Tuesday 4 August 2009

Buddenbrooks av Thomas Mann

Nu har jag läst denna gamla klassiker inför den vanliga bokcirkeln. Det var en berättelse om en familj, genom flera generationer ner i leden. Det började i början av 1800-talet och slutade någonstans runt 1870-talet. Buddenbrooks är en borgarsläkt som lever i en köpstad i norra Tyskland, någonstans i närheten av Travemünde. Deras firma Johann Buddenbrooks har gått i arv från far och son och det hela startade med en mycket driftig Buddenbrook för några hundra år sedan...

Familjen Buddenbrook sätter firman före allting annat. Det viktaste för dem är att föra deras goda namn vidare, tjäna mer pengar och upprätthålla sin borgerlighet. När syskonen Thomas, Christian och Antoine växer upp får de snabbt lära sig att deras öde här i livet är att bidra till den Buddenbrookska framgången. För Thomas och Christian skulle detta innebära att de skulle börja arbeta i firman, och för Antoine (eller Tony som hon kallas) att hon skulle gifta sig rikt med en man passande att föra in i firman. När Tony sedan blir introducerad för sin tilltänkta och inte riktigt finner honom attraktiv så skickas hon iväg till en kurort för att komma på bättre tankar. Väl där blir hon förälskad i en son till en simpel fartygskapten, och Tony måste nu välja mellan att göra det bästa för sin familj eller följa sitt eget hjärta.

För Christian blir det Buddenbrookska arvet nog svårast att föra vidare. Christian är en man med vandringslust, och allt för mycket fantasier. Han tröttnar snabbt på köpstaden och ger sig ut i världen, och när han kommer tillbaka så gör hans annorlunda tänkande och underliga idéer att han blir utskrattad i hela staden...


Det Buddenbrookska ödet är något som hela bokcirkeln greps av. Jag skulle egentligen inte säga att boken har en bra handling, men den återger på ett fint sätt det som var mitten av 1800-talets Tyskland. Den har egentligen ingen riktig början eller slut, men Buddenbrooks ätt har ju inte det heller... På många sätt var detta en lättläst och intressant bok, men samtidigt hade den en del mycket tråkiga och onödiga passager skapta enligt den författarstil som fanns då. Helhetsintrycket dras dock ned något av slutet, jag var inte riktigt tillfredställd med historiens slut.

Nu har jag för övrigt läst min första nobelpristagare!

3 comments:

Bokbabbel said...

Jag gillar din profilbeskrivning :) Det är så underbart att sitta på caféer, och ändå är cafékulturen tyvärr inte lika utbredd här i Finland som i the land of fikas, Sverige :)

Fia said...

Ja visst är det! Om du är i skåne någon gång så kan jag erbjuda dig en guidad tour av fikaplatser ;)

Amoroso said...

Härligt! Du kanske blir sugen på fler? Det finns många trevliga nobelpristagarutmaningar, själv läser jag en i månaden! Jätteroligt och tar inte så mkt tid från annat läsande heller!