Carina Burman - Babylons gator

Den kända svenska författarinnan Euthanasia Bondeson och hennes unga protegé Agnes åker på en upptäcksresa till London 1851, året för den stora världsutställningen. Mitt i tumulten på utställningen försvinner Agnes spårlöst, och Euthanasia får uppbringa sina deckartalanger för att försöka lösa gåtan med hennes försvinnande. Till sin hjälp har hon en walesisk polisinspektör av osäker karaktär. Deras ledtrådar leder dem till mörka gränder, där de enda vittnena är tiggare och slinkor som sett för mycket för att bry sig. De upptäcker att någon lämnar ett spår av döda flickor bakom sig, en mördare som med samma lätthet rör sig bland Londons societet som i dess undre värld. Och för att fånga denna mördare måste Euthanasia vara lika flexibel som honom eller henne.

Babylons gator är en deckare, något som för mig är mycket ovanlig läsning. Jag lånade den av en bokcirkeldeltagare. Det var en mycket spännande bok, skriven i modern tid med en gammalsvensk touch. Jag älskar språket, beskrivningarna, de gruvliga scenerna, den envisa men modiga hjältinnan. Hon känns dock något för modernt tänkande för att vara en kvinna på mitten av 1800-talet. Men man får reda på att detta är en kvinna som fått sig själv myndigförklarad och är lika självständig som en man. Traditionerna binder henne inte på samma sätt som den gör andra damer, vilket dock kan göra att hon tar sig sådana friheter som inte den tidens samhälle accepterade. Att vistas ensam med ogifta män, eller att gå utklädd till man, till exempel. Chocking, I dare say!

Jag vet inte riktigt om jag helt köper Euthanasias frimodighet, men för historiens skull så accepterar jag det. För det är en spännande historia och en av de bästa böcker jag läst på länge! Den får fem av fem möjliga!