Boktimmen

This is the end, my friend

2011-11-19T18:35:00.000+01:00

Det senaste åren så har min läsning och mitt bloggande minskat stadigt. Jag har kämpat för att få tillbaka lässuget men inte lyckats förutom i korta perioder. Har gått från att ha två bokcirklar och skriva dagliga blogginlägg till att minska till några i veckan, sen några i månaden, lade sen ned den ena bokcirkel, sen den andra, och nu är det alltså dags för att lägga ned bloggen. Yup, det stämmer. I'm quitting.

Känns tråkigt, men jag har efter mycket soulsearching kommit fram till att det helt enkelt inte är min grej längre. Tänker inte hymla och säga att jag tar en paus, för jag kan inte lova att jag kommer tillbaka till bloggosfären, men jag ändå kommer ha kvar bloggen för den eventualiteten att jag skulle få tillbaka lässuget/bloggorken. Hoppas inte på det dock.

Det känns litet tråkigt eftersom jag inte vill hamna utanför och missa allt roligt ni skriver och gör, men samtidigt så känns det litet skönt eftersom jag nu slipper ha ett ständigt dåligt samvete för min oförmåga att läsa och skriva.

Well, there you have it. Live long and prosper.

Reluctance

2011-11-01T07:23:00.006+01:00

Reluctance by Robert Frost

Out through the fields and the woods

And over the walls I have wended;

I have climbed the hills of view

And looked at the world, and descended;

I have come by the highway home,

And lo, it is ended.

The leaves are all dead on the ground,

Save those that the oak is keeping

To ravel them one by one

And let them go scraping and creeping

Out over the crusted snow,

When others are sleeping.

And the dead leaves lie huddled and still,

No longer blown hither and thither;

The last long aster is gone;

The flowers of the witch-hazel wither;

The heart is still aching to seek,

But the feet question 'Whither?'

Ah, when to the heart of man

Was it ever less than a treason

To go with the drift of things,

To yield with a grace to reason,

And bow and accept the end

Of a love or a season?

Little Dorrit

2011-10-20T21:30:00.000+02:00

På tal om höstromantik... Vill bara göra er uppmärksam på denna filmatisering av Charles Dickens "Little Dorrit" från 2008.

Lilla Amy Dorrit har vuxit upp med sin utblottade far inne i Machalseas fängelse för gäldenärer. När Amy beslutar sig för att söka anställning för att försörja sig själv och sin fattiga far blir hon rekommenderad att söka tjänst hos Mrs Clennam. Mrs Clennam är en känslokall och hård kvinna som mycket sällan hjälper andra, men efter endast en kort presentation så blir Amy Dorrit anställd.

Mrs Clennamns son Arthur kommer samtidigt hem från sydostasien med dystert bud - Mr Clennam har gått bort. Innan Mr Clennam gick bort lämnade han en guldklocka till sin son och bad honom även att prata med sin mor och rätta till det misstag som begåtts. När Arthur försöker få svar av sin mor om vad detta misstag kan vara vägrar hon svara, och Arthur blir misstänksam att allt inte står rätt till i familjens affärer. Och varför har hans mor anställt lilla Amy Dorrit? Är det så att hans familj försöker rätta till gamla synder? Och vad har de då gjort mot familjen Dorrit?

Charles Dickens är en av de största brittiska författarna under den viktorianska eran, en tidsperiod som jag är speciellt förtjust i. Just detta verk baserar sig till stor del på Dickens egen uppväxt i en gäldenärstuga och är till stor del en politisk satir över England under 1850-talet. Ett skäl till att jag älskar Dickens är nog för hans vackra porträtt av människoöden, och hur livet kan ta vändningar upp och ned och att vi inte kan basera vår lycka på ekonomiska medel. ('e's a good ol' chap, isn't 'e?)

John Chivery

"Little Dorrit" innehåller också mycket romantiska drag, bland annat så får vi möta John Chivery (Russel Tovey), fängelsevaktens son, som kärar ner sig totalt i lilla Amy Dorrit. Han är en mycket sympatisk ung herre med mycket söta utomstående öron. (Någon som känner igen vår unge herr Chivery?)

