SF-bokcirkeln: Ursula K. Le Guin - Övärlden

Till denna kväll valde vi en klassiker i samlingsvolym. Övärlden innehåller Trollkarlen från Övärlden, Gravkamrarna i Autan och Den yttersta stranden. Den första boken handlar om trollkarlen Sparvhök från ön Gont och beskriver hans ungdom hur han kom till att bli en mäktig trollkarl. Den andra handlar om en annan del av övärlden, i Autan, där en ensam, reinkarnerad prästinna utforskar hemligheter i sina förfäders gravkammare. Den tredje boken handlar om en ung prins och ett mystiskt hot som drabbar hela övärlden. De tre böckerna är självstående men bör läsas i ordning. Det är tre separata handlingar men med en gemensam nämnare: trollkarlen Sparvhök och hans liv och äventyr.

Så vad tyckte då SF-bokcirkeln om denna klassiker?? De fem deltagarna som medverkade hade i överlag en mycket positiv bild av boken:
K tyckte den var värd en fyra och sade "Jag tyckte om den från första meningen."
N gav också den en fyra.
S gav den en femma och frågade "Varför är inte LeGuin med på en short list för Litteraturpriset?"
CG gav den 4,5
Jag gav den en tvåa med motiveringen "Hon måste varit pårökt när hon skrev denna bok.." (De andra föreslog att jag inte var mogen för den helt enkelt. Jag får återkomma då jag har rökt på litet.)

Min egen åsikt om boken, som uppenbarligen inte på något sätt återspeglar gruppens, är att det var mycket onödigt babbel och att det inte flaggades före händelser inträffade. Som läsare tycker jag inte om när lösningar trillar från skyn. Språket var generellt dåligt, ansåg jag, men kanske berodde detta på en kass översättning. Mina gruppkamrater verkade av den åsikten att jag måste fått tag på en felaktig version. Jag ställde nästan samma fråga.

En annan intressant fråga som S gav var "Varför valde vi en sån kontroversiell författare och sedan hennes mest okontroversiella verk?". Ja, det var en bra fråga. Dels så valde vi den för att det var en klassiker som alla ville ha läst. Dels för att det kanske var en kompromiss för de inte så fantasy-intresserade och dels för att det var en bra start in till LeGuins värld. Den var defintivt lättläst, även om jag inte hängde med pga av allt rörigt och svävande resonemang.
Om man vill läsa mer om Övärlden finns faktiskt tre böcker till: Tehanu, Berättelser från Övärlden och Burna av en annan vind.

Till nästa träff skall vi läsa Bauchelain and Korbal Broach av Steven Erikson.