt upp. In short - Choose your destiny by your actions.

Personligen tror jag på karma, what goes around comes around.

När det kommer till karaktärerna så hade jag från första stund litet svårt för Sebastian, vilket gav med sig och vid slutet av boken tyckte jag han var störtcool. Jag har dock flera frågor om övriga karaktärer som jag hade hoppats ställa till Pål under Eurocon, men det hanns inte med. Hoppas du kommer på fler kongresser, Pål! Jag bjuder dig på en öl och så får du spoila mig om allt som hände efter boken. Ok? Good!´

För att sammanfatta det hela så var detta en riktig pärla som jag inte förväntat mig gilla men i slutändan var översvallande positiv om. Det är en tankvärd bok som tål att återvändas till, samtidigt som den avvägs bra med humor. Den får fyra av fem inflationsbekämpare!

Andra recensioner av boken finns bland annat hos Drömmarnas Berg, Catahya, Feuerzeug, Socialistsimon och Bokstävlarna.

Saturday, 18 June 2011

Eurocon 2011 - day 1

Igår tog jag tåget till Stockholm för att bevista Eurocon 2011, som pågår hela helgen på KTH.

Guest of Honor (GoH) var bl.a. Elizabeth Bear *fangirl-sqeee* och Ian MacDonald, båda två lysande författare och även otroligt trevliga och humoristiska människor!

Jag har lyssnat på Nene Ormes, författare av Udda verklighet, som intervjuade Elizabeth Bear. Nene gjorde det klart att hon är en stort fan av Bear, men trots detta lyckades hon hålla sig från att göra ett fangirl-sqeee hel intervjun igenom. Jag har förstått att detta kräver enorm viljestyrka. Själv vågar jag inte ens prata med Bear. She's SO COOl! *squeee*

Det finns många svenska författare på plats, inte bara Nene utan bland annat Pål Eggert, som jag hann slänga nått ord med och utttycka min beundran för hans bok De döda fruktar födelsen (som jag nu läst ut, recension kommer). Jag har även träffat en författare vid namn Pebbles Karlsson Ambrose som var snäll nog att ge mig ett personligt signerat ex av sin bok Bergsstjärnan, tack så jättemycket!

Det roliga med Eurocon är att möta likasinnade nördar och ha kul ihop, varesig de är författare eller vanliga läsare. Människor som älskar sf, fantasy, steampunk,  som diskuterar vilka som EGENTLIGEN har rätt till kronan i GoT ellee citerar Kapten Picards "Engage!". Sen är det inte varje dag man träffar människorna bakom Cataya eller bokbloggsnördarna som man ivrigt följer på nätet.

Jag känner på mig att detta kommer bli The.Best.Weekend.Ever. :-)



Thursday, 9 June 2011

Eurocon 2011

Nu börjar det närma sig... Ni har väl inte missat att Sverige hostar Europas science fiction och fantasy-kongress detta året? Det är den 17 till 19 juni i Stockholm och alla som vill BÖR gå :)

Hedersgäster är bland annat Elizabeth Bear och Ian McDonald. Bear har skrivit (ett urval) New Amsterdam och All The Windwracked Stars som jag har läst och tyckt väldigt mycket om. Hoppas på att få träffa och snacka litet med henne!

Sen kommer ett imponerande antal svenska författare också närvara, här har ni hela listan! Läser allt för litet svensk fantasy, men har åtminstone läst Nene Ormes bok Udda Verklighet som jag verkligen älskade! Sen så har jag terroriserat henne och hennes kollegor så mycket på SF-bokhandeln så de vet min boksmak vid det här laget och kommer med mycket uppskattade tips på bra läsning.

Hoppas också på att få se denna Pål Eggert som Simon talat sig varm om. Simon har även lovat att låna ut sitt ex av Påls bok De döda fruktar Födelsen, men jag väntar ännu på att han ska lokalisera den (utlånad). Hoppas kunna läsa den innan Eurocon.

Förutom att förfölja författare (vilket är min favoritsyssla) så finns det massor av andra roliga saker att göra. Programmet är fyllt av punkter som:  Lovecraft Today, Att vara svensk fantastikförfattare igår och idag, The Future of Star Trek, Learn how to insult on klingon, Intervju med Elizabeth Bear, Current Nightmares (trender i skräcklitteratur), gruppdiskussion om kontroversiella slut, gruppdiskussion om Game of Thrones... och det är bara fredagens program!

På lördagen kommer det brädspel, medeltida dans, det är paneler och högläsningar, med mera med mera :)

På söndagen lockar speciellt myter inom  sf och fantasy, läsning av Nene Ormes, Charles Stross och Pål Eggert samt en gruppdiskussion kallad After the vampire.

Det finns SÅ mycket att se, så många nya, roliga bekantskaper som bara väntar på att lära kännas, så mycket öl att drickas, etc etc. Det enda problemet är att man faktiskt måste gå hem någon gång och sova. :(

Nu är min enda fråga... Ni kommer väl??