Thursday 23 June 2011

De döda fruktar födelsen av Pål Eggert

Läste nyligen denna svenska urban fantasy av Pål Eggert, till stor del tack vare att socialistsimon tipsade mig om den men även för att det är en av de få böcker som utspelar sig i staden där jag bor (Malmö).

När jag började plockade upp boken läste jag med viss förfäran ordet socialrealism och skruvade mig litet, men när jag väl började läsa insåg jag snabbt att det inte var vad jag hade förväntat mig över huvud taget. Pål Eggert är inte vad jag väntade mig heller, så jag har nu rebootat alla förväntningar och förutfattade meningar och detta är vad som blivit kvar...

Skulle vilja börja med att måla upp litet av bokens beståndsdelar.

De döda fruktar födelsen är inte i den blodiga skärningspunkten mellan fantasy, skräck och socialrealism, som den felaktigt blurbas att vara. Den är mötet mellan Dogma, Hackers, Tron Legacy och Sudden Impact. Det där litet diskbänksromantik, men samtidigt Flickan från ovan. Det är himmelskt, diaboliskt, och orealistiskt realistiskt. Yup. There I said it.

Eggert tar upp ämnet om vad som händer med våra själar när vi dör, och väljer att förklara det i kabballah-termer, där själen hamnar på någon av de olika nivåerna av andevärlden. Kan inte ett jota om kabballah (förutom att det är Madonnas religion) men det som lades fram i boken gjordes tydligt och lättöverskådligt och var både humoristiskt och intressant. Religion är intressant, speciellt när det målas fram på sådant här sätt.

Socialrealism, emellertid, är för mig nästan aldrig intressant, men jag tolererar det i dessa former vilket mest var karaktärsbyggande, för att förklara hur våra själar går vidare till återfödelsen och på vägen dit bedöms enligt den karma man byggt upp. In short - Choose your destiny by your actions.

Personligen tror jag på karma, what goes around comes around.

När det kommer till karaktärerna så hade jag från första stund litet svårt för Sebastian, vilket gav med sig och vid slutet av boken tyckte jag han var störtcool. Jag har dock flera frågor om övriga karaktärer som jag hade hoppats ställa till Pål under Eurocon, men det hanns inte med. Hoppas du kommer på fler kongresser, Pål! Jag bjuder dig på en öl och så får du spoila mig om allt som hände efter boken. Ok? Good!´

För att sammanfatta det hela så var detta en riktig pärla som jag inte förväntat mig gilla men i slutändan var översvallande positiv om. Det är en tankvärd bok som tål att återvändas till, samtidigt som den avvägs bra med humor. Den får fyra av fem inflationsbekämpare!

Andra recensioner av boken finns bland annat hos Drömmarnas Berg, Catahya, Feuerzeug, Socialistsimon och Bokstävlarna.

2 comments:

Pål Eggert said...

Alltså, blanda inte ihop Hollywoodhopkoket som Madonna pysslar med och judisk mystik. Eller för den del Dragon rouges tolkning av kabbalahs mörka sida.
Det verkar som om min roman förvirrar folk. Den verkar sällan vara vad det tror att den är, på gott och ont. Jag undrar fortfarande vilka som egentligen är målgruppen.

Fia said...

Ah, det är noterat. Hänvisningen till Madonna må vara extremt missvisande då, men det signalerar ju ännu starkare hur okunnig jag är om denna religion och dess mångsidighet.

Angående förvirringen så är det ju bra att man inte vet exakt vad man får innan man börjar läsa. Livet blir så mycket mer spännande på detta sätt! :)