Tematisdag: Antihjältar

En av mina personliga favoriter bland antihjältar är Malcolm Reynolds från tv-serien Firefly. (No introduction needed, ey?

Just nu läser jag Chris Woodings bok "Retribution falls", en bok som påminner väldigt mycket om Firefly-serien, med dess kapten Darian Frey som har liknande drag med Mal. Boken börjar med att han blir tillfångatagen tillsammans med en av sina besättningsmän, Crake, och när Crakes liv hotas för att skurkarna vill komma åt startkoderna till Freys Skepp Ketty Jay verkar Frey vara oberörd. Crake överlever den dusten men är förbannad på Frey, och anförtror sig om händelsen till skeppets läkare Malvery. Malvery förklarar för Crake att deras besättning inte är en familj, varje man för sig själv, etc etc. De gör inte saker för att "it's the right thing to do" utan de gör det som tjänar dem bäst.

Det sätter tonen för boken; det finns inte plats för hjältar, de är ingen familj, det är var man för sig själv. Men jag har en känsla av att den värderingen kommer skakas i sina grundvalar inom kort. Frey har en potential att bli riktigt, riktigt cool Malcolm Reynolds-liknande hjälte. Får se vad jag tycker när jag läst ut boken!


Nästa tematisdag är det sista för denna omgång och då handlar det om könsroller i steampunk. Gissa om jag har lite att säga om detta. ;)

Varför jag älskar Joss Whedon

Fiktiviteter har deklarerat att denna helg är Whedonhelg (jäj!!) och har bjudit in mig och en hel del andra till att delta i hennes hyllning till Den Geniala Joss Whedon. Eftersom jag är en hard core Whedonista kan jag inte annat än haka på. Och eftersom detta är en kärleksförklaring till Whedon, så faller det förstås under genrén höstromantik. Naturally.

Joss Whedon med litet bad guys

 Joss Whedon är killen bakom serier som "Buffy the vampire slayer", "Angel", "Firefly", "Dollhouse" samt miniserien "Dr. Horrible's sing-along blog". Han har regisserat firefly-filmen "Serenity" samt andra godingar som "Titan A.E." och "Toystory" samt "Alien återuppstår", "The Avengers" (som kommer 2012). He is the maker of good stuff. Skaparen av mina all time favourites: Spike, Willow, Mal, River, Cordelia, Angel, Captain Hammer, Dr. Horrible, and so on and so forth...

Han är mannen som går på nörd-conventions och låtsas klä ut sig till sig själv.

Han är mannen som skriver in sig själv i Angel som Numfar, bara för att få göra The Dance of Joy.

You get it?

Alla människor har sin egen historia om hur de hittade till Whedonverse. Det här är min.

Det hela började med Buffy. Jag föll för denna serie då jag gick på universitetet, alltså ganska sent efter serien slutat. Det tog bara något avsnitt, sen var jag fast. Vi var ett gäng på 6-7 pers (studenter/överliggare) som kväll efter kväll satt och slukade avsnitt. Vi rockade loss till introt och sjöng "Grrraaaaaaargh" med det lilla monstret i slutet av eftertexterna. Då spin off-serien Angel tog vid såg vi Angel och Buffy varvade med varandra - eftersom det finns stunder då serierna faktiskt går in litet i varandra. Kommer inte gå in på Angel så mycket, förutom att David Boreanaz är awesome och Alexis Denisof med. Och den har humor. Och på tal om humor och Angel...)

Bored Now-society t-shirt.

 Vi kallade oss Bored Now-society i Willows ära, beställde knappar med röda vampyrmunnar på samt t-shirts med tryck. Alla våra samtal var fyllda av referenser till all things Whedon. Vi härmade Faiths dialog i avsnittet Who are you där hon stod i Buffys kropp och försökte efterapa (vad hon anser är) Buffys präktighet med "You can't do that, because it's WRONG!" (Jag döpte t.o.m. min första blogg Because it's wrong).

Det går förstås inte att tala om Buffy utan att nämna Spike. Spike är nog (ofrivilligt) en av de roligaste karaktärerna i hela Whedonverse. Förutom hans stora roll i Buffy så medverkar han också i Angel. En av de roligaste klippen med honom är då han gör en kort men underbar monolog i första säsongens tredje avsnittet, In the dark.

Det här med att vara en ond och elak vampyr fungerar inte alltid så bra för Spike, för i grund och botten är han en mycket känslig och sårbar man. James Marster som spelade Spike är suverän på att fånga Spikes kamp mellan önskan att slita huvudet av folk och önskan vara deras vän. 

Ytterligare en sak som inte kan nämnas för mycket är den underbara kemin mellan James Marsters och Sarah Michelle Gellar. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om honom, men istället väljer jag att visa er ett kort klipp som beskriver allt det ovan sagda. Och yes, "you have stupid hair" är vad han säger. 'Nuff said. (Mer om Buffy hos Butter tar ordet.)

Efter Buffy och Angel var slut fyllde vi tomrummet med Firefly och firefly-filmen Serenity. Space-cowboyen Mal charmade med sitt sneda leende och busiga ögon - let's face it, vem faller INTE för Nathan Fillion?!! Firefly varade tyvärr bara en säsong, men Joss Whedon ville att serien skulle få en bra avslutning och gav oss filmen Serenity, som också ger en förklarande story till karaktären River Tam, en annan av Joss Whedons underbaraste karaktärer.

När allt verkade vara slut på Whedonfronten och vi alla grät floder för att vi saknade honom, så kom då skrivstrejken. Joss Whedon hade tråkigt, så han ringde sin polare Nathan Fillion, samt den undersköna Felicia Day (The Guild) och allas vår Barney Stinson... jag menar Neil Patrick Harris, och fick dem att ställa upp på Dr. Horrible's sing-along blog (trailer här). Resultatet blev en musikal-kortfilm i tre akter där Fillion spelar Captain Hammer, en mycket..."hjältig"... hjälte. :-D Men bäst av allt är nog Harris, ytterligare en av humorns okrönta kungar.

Ord kan inte beskriva hur Joss Whedon completes me, hur hans odödliga ord strömmar genom mitt huvud dag som natt, fyller mig med glädje och tillförsikt om att - if all else fails - så finns fortfarande Buffy, Angel, Spike, Mal, Dr. Horrible och The Evil Trio att återvända till. Shit, det blev inte särskilt sammanhängande det här, men så går det när man får en complete and utter nerdgasm.

Sist av allt, här är SF-bokhandelns Joss Whedon-hyllning.