It is true what they say about Cirkeln

Så jäkla bra den är!!!
Jag fick Cirkeln i födelsedagspresent av Sooz från Any moment called now, precis innan andra dagen på Eurocon. Jag blev förstås överlycklig eftersom jag hade varit sugen på att köpa den ända sen jag läste Feuerzeugs entusiastiska recension.

Jag ska inte tråka ut er med superlativ eller ens en förklarande beskrivning av bokens handling. Jag instämmer med Feuerzeug och Sooz, its bloody good.

Ett bra mått på att man har läst en bra bok är om den stannar kvar i ens undermedvetna och dyker upp i drömmens värld. Och midsommaraftons natt hade jag faktiskt en lång och spännande dröm om att jag var med i boken och att den utspelade sig i Älvsbyn, där jag växte upp. Jag var tillbaka på Älvsby gymnasium och var dödligt kär i Max. (Ack, ack, den första kärleken!) It was sweet! :)

Vad jag gillar med boken är att den är enkel, spännande, dialogen flyter mycket bra, karaktärerna är lätta att relatera till, läsaren hänger lätt med i plotten och känner sig smart genom att "lista ut" handlingen (ok, den är litet förutsägbar, detta är dock ingen dålig grej, det är ju en ungdomsbok för sjuttsingen!). Boken har också många likheter med Buffy säsong 7, kan dock inte tänka mig att författarna Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren kände till detta. Huruvida, Buffy är ju en favoritserie så detta är helt okej. [Rättelse: Har fått det förklarat att både Sara och Mats är Buffy-fans, så det är ju rätt så uppenbart vart de tagit inspiration från. Loving it still!]
Litet om karaktärerna då. Vi har sex underbart genuina gymnasietjejer; Linnea den alternativa, Rebecca den snygga, Minoo den smarta, Vanessa den rebelliska, outsidern Anna-Karin och bitchen Ida. Tillsammans bildar de en cirkel av omaka och stundtals fientliga individer som tvingas samarbeta, ett koncept som jag verkligen uppskattade. De är verkligen så som man var på gymnasiet. Man suckade över lärarna, retade nördarna, festade på helgerna, tävlade inbördes om vem som kunde bli populärast bland killarna. Man var en egoist, man var ett emo, samtidigt som man också var på väg att växa upp och var SÅ MOGEN. Man hade ju nått ett helt nytt stadium av vuxenhet och var ljusår före de andra tjejerna i klassen som var SÅ OMOGNA. Och INGEN förstod en, förutom kanske just en bästa kompis eller en pojkvän.

Jag tycker inte det skrivs särskilt många böcker som återger gymnasietjejen på rätt sätt. De blir för det mesta för töntiga eller för omogna, eller för mogna. Men här har de prickat rätt. Därför får Cirkeln fem poäng av fem möjliga. Det var ett rent nöje!!

Och vet ni vad det bästa är? Det kommer fler delar!! Och film! Eller filmer! :)

Paulo Coelho - Alkemisten

"När du verkligen vill någonting verkar hela universum för att du ska få din önskan uppfylld." 

Så kom vi då äntligen till Alkemisten, som jag fasat för att skriva om. Det handlar om stora saker här, det är svårt att beskriva det med rätt ord. Jag upplevde Alkemisten som en underbar dröm som kom till mig en natt och förändrade mitt sätt att tänka. Och det är ju just det som boken handlar om, att följa sina drömmar. 

"I den tidigaste ungdomen vet alla människor vilket som är deras levnadsöde. I det skedet av livet är allting tydligt, allting är möjligt, och människor är inte rädda för att drömma om och önska allt det där som de skulle vilja se hända i deras liv. Men medan åren går börjar mystiska krafter att försöka bevisa för dem att det är omöjligt att förverkliga sitt levnadsöde."

Boken  handlar om Santiago, en ung fåraherde vars önskan är att se mer av världen. Varje natt så drömmer han om pyramiderna i Egypten, och han beslutar sig till slut för att gå till en spåkvinna. Spåkvinnan säger åt honom att följa sin dröm. Han är ovillig till att sälja sina får och ge sig ut på en sån lång resa, men kort därefter möter han en mystisk man som säger åt honom att han ska finna en skatt vid foten av pyramiderna.

 "Men kom ihåg att ditt hjärta vill leda dig till din skatt. Och att du måste finna den här skatten för att allt det du har lärt dig på vägen ska ha någon mening."

Santiago beger sig ut på en resa som förändrar hans liv. Han lär sig nya saker om sig själv och om världen, och lär sig att tyda världens språk.Och genom Santiago så lär jag mig också litet om livet och om mig själv. Upptäckterna var fascinerande.

"Det enda som kan göra drömmen omöjlig är rädslan för att misslyckas."

Saker som jag uppskattade med boken:

Jag har funnit att Coelho är passande läsning då jag reser eftersom jag är mer mottaglig för förändringar då jag är i rörelse, och denna bok läste jag på flyget upp till Norrbotten. Det är en sån liten bok så det går precis så fort, vilket är skönt. 

En annan underbar sak är det målande, musikaliska språket Coelho skriver med, och de budskap han för med sig. Jag har tagit med ett axplock av citat ur Alkemisten i denna recension, det finns så mycket mer guldklimpar men inte nog med plats. Ni får helt enkelt läsa själva så får ni se...

"Och ingen gärning är fullbordad förren dess syfte har uppnåtts."

Jag ger denna bok fem poäng av fem möjliga.