Jag fick ett mail från Libris förlag med information om att Tomas Sjödin har skrivit "Det händer när du vilar". Detta gjorde mig nyfiken, eftersom jag har haft en besvärlig utmattning det senaste året och är intresserad av hälsa och livsstilsfrågor. Jag bad dom om ett recensionsexemplar, och två dagar senare damp boken ned i min brevlåda. Jag läste den genast, faktiskt så slukade jag den i en enda sittning för den är inte så jättelång. Precis lagom för en halvt utmattad lästrött tjej som mig.
Jag visste inte mer om Tomas Sjödin än att han är pastor, föreläsare och krönikör på Göteborgsposten (vilket jag läste i mailet), och jag visste inte mer om Libris förlag än att de är just ett förlag, därför blev jag lite förvånad (trots att Tomas är pastor) över hur pass mycket boken cirkulerar runt kristna tron och religion i största allmänhet. Sen läste jag om mailet och såg då att Libris förlag fokuserar på böcker inom livsåskådning och teologi. *doh*
Låt mig vara väldigt tydlig nu. Jag är inte troende, men jag har allra största respekt för dom som är det. Jag kan till och med tycka det är fint och mysigt att gå i kyrkan. Brukar gå till julottan ibland och får alltid en nästan salig känsla av att träda in på helig mark. Jag kan också tycka att präster fyller en viktig roll i dagen samhälle, en helande, kuratorisk roll. Jag har sett många fina begravningar och beundrat prästerna för deras förmåga att hjälpa människor i sorg. Jag tror att många söker sig till kyrkan för stöd då de känner att samhället sviker dem och tycker det är fint att man kan ha den möjligheten. Och även om jag inte tror på gud så betyder det inte att jag inte tycker det är en fin tanke. Med detta sagt så kan jag läsa en bok skriven utifrån att du är troende, precis som jag tror att troende människor läser böcker som utgår ifrån att man inte är troende. Det är intressant. Nu till boken.
Första reaktionen var att det kändes som om jag läste ett tal skrivet för en predikan. Det var mycket lek med ord eller omformuleringar så som ("[...] när vi är borta, eller "har nått den eviga vilan", som livet efter döden ju faktiskt kallas."). Det är ett stilgrepp som jag tycker passar mindre bra i litteratur men bättre i tal, därför hängde jag upp mig väldigt mycket på detta i början. Efter ett tag så blev det bättre, även om jag länge undrade om han skulle komma till saken. Stilgreppet till trots så gillade jag boken. Den innehåller mycket kloka funderingar och erbjuder en snarast salig läsning. Jag fann mig själv sitta och hålla med honom hela tiden, kände att detta är en man som vet vad han pratar om. Att läsa själva boken kändes som mindfullness i sig.
Visst tappade jag greppet ibland då gud kom in i snacket, men jag kände aldrig att boken prackade på mig någon värdering utan snarare beskrev hur man inom olika religioner redan fokuserat mycket på vikten av att vila. På den sjunde dagen vilade man. Judarnas sabbat. Med poängen att människan kan behöva regler som tvingar dem att sluta jobba, sätta sig ned och umgås med familjen. Och jag håller med. Jag vet hur det är när man inte tillåter sig själv att sluta försöka prestera.
Tomas myntar begreppet "lönsamhetsvärlden" och menar att människan idag har valt att sätta större värde på sakers ekonomiska värde snarare än dess affektionsvärde, när det i relationer och i kärlek endast är affektionsvärdet som spelar någon roll. Han går vidare och citerar Henry David Thoreau (mannen som skrev Walden som sedan inspirerade Into the Wild-mannen Christopher McCandless) och beskriver hur mannen sökte sig ut till naturen för att få stillheten och ron för att komma fram till meningen med livet. Och det behövs, det är jag säker på.
Boken växer hela vägen mot slutet, som jag möter med tårar i ögonen. Det går inte annat än beröras över Tomas historia, och när allt sätts i sitt rätta sammanhang inser jag hur otroligt viktigt det är att vila.
Slutligen några citat som jag kommer bära med mig:
"Att vila är att ta ansvar."
"Det ska sägas tydligt: Det är skillnad på flykt och dröm. Flyr gör man för att slippa verkligheten. Drömmer gör man för att orka med verkligheten."
"Rastlöshet uppstår då vi är rast-lösa."
"Det är viktigare att vara uppmärksam på vad som händer här än vad som händer nu."
"Tid för vanligheter är en bra hastighetsmätare."
"Vilan hjälper oss skilja allt som kan göras från vad som ska göras."
"Även själen behöver gå i morgonrock och tofflor och dra benen efter sig ibland."
Recensionsex. från Libris!
Jag visste inte mer om Tomas Sjödin än att han är pastor, föreläsare och krönikör på Göteborgsposten (vilket jag läste i mailet), och jag visste inte mer om Libris förlag än att de är just ett förlag, därför blev jag lite förvånad (trots att Tomas är pastor) över hur pass mycket boken cirkulerar runt kristna tron och religion i största allmänhet. Sen läste jag om mailet och såg då att Libris förlag fokuserar på böcker inom livsåskådning och teologi. *doh*
Låt mig vara väldigt tydlig nu. Jag är inte troende, men jag har allra största respekt för dom som är det. Jag kan till och med tycka det är fint och mysigt att gå i kyrkan. Brukar gå till julottan ibland och får alltid en nästan salig känsla av att träda in på helig mark. Jag kan också tycka att präster fyller en viktig roll i dagen samhälle, en helande, kuratorisk roll. Jag har sett många fina begravningar och beundrat prästerna för deras förmåga att hjälpa människor i sorg. Jag tror att många söker sig till kyrkan för stöd då de känner att samhället sviker dem och tycker det är fint att man kan ha den möjligheten. Och även om jag inte tror på gud så betyder det inte att jag inte tycker det är en fin tanke. Med detta sagt så kan jag läsa en bok skriven utifrån att du är troende, precis som jag tror att troende människor läser böcker som utgår ifrån att man inte är troende. Det är intressant. Nu till boken.
Första reaktionen var att det kändes som om jag läste ett tal skrivet för en predikan. Det var mycket lek med ord eller omformuleringar så som ("[...] när vi är borta, eller "har nått den eviga vilan", som livet efter döden ju faktiskt kallas."). Det är ett stilgrepp som jag tycker passar mindre bra i litteratur men bättre i tal, därför hängde jag upp mig väldigt mycket på detta i början. Efter ett tag så blev det bättre, även om jag länge undrade om han skulle komma till saken. Stilgreppet till trots så gillade jag boken. Den innehåller mycket kloka funderingar och erbjuder en snarast salig läsning. Jag fann mig själv sitta och hålla med honom hela tiden, kände att detta är en man som vet vad han pratar om. Att läsa själva boken kändes som mindfullness i sig.
Visst tappade jag greppet ibland då gud kom in i snacket, men jag kände aldrig att boken prackade på mig någon värdering utan snarare beskrev hur man inom olika religioner redan fokuserat mycket på vikten av att vila. På den sjunde dagen vilade man. Judarnas sabbat. Med poängen att människan kan behöva regler som tvingar dem att sluta jobba, sätta sig ned och umgås med familjen. Och jag håller med. Jag vet hur det är när man inte tillåter sig själv att sluta försöka prestera.
Tomas myntar begreppet "lönsamhetsvärlden" och menar att människan idag har valt att sätta större värde på sakers ekonomiska värde snarare än dess affektionsvärde, när det i relationer och i kärlek endast är affektionsvärdet som spelar någon roll. Han går vidare och citerar Henry David Thoreau (mannen som skrev Walden som sedan inspirerade Into the Wild-mannen Christopher McCandless) och beskriver hur mannen sökte sig ut till naturen för att få stillheten och ron för att komma fram till meningen med livet. Och det behövs, det är jag säker på.
Boken växer hela vägen mot slutet, som jag möter med tårar i ögonen. Det går inte annat än beröras över Tomas historia, och när allt sätts i sitt rätta sammanhang inser jag hur otroligt viktigt det är att vila.
Slutligen några citat som jag kommer bära med mig:
"Att vila är att ta ansvar."
"Det ska sägas tydligt: Det är skillnad på flykt och dröm. Flyr gör man för att slippa verkligheten. Drömmer gör man för att orka med verkligheten."
"Rastlöshet uppstår då vi är rast-lösa."
"Det är viktigare att vara uppmärksam på vad som händer här än vad som händer nu."
"Tid för vanligheter är en bra hastighetsmätare."
"Vilan hjälper oss skilja allt som kan göras från vad som ska göras."
"Även själen behöver gå i morgonrock och tofflor och dra benen efter sig ibland."
Recensionsex. från Libris!
6 comments:
Oj! Kände bara att den där boken skulle jag vilja sätta i händerna på min arbetskamrat och vän som precis i dagarna har blivit sjukskriven pga depression/utmattning. Himla bra citat du nämner!
Det kan nog vara en bra idé! Den är klok!
Underbara citat, speciellt det du valde som rubrik :-)
Eller hur!! :-D
Så levande och personligt skrivet! Blev väldigt sugen på att läsa den här, det kan behövas.
Thanks Farraw! Och jag har tyvärr skickat den till mamma men du kan ju få ett ex i julklapp! ;)
Post a Comment