Tjoho, jag har lyckats läsa ännu en bok..! (Min första skräckroman, dessutom!)Kämpar mig långsamt tillbaka från läströttheten och har nu läst John Ajvide Lindqvist - Låt den rätte komma in. Tänkte inte gå in för mycket på handlingen (jag antar att de flesta är införstådda med den). Vad jag kan säga är att boken varken skrämde eller imponerade. Huvudrollsinnehavaren Oscar är ett patetiskt litet skämt som låtsas vara människa, vampyr-Eli är bara... Ja, vad vill de egentligen man ska veta om vampyrens förflutna? Och varför? Och vad gjorde alkisarna? Och Håkan, vad var egentligen grejen med honom? Och Gösta med hans stinkande hem? Usch!!
Jag slog ihop boken på bussen med en litet frågande min. Var den inte onödigt invecklad? Vad ville Ajvide Lindqvist egentligen säga med boken? Var det egentligen vampyrerna i Blackeberg som var storyn, eller var det hur Oscar hanterar mobbarna i hans klass? Nej, denna bok gick inte hem hos mig. Den får en svag tvåa och en nolla på romantikskalan.
1 comment:
Höh. Hej. Gillar också att läsa. Mycket. Vi verkar ha delvis samma preferenser och jag råkade snubbla in på din blogg när jag sökte på 'Stackhouse'. :)
Jag gillade 'Låt den rätte...' Jag läste den för flera år sedan, den hade nog nyss kommit i pocket då och jag visste ingenting om den. Jag läste dag och natt tills jag läst ut den. Jag var helt trollbunden och borta för omvärlden. Så olika det kan vara.
Såg den händelsevis på bio härom månaden och tyckte att filmen var... tja, rätt ok. Men två damer bakom mig i övre medelåldren uttryckte sitt missnöje högljutt efter filmen. 'Det var den värts askit jag sett!' LOL! Jag undrar över det där med vilka förväntningar man har och så och hur det spelar in. /Nic.
Post a Comment