Sunday 31 October 2010

Dewey - En småstadskatt som älskades av hela världen

För Vicki Myron hade livet varit en enda lång kamp, från det att hon gifte sig tidigt, fick barn och upptäckte att hennes man var en alkoholist som förskingrade deras pengar. Hon reste sig ur askorna, skilde sig och tog dottern Jodi med sig, började studera och fick sedan jobbet som vice bibliotekscef i Spencer, Iowa. Men det som verkligen blev den stora vändningen för henne var den dagen hon fann den orangea kattungen som låg i bibliotekets bokinkast, inslängd och övergiven av någon hemsk människa.

Vicki och resten av personalen förälskade sig genast i katten. De ansökte och fick tillstånd att ha kvar honom som bibliotekskatt, och döpte honom till Dewey Read More Books. Allt eftersom tiden gick och fler människor lärde känna Dewey insåg bibliotekspersonalen vilken speciell kattkille de fått. Varje morgon då biblioteket öppnade satt Dewey i lobbyn och hälsade på besökarna, och vid varje lästimme valde Dewey ut ett barn (olika barn varje gång) som fick äran att ha honom i famnen. Han hade ett sätt att trollbinda människor, så snart hade hela staden Spencer adopterat honom som sin katt.

Vicki Myron berättar historien om hur Dewey blev världskänd, men historien innehåller även stora delar av historia om staden Spencer, dess innevånare och inte minst henne själv och hennes familj. Allt sammanvävs till ett häpnadsväckande framgångsfenomen men också till en historia om det nära band som kan uppstå mellan djur och människor. Sedan den dagen Dewey räddades började en osannolik vänskap att spira mellan honom och Vicki som efter åren djupnade till ett band av kärlek och förståelse, som skulle kvarstå för resten av deras liv (eller åtminstone Deweys liv).

Vicki hävdar ständigt att Dewey inte var en normal katt, att han hade en djupare förståelse av vad människor behövde, han kunde se vem som var ledsen och tillägna sig åt den personen, slänga sig ned i famnen och bjuda på sig själv och sin kärlek. De flesta ägare vill ju gärna tro att just deras djur är speciellt. Jag tror att Dewey var en helt normal katt men att han hade en väldigt speciell personlighet, han var uppfostrad och disciplinerad, social och tolerant, och totalt förälskad i människor. Det perfekta receptet för en bibliotekskatt. Boken om Dewey var snabbläst, varm och rörande, vissa bitar uppskattade jag mer (dem om Dewey) och vissa bitar tyckte jag var helt orelevanta (som dem som inte handlade om Dewey). Men smaken är som baken, kort sagt - detta är en bra bok! Läs den! Boken får fyra av fem möjliga morrhår.

9 comments:

Calliope said...

Dewey är fin! Jag gillar också att hans päls färgmatchar den nya bakgrunden med stjärnor på din blogg :) Ser väldigt uttänkt ut!

Fia said...

Visst gör det? ;) Kanske ska fortsätta med orangea böcker då...

Boktokig Eva Boström said...

Den boken ligger och väntar på mitt nattduksbord.

Succotash är en maträtt med paprika, majs, bönor och lök. Vi hade Vilda Västern tema. Så jag hade letat upp maträtter som var typiska för både Cowboy och indianer.

Fia said...

Mmmm det låter jättegott! Hoppas ni hade kul. :) Och hoppas du också gillar boken.

a-lo said...

Alltså, jag har velat läsa Dewey jättelänge för jag är säker på att jag skulle älska den. Fram till slutet vill säga för jag vet ju vad som händer med gamla djur och jag är ju så jäkla blödig att jag är rädd att jag skulle grina ihjäl mig. Hur klarade du det som är kattägare?

Fia said...

Jag grinade som bara den, kramade mina katter tills de blev riktigt blåa i ansiktet (eller hade blivit det om de vore människor), sen grinade jag litet till.. å det kändes rätt så skönt att få grina litet. Jag är underlig på så sätt. :)

Annika said...

Jag älskade den här boken, kattälskare som jag är. Jag är kattfri för ögonblicket men det dröjer nog inte länge innan det ska smattra av kattfötter på mitt golv igen. Dewey var fantastisk och jag blev upp över öronen förälskad i honom.Det gäller inte bara hans personlighet utan även hans utseende då han nästan på pricken ser ut som min Smirre som jag var tvungen att avliva när han bara var ett år gammal.

För en tid sedan bloggade jag om en uppföljare till den här boken. Då den är av en helt annan karaktär kommer jag personligen inte att läsa den, men någon annan Dewey älskare kanske vill: http://alkb.se/myron-aktuell-med-ny-bok-om-dewey

BookLover said...

Grattis! Vi på BookLover- ett rum av ord tycker din/er blogg är toppen! Därför har vi nominerat den till Beautiful Blogger Award!!
För info om nomineringen se vårt blogginlägg om Awardet. http://ettrumavord.blogspot.com/
Blogghälsningar BookLover- ett rum av ord- skrivarna!

Fia said...

Wow, skojigt!