Arthur Clennam & Amy Dorrit

Sen finns det förstås den outtalade attraktionen mellan Arthur Clennam (Matthew Macfayden) och Amy Dorrit (Claire Foy).
Nämnvärt är också att många av de skådespelare som medverkar känns igen från någon nu aktuell (nördig) tv-serie. Vad sägs som Eve Myles (Torchwood) som Maggy? Eller Andy Serkins (Gollum) som den läskige Rigaud (han är superbra som fransman!). Eller Freema Agyeman (Doctor Who). Och förutom Russel Tovey så har vi även Jason Watkins (Herrick) från Being human. Roligt nördigt!

Så, för alla er viktorianer, alla Dickens-fans, alla anglofiler där ute. Alla som gillar att sticka torgvantar och tända ljus, cockney-dialekten, kusliga historier och härliga karaktärer! Watch this and weap.

Mats Strandbergs "Jaktsäsong"

2011-10-17T21:32:00.001+02:00

Höstromantiken fortsätter med buller och bång och nästa man till rakning är Mats Strandberg som med sin debutbok "Jaktsäsong" bjuder på chic lit i Stockholms gayklubbsvärld.

"Jaktsäsong" handlar om tre vänner: straighta Melinda, helyllebögen Magnus och om the brooding vampi.. förlåt, författaren Sebastian. Den handlar om kärlek och vänskap och den snåriga djungeln som är Stockholms dejtingträsk.

Något som rörde mig djupt med denna bok var nog Magnus och Melinda och deras vänskap. Det kändes helt enkelt väldigt äkta. Magnus och Melinda har både goda och dåliga sidor, de är neurotiska, slarviga, hade dåliga självförtroenden och alla möjliga issues, men de är också så himla kärleksfulla och så bra vänner. Älskar också hur otjejig Melinda är och hur hon faller utanför ramen för en stereotypisk chic lit-hjältinna. Slutligen är det intressant att läsa om hur alla myter om bögar och homosexualitet både infrias och krossas.

Boken bjuder också på en hel del påskägg fyllda av underbara Buffycitat... och en eller annan "artistisk" detalj som visar på stor självdistans och humor. (Jag kan tänka mig att Mats satt och skrattade en hel del åt sig själv då han skrev vissa bitar... ;)

Tyvärr så slutade boken litet för snabbt för att jag ska vara helt nöjd och det fanns vissa bitar av historien som jag tyckte kunde fått mer plats (vad sa egentligen Magnus under sin samtalsterapi?). Magnus historia kändes både litet undanskuffad och litet forcerad på slutet. Jag ville ha mer!

Kort sagt är det en jättebra bok (debutbok till och med!) som jag gillar väldigt mycket. Jag gillar också Mats Strandberg som snabbt stigit till graden av favorit för sin underbara humor och buffy-kärlek.

Allt som allt ger jag "Jaktsäsong" en stark fyra och rekommenderar den varmt till alla chic lit-fantaster, Buffyfantaster eller Cirkeln-fantaster (Mats Strandberg har även varit medförattare till Cirkeln - en fenomenalt bra ungdomsbok - som jag skrivit om här), ja, helt enkelt till alla som vill ha en bra bok fylld av humor och romantik. Nuff' said. Read it.

Ode to the fall

2011-10-08T15:56:00.001+02:00

Hösten är den bästa årstiden! Luften är hög och klar, antingen är det regnigt väder vilket gör att man inte har ett dugg dåligt samvete för att stanna inne och läsa bok under en filt med en god kopp te och en katt i knäet, eller så är det så där härligt soligt väder så att solstrålarna lyser på lövverken och sätter extra färg på de brandgula/orangea/röda bladen. Ibland kommer doften av frost på mornarna eller kvällarna. Älskar doften av frost, för det påminner om snö... (och vintern är den näst bästa årstiden!)

Pildammarna, tidigare idag

På hösten så får man också spendera lata timmar på caféer med goda vänner, dricka varm choklad och snacka strunt. Man får gå omkring i varma stickade tröjor och söta halsdukar. Eftersom det blir mörkt snabbt så spenderar man gärna långa kvällar inomhus, spelar spel, tittar på filmer, eller bara umgås. Man flänger inte runt ute på ölcaféer till sent på natten utan blir mer bekväm (i alla fall i mitt fall). Man drar helt enkelt ner på tempot.
Hösten är också perfekt tid för att bli kär. Det är en ny säsong, man börjar nya träningspass, får nya arbetskamrater efter semestern, det är en ny termin i skolan, människor kommer och går. Det är också en nystart för tv-hösten och vi får återigen följa våra gamla favoriter (Tony DiNozzo, Bones, Barney Stinson, Sheldon, Matthew och Mary Crawley) i nya upptåg.

Hösten är helt enkelt bäst.

Or, in shorter words:

There once was this girl with (semicurly) hair,

Who truly loved the autumn, I do declare.

When the leaves turned red,

She put a cap on her head,

And took a long walk to enjoy the high and crisp air.

Lucy-Anne Holmes - Femtio sätt att träffa den rätte

2011-10-05T19:58:00.000+02:00

Sarah Sargeant är snart 30 år och jobbar som servitris medan hon väntar på att hennes skådespelarkarriär ska komma igång. Hon går på ett par auditions då och då, men än så länge har hon bara hamnat i någon halvkass reklamfilm (där hon till och med blivit bortklippt). Hon är singel, och rätt så nöjd över detta (till sina föräldrars fasa). Föräldrarna beslutar sig därför för att anmäla till en dokusåpa om dejting (till hennes fasa) men hon blir inte antagen (till sin stora besvikelse).

Sarah når botten efter att hon till slut arbetar upp modet att bjuda ut den flintskallige, lönnfete bartendern på hennes favoritpub - och får nobben! Hon inser att hon inte vill sitta ensam resten av livet och börjar därför arbeta på en plan, 50 sätt att träffe den rätte.

För att göra en lång historia kort så är detta en av de roligaste böcker jag läst på länge. Det hände till och med (med jämna mellanrum) att jag skrattade rakt ut. En gång skrattade jag så högt så jag väckte delar av familjen (på semestern). Boken är riktigt, riktigt bra. Den har en snabb takt, härliga karaktärer, är lättläst, och STOR eloge till Lucy-Anne Holmes för detta är faktiskt hennes debutbok! (Otroligt men sant!) Att jag kunde lista ut slutet rätt så tidigt är ingen fara, för boken var en riktigt fröjd att läsa oavsett detta.

Den får fem poäng av fem möjliga, och fem poäng på romantikskalan. Läs, läs, läs!!!

Vince & Joy - Lisa Jewell

2011-10-02T21:49:00.000+02:00

Vince och Joy träffades under en husvagnssemester, en sommar då de båda var unga och oerfarna inom kärlek och sex. Gnistorna flög och förälskelsen var ett faktum, men pga omständigheter utanför deras kontroll förlorade de kontakten.

Åren gick och till slut var deras sommarflört bara var ett kärt minne från barndomens dagar. Men slumpen skulle snart ordna så deras vägar möttes igen...

Jag har alltid betraktat Lisa Jewell som en av mina favoritförfattare i genrén chic lit eftersom hon inte skriver om glamorösa modedrottningar utan om "the girl next door". Det tilltalar mig, som aldrig riktigt förstått det där med mode och tycker det är bättre att ha lagom antal skor (gärna sånna där sköna från Ecco, utan klack). Men trots att jag inte kan kvalificera mig som en girly-girl så klarar jag mig inte utan romantik, och det levererar alltid Jewell. Hennes romantiska ihop-parningar är för det mesta rätt givna, men Jewell lyckas ändå skapa en intressant och spännande story med verklighetstrogna karaktärer, klockrena dialoger och humor.
Jag har läst och äger flera av hennes andra böcker, bland annat "Stjärna för en natt", "Våga flyga", "Ralphs party", "Typ trettio", "The truth about Melody Brown" och nu har alltså "Vince & Joy" kommit till min samling. Dock så måste jag medge att "Vince & Joy" inte riktigt håller måttet.

Boken började bra, karaktärerna var intressanta och storyn verkade lovande. Men sen så svävade Jewell iväg med karaktärerna åt olika håll och jag gillade inte hur det hela utvecklade sig, speciellt så gillade jag inte karaktären George Pole (som tyvärr påminde mig litet för mycket om en av mina ex). Den centrala frågan var, "skulle Vince och Joy träffas igen?", men Jewell tog in så mycket annat i historien så att storyn förlorade fart och spänningen blev lidande. När det väl kom finalen kändes det därför tunnt och dåligt underbyggt.

Så mycket kan jag säga utan att ge bort för mycket av handlingen.

Förutom detta så tyckte jag boken var helt okej, varför den får en svag trea.

En veckas rekreation och underhållning

2011-10-01T23:06:00.000+02:00

Har varit i "sommarstugan" en vecka för rekreation och underhållning, vilket innebär att jag har läst massvis med böcker medan jag har slöat i en solstol med en paraplydrink. Jag har även badad i hav, pool och bubbelbad, dykt och spanat in lustiga fiskar och krabbor, vandrat längst strandkanten, vandrat i bergen, ätit god mat varje dag, druckit champagne och ätit jordgubbar, samt att jag har suttit ute på balkongen varje kväll och beundrat solnedgången. Vyn från vår balkong är alldeles spektakulär, man ser hela Patalavaca-bukten fylld av segelbåtarna som seglar iväg i horisonten. (Om ni undrar hur min vy ser ut kan ni ju höja blicken till headern. Mycket riktigt så är den bilden tagen från samma omnämnda balkong.)

(Och om ni nu undrar var denna sommarstuga kan tänkas vara så kan jag meddela att den är på Gran Canaria.)

Så här ser det ut på dagtid

Men så till det viktiga - läsrapporten! Har hunnit med följande böcker:

Lisa Jewell - Vince och Joy
Lucy-Anne Holmes - 50 sätt att träffa den rätte
Mats Strandberg - Jaktsäsong
Jonas Jonasson - Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Isabel Wolff - Vickys Vintage & Butik

(Kunde lätt ha läst mycket mer om det inte vore för att det var så himla varmt och jag därför var tvungen att svalka mig i havet stup i kvarten. Hello i-landsproblem!) Arbetar just nu på recensionerna av de första böckerna, och hittils kan jag säga att en av böckerna får en klockren femma, två får starka fyror, en får en stark trea. En är oklar. More to follow later. Tills vidare bjuder jag på en läsbild och litet stämningsmusik. Min brorsa beslutade sig för att fota mig med mina böcker som en läs-serie. (Än så länge har jag dock bara denna bild eftersom brorsan försvunnit med kameran...)

Stay tuned för massor av höstromantik !

Downton Abbey is back

2011-09-19T08:28:00.002+02:00

"Downton Abbey" är ett brittiskt perioddramat som handlar om alla innevånare i slottet Downton Abbey. "Upstairs" får vi följa systrarna Mary, Edith and Sybil Crawley, deras far Robert (the Earl of Grantham), deras mor Cora (countess of Grantham) och deras farmor Violet, (dowager countess of Grantham). "Downstairs" får vi följa butlern Bates, de ränksmidande paret Thomas och O'brien, den godhjärtade husföreståndaren mrs Huges, med flera.

Handlingen tar fart precis efter Titanic sjunkit. Systrarnas Crawleys kusin, och Downtons arvinge, befann sig ombord och har nu omkommit. Detta sätter handlingen i rullning eftersom en ny arvinge till Downton Abbey nu utsetts enligt lagen, och det blir den avlägsne kusinen Matthew Crawley som drar det kortaste (eller längsta?) strået - en simpel advokat!

Matthew och hans mor Isobel Crawley flyttar till Downton och lär känna sin familj, vars slott Downton Abbey de en dag skall ta över. Matthew är dock uppfostrad att klara sig själv utan butler och husföreståndare, och har bestämt att han inte ska låta sig själv förändras till någon överklassmänniska. Inte heller tänker han bli påprackad någon av systrarna Crawley för att säkra familjens ekonmiska ställning. Han hinner inte mer än landa i Downton innan det skär sig mellan honom och den äldsta systern Mary Crawley, och det enda gemensamt de verkar ha är en ömsesidig skeptisism till honom som ägare av Downton Abbey. Men som vi alla vet så börjar ju kärlek med bråk och slutar med barnbidrag... Eller? ;)

Serien svepte hela Storbritannien från sina fötter förra året då den hade premiär, och fortsätter att göra succé även 'abroad'. (Säsong 1 av Downton Abbey visades förra hösten på SVT.)

Inatt vann Downton Abbey fyra emmys, bland annat i best miniseries/TV-kategorin, best writing, best directing samt att Dame Maggie Smith fick en emmy för best supporting actress. Maggie Smith har en imponerande rennomé, men är kanske mest känd som Minerva McGonagall i Harry Potter-serien. I Downton Abbey gör hon en komisk men underbar roll som matriarken Violet och lämnar ett spår av dräpande one-liners bakom sig. Om någon förtjänat sin emmy så är det hon!

Inatt var det inte bara emmy-utdelning, utan i Storbritannien visades också det första avsnittet på den andra säsongen av Downton Abbey. I Sverige får vi vänta till den 29 oktober för att få se den andra säsongen, men det är inget jämfört med amerikanerna som enligt rykten får vänta ända till i december för att få se det. Känns rättvist att de får vänta för en gångs skull. ;)

För er som är nyfikna och vill ta en sneak peak på andra säsongen så har ni trailern här:

Let the Downton-hysteria begin!

Jane Eyre (2011)

2011-09-18T17:11:00.000+02:00

"Jane Eyre (2011)" har just haft premiär på bio och jag skyndade mig självklart dit som ett äkta Brontë-fan. Har aldrig läst boken men har sett så många olika filmatiseringar att jag börjar känna att jag har det, och denna filmatisering känns väldigt sann till kärnan av historien.

Filmen lägger mer fokus på känsla istället för dialog, utan att tippa över till långtråkighet. Under loppet av två timmar bjuds vi på spektakulära vybilder av karga och dimmiga engelska hedar, höstträdgårdar, stenbroar överväxta med mossa, som varvas med scener mellan Jane och Mr Rochester som är laddade med passion och längtan. Historien innehåller också vissa drag av skräckromantik som i denna filmatisering blommade ut i vissa riktigt skrämmande sekvenser.

Mr Edward Rochester porträtteras av Michael Fassbender (också känd som Magneto i "X-men First Class"). Fassbender förför med sin blå hypnotiska blick och sin manligt grovhuggna haka, men hans utseende är inte det enda som är njutbart utan han lyckas också göra en skrämmande rolltolkning av Mr Rochester som lämnar tittaren osäker på exakt vad för mörk hemlighet han bär på... Mer om Michael Fassbender i mitt tidigare inlägg Michael-mania.

En särskild eloge bör dock gå till Mia Wasikowska som gör den mest eteriska Jane Eyre jag sett. Mia har ett sätt att spela som verkligen visar hur Jane kämpar för att undertrycka varje känsla tills det blir för mycket för henne och hon får svårt att hålla allt inuti sig. Hon lämnar ingen tittare oberörd.

Jag såg Jane Eyre med min väninna som också älskar Brontë-systrarnas verk, och hon grät hela sista halvtimmen och var alldeles tyst och vördnadsfull efteråt. Själv så var jag inte lika berörd. Vet inte riktigt varför. Filmen var oerhört vacker, men jag antar att jag är litet bedövad eftersom det faktiskt är den femtioelfte gången jag ser Jane Eyre. Jag lämnade dock bion med en känsla av välbehag och en mysig höstromantisk känsla. Det är en film som förtjänar att ses på den stora vita duken!

Meanwhile, in real life

2011-09-16T23:39:00.000+02:00

Håller på för fullt och läser höstromantik men då och då kommer jag upp till ytan och andas också. Vid sådana tillfällen passar jag på att umgås med den bästa sortens människor. Och vilka människor är det, kanske ni undrar? Jo, bokbloggare så klart!

En full bokhylla var vänlig nog att bjuda in oss till sin nya boning där vi kalasade på god mat, vin och skvaller ;) Samlade var VixxOmBocker, Calliope, Bookpond, Bokomaten och Flickan&böckerna. Det blev en mycket trevlig afton där vi som vanligt avhandlade allt från Knausgård till katter. Flickan&böckerna bjöd dessutom på goda muffins/cupcakes (vilket är rätt här?), som jag slukade med stor entusiasm. Godare (och snyggare) muffins/cupcakes har jag aldrig skådat!

Bokomaten hade också med sig Penguinspelet som var superroligt med, även om jag beslutade mig för att vara artig och låta de... sämre... lagen vinna. Ps. Vixx är en fuskare!.ds. :P

I löv you

2011-09-14T07:21:00.000+02:00

Do you löv me?

Höstlöv

The road not taken

2011-09-09T07:29:00.001+02:00

The Road Not Taken by Robert Frost

Two roads diverged in a yellow wood,

And sorry I could not travel both

And be one traveler, long I stood

And looked down one as far as I could

To where it bent in the undergrowth;

Then took the other, as just as fair,

And having perhaps the better claim,

Because it was grassy and wanted wear;

Though as for that the passing there

Had worn them really about the same,

And both that morning equally lay

In leaves no step had trodden black.

Oh, I kept the first for another day!

Yet knowing how way leads on to way,

I doubted if I should ever come back.

I shall be telling this with a sigh

Somewhere ages and ages hence:

Two roads diverged in a wood, and I-

I took the one less traveled by,

And that has made all the difference.

Kär lek?

2011-09-06T20:32:00.002+02:00

"Kär lek?" handlar om Joanna som flyttar ner från Mensträsk utanför Arvidsjaur till Malmö för att studera webbdesign. Hennes nya liv i Skåne blir inte riktigt som hon tänkt sig då hon får en granne som beskrivs som "vandrande viagra". Joanna blir fullkomligt star struck.. and akwardness ensues... Som om det inte är nog komplicerat att vara en norrbottning i skåne (I should know), där vardagen kantas av språklig förvirring och kulturchocker.

Bokens författare Malin Johansson är väldigt öppen med att boken bygger på verkliga händelser. Som med alla självbiografiska romaner så undrar man förstås hur mycket sanning som ligger bakom orden. Medan jag läste så fick jag känslan av att allt som står faktiskt har hänt, vilket gör att det stundvis känns lite konstigt och lite för intimt att läsa. Kanske är det ett författarknep, kan ju vara så att Malin saltat på rejält för att ge det hela en mer komisk touch. God knows, jag hoppas det. För Malins skull... ;-)

Ett dilemma med att recensera självbiografiska romaner är att alla de åsikter man formar om karaktärerna och det dom gör indirekt kan bli en åsikt om författaren. Om jag tycker att Joanna beter sig illa, betyder det att jag tycker Malin betett sig illa? Som författare till en självbiografi får man säkerligen tåla en hel del, och jag kan inte annat än häpnas över Malins mod när hon vågar skriva så öppet.

Och precis som Malin varit modig, måste jag som fellow bokbloggare också vara det. (Även om man är bekant med författaren själv och tycker hon är jättetrevlig.)

Så, ärligt talat, gillade jag boken? Svaret måste här bli: Ja och Nej.

Det som talar emot boken är nog att första halvan ter sig mer pinsam än humoristisk och att karaktärerna känns så omogna och osympatiska. Kär lek utspelar sig i studentlivet och innefattat korridorsboende, fester, flörtande, tentaångest och en hel del ungdomligt oförstånd. För min del ligger detta liv inte så långt borta (blev färdig för fyra år sen) men ändå så känns det som en hel livstid sen, och jag tänker hela tiden "Var jag någonsin så där?". Svaret på det måste nog bli ja, men inte då jag var 25 utan då jag var 15. (Det kan nog vara så också att denna bok riktar sig mer åt tjejer i åldern 14-20.) Tyvärr känns det som om storyn saknar driv, den binds inte ihop till en fungerande historia. Saker händer med Joanna, till synes utan mål.

En annan grej som jag är skeptisk till är språket i boken, som ibland känns överdrivet och malplacerat. Dock har det också sina stunder av underfundighet (t ex. "på räls till Lund" istället för "på väg till Lund" när det gäller tågfärd).

Det som är bra med boken är att Joanna slutligen får en slags uppenbarelse och blir målmedveten, hon tar tag i saker istället för att saker händer henne, och det gör storyn en hel del mer intressant. Boken har definitivt potential.

Malin lyckas också bra med att beskriva den frustration vi norrbottningar känner över skåningarnas okunskap om norrland, och jag fortsatte att läsa boken av någon slags norrbottning-i-skåne-solidaritet.
Igenkänningssfaktorn är hög när hon nämner oroliga föräldrars samtal då de fått nys om något våldsbrott på nyheterna (i mitt fall är det pappa som ringer så fort det skett något mord i Malmö), samt hur alienerad man känner sig då man kommer upp till norrbotten och lugnet igen.

Många som har bloggat om Kär lek har varit översvallande positiva. Jag kan inte med största ärlighet säga att jag älskade boken, men jag kan däremot säga att den är bitvis fängslande och fick mig att sitta uppe till kl 02.00 då jag läste ut den.mm

Så, vad får den för betyg? Den får helt enkelt en 3:a, pga sin potential. På romantikskalan får den en svag tvåa, det här kändes mer som en bok om lust än om kärlek. Not my cup of tea.

Varför jag älskar Joss Whedon

2011-09-03T12:00:00.025+02:00

Fiktiviteter har deklarerat att denna helg är Whedonhelg (jäj!!) och har bjudit in mig och en hel del andra till att delta i hennes hyllning till Den Geniala Joss Whedon. Eftersom jag är en hard core Whedonista kan jag inte annat än haka på. Och eftersom detta är en kärleksförklaring till Whedon, så faller det förstås under genrén höstromantik. Naturally.

Joss Whedon med litet bad guys

Joss Whedon är killen bakom serier som "Buffy the vampire slayer", "Angel", "Firefly", "Dollhouse" samt miniserien "Dr. Horrible's sing-along blog". Han har regisserat firefly-filmen "Serenity" samt andra godingar som "Titan A.E." och "Toystory" samt "Alien återuppstår", "The Avengers" (som kommer 2012). He is the maker of good stuff. Skaparen av mina all time favourites: Spike, Willow, Mal, River, Cordelia, Angel, Captain Hammer, Dr. Horrible, and so on and so forth...

Han är mannen som går på nörd-conventions och låtsas klä ut sig till sig själv.

Han är mannen som skriver in sig själv i Angel som Numfar, bara för att få göra The Dance of Joy.

You get it?

Alla människor har sin egen historia om hur de hittade till Whedonverse. Det här är min.

Det hela började med Buffy. Jag föll för denna serie då jag gick på universitetet, alltså ganska sent efter serien slutat. Det tog bara något avsnitt, sen var jag fast. Vi var ett gäng på 6-7 pers (studenter/överliggare) som kväll efter kväll satt och slukade avsnitt. Vi rockade loss till introt och sjöng "Grrraaaaaaargh" med det lilla monstret i slutet av eftertexterna. Då spin off-serien Angel tog vid såg vi Angel och Buffy varvade med varandra - eftersom det finns stunder då serierna faktiskt går in litet i varandra. Kommer inte gå