Snö, I has it.

Butternut squash

Fortfarande inte någon bok, men väl en liten upplysande historia om en butternut squash som hette Fia.

Jo, jag är litet butter idag.

Effekten av stress och gräsänkan

För att lära er mer om effekten av stress på en Fia, tune in här. Eftersom jag haft sååå fullt upp hela veckan har det inte blivit någon läsning. Däremot har jag sett en hel säsong av Big Bang Theory. Me loves Sheldon!

Nu är jag gräsänka i hela TRE veckor. Jag inser att detta är det tillfälle jag väntat på för att påbörja någon bokserie, och eftersom jag köpt mig fortsättningen på Lian Hearn-serien jag fick är den nog tacksam att börja med.

Eftersom jag är alldeles ensam så har jag en känsla av att det kommer bli en hel del bloggande. Om jag inte tar upp nån ny hobby, som t ex knypplande.... Bazinga!

Fia over and out.

Biverkning av för mycket Fia: Graviditet

Har ni också drabbats av graviditet i kontakt med Fia (dvs mig)? Skriv och berätta!

Eller läs här om hur 2010 blivit barnets år.

Många böcker små...

Blir snart till en stor å... (Veckans skörd)

En glad nyhet...

finner ni här!

True Blood-multitasking

Har haft en jobbig förkylning i helgen så jag har suttit hemma, läst From Dead to Worse av Charlaine Harris och tittat på True Blood. Nu har jag sett de två filmade säsongerna som är löst baserade på de två första böckerna i Stackhouse-serien. Kan bara säga ooooh shit, jag mindes inte att det var så spännande när jag läste böckerna! Skaparna av serien har verkligen tagit de rätta elementen av novellerna och sen "tweekat" det till nya höjder! (Samtidigt: Eff, vad ska jag göra nu när jag har sett allt som finns?!)

Har fortfarande kvar att läsa Dead and gone, men den har bara kommit i storpocket å jag vill ha den i litet format, vet dock inte om jag ska vänta tills den kommer ut i liten pocket eller ej... Beror på om jag kan tygla min nyfikenhet.

Mina reflektioner kring novellerna...

Jag har läst en hel del recensioner av Stackhouse-serien där man irriterar sig på att Harris skriver om små detaljer som t ex när Sookie kammar håret. Jag reflekterade inte över detaljerna innan, men nu när jag läst vidare så har jag funderat litet över vad jag tycker om det och kommit fram till att jag gillar det.

Man kan visst läsa om när hjältinnor kamma håret, tar ett bad och tar hand om sig själv. Och varför kan man det? Jo, eftersom det är så mycket som försiggår i Sookies liv så måste hon ju någon gång koppla av, andas ut och reflektera över sitt liv. Annars skulle hon vara sönderstressad, utbränd och halvt psykotisk vid det här laget. Hon har varit nära döden så mycket, blivit sviken av dem hon älskar, blivit upphängd och nedslängd som en trasdocka. Hon behöver andningspauser, och det behöver även läsarna. Heck, de s.k. andningspauserna fungerar även som en påminnelse för mig att - ja visst ja, Sookie tar ju hand om sig själv, kanske jag borde göra detsamma?!

Att läsa om att Sookie städar, Sookie lånar böcker, Sookie väljer vilka kläder hon ska ha, det är för mig ett sätt att identifiera mig med henne på en djupare nivå. För det mesta så målas hjältinnorna ut som någon slags superkvinna som är ute och räddar världen 24/7 och trots att de inte städar eller lagar mat så verkar det aldrig gå någon nöd på hemmet eller liknande. Det är ju bara bullshit. Harris visar istället upp vad som verkligen försiggår, samtidigt som vi det visar hur jordnära Sookie är. Hon skulle kunna vara en av oss - tänka sig! 

Sen så börjar jag få en rejäl crush på Alexander Skarsgård... Han är en riktigt bra skådis. När han ligger bredvid Anna Paquinn och nojsar runt... *mmm* om ändå det vore jag som låg där istället för Paquinn. Hon har ju sin Moyer, get off him! ;D