En dag på väg hem från jobbet får hon en glimt av en orange bubbla (bil) som hon tycker hon känner igen. Efter att ha följt bubblan till dess slutstation finner hon sin gamla lägenhet, och en yngre kvinna som ser ut precis som henne. Frågan är, är det ett nervsammanbrott eller har hon faktiskt kommit ansikte mot ansikte med sitt yngre jag?
Alexandra Potter är en ny stjärna på min himmel som lyser lika starkt, eller kanske än, Lisa Jewell, Marian Keyes och Tamara McKinley. Hon leker med tanken som vi alla skulle vilja utforska, tänk om man kunde åka tillbaka i tiden och göra om, göra rätt?
På bokens baksida står; "Imagine if you could go back ten years and meet your younger self - would you recognize her? What advice would you give?"
Vad skulle DU göra om du kunde möta ditt 10 år yngre jag? Skulle du känna igen dig själv? Vad skulle du sakna? Vad har blivit bättre sen du blev äldre? Vad har blivit sämre? Vilka fina egenskaper har vi glömt att vi har?
Potters sätt att skriva får mig att känna mig delaktig i Charlottes liv och äventyr. Vem känner inte igen sig i dagens stressiga samhälle? Hon lyckas skapa en helt odräglig men likväl charmant karaktär, och väver ihop en spännande pageturner som både roar och får en att tänka efter.
Detta är chicklitt i toppkvalitet. Jag ger den fem av fem möjliga, och en stark fyra på romantikskalan.
Och en eloge till mig som köpte denna bok till MissE i förra pocket&prassel-turen, sen kunde låna tillbaka den för att själv läsa den. Annars hade jag kanske aldrig plockat upp den. MissE har skrivit om den här.
