Tematisdag: Sorg

Böcker som berör mig djupt är de som talar om sorg. Jag kan tycka att det är svårt att tala om sorg och porträttera det på ett sätt som för en bok vidare, men när det lyckas då lyckas det bra. Jag har inte läst Cecilia Aherns P:S I love you men tycker filmen skildrar sorg på ett fint sätt. Det pendlar mellan tillbakablickar och förlusten, förtvivlan och hopp. Och för mig är sorg så.

Jag tycker om stora känslor, även om jag kan ha svårt att hantera för mycket svårmod. Det finns något vackert i the human condition. Man talar om att det finns fem steg av sorg vilka innefattar
förnekelse, ilska, köpslående, depression och acceptans. Det ligger i människans natur att vid en förlust gå igenom den här processen. Kanske går man inte in i den ordningen, kanske går man inte genom alla stegen, kanske är det svårt att ta sig ut ur något steg, kanske har man svårt att sörja över huvud taget. Människor är olika funtade. Men vi är alla människor.

Detta är ett tungt ämne därför tänkte jag lyfta upp det med en liten fin video för att rama in det hela.



Nästa tematisdag handlar om Omläsning : Gör du det? Varför? Varför inte? Vilken bok har du läst om flest gånger?

Här har andra skrivit på veckans tema: Sorg
Västmanländskans bokblogg
I Elinas bokhylla

Day 06 – A book that makes you sad

I'm the cutest.

Boken om den enastående Bibliotekskatten Dewey läste jag för cirka 6 månader sen. Med jämna mellanrum föll det en ström med tårar längst mina kinder. Vicky Myron skriver om hur hon en kylig januarimorgon öppnade biblioteket i Spencer, Iowa, och fann en ynklig liten kattunge, frusen och hungrig, som var inslängd i deras bokfack. Dewey kom för att stanna på biblioteket och mellan Vicky och honom växte ett band av vänskap och kärlek som liksom sprider sig från boken, in i läsaren. Det är en vacker bok.

Ray Kluun - En sorts kärlek

Månadens bokcirkelbok är alltså denna kritikerrosade självbiografiska debut. Namnen är utbytta och vissa incidenter och personer har tonats ned och omarbetats, men grundhistorien är densamma. Det äkta paret Sten och Carmen lever ett till synes perfekt liv i Amsterdams innekrets. De har båda välbetalda jobb, en söt liten dotter och exklusiva vanor. Vad Carmen inte vet - eller blundar för - är dock det faktum att Sten är notoriskt otrogen, ett problem som dras till sin yttersta spets då de en dag får beskedet att Carmen lider av en aggresiv slags bröstcancer där chansen att överleva är mycket liten. Deras bekymmerslösa liv byts ut mot ständiga sjukhusvistelser och emellan dessa jobbiga episoder försöker de leva sitt liv som om inget hade hänt. Men, som Sten säger, det är Kärlek i Cancerns tid. "Och vad betyder det?" kanske ni undrar? Läs så får ni se...!

Detta är en rätt så provocerande bok med en tydlig Holländsk världsbild, dvs 'Ja till dödshjälp' och något snedvriden jämnställdhet (bokcirkelns åsikter). Det som drev mig framåt i läsandet var till stor del ilska och sorg, jag äcklades av Sten och led med Carmen. Samtidigt var det otroligt fascinerande att vara i huvudet på 'the bad guy' och se hans sida av saken, för man inser verkligen att allting är inte så svart och vitt som man tror. Det kanske låter som jag försvarar hans beteende men det gör jag inte. Jag har dock en större förståelse nu för vad som kan hända, och främst hur det måste kännas för den friska parten i ett förhållande att hela tiden ta hand om någon och måsta försaka sig själv och sina behov. Skuldkänslorna man går igenom, sorgen och inte minst tröttheten.

Jag är otroligt glad över att jag fick denna bok (Tack Hanna!) och jag kommer sent att glömma allt tänkvärt som kommit av den. Jag har funderat massor kring rätt och fel när någon blir dödssjuk, vad som egentligen händer i en familj när detta sker och hur äkta kärlek egentligen ser ut. Det är en läsupplevelse som jag rekommenderar alla. Den får en stark fyra och en trea på romantikskalan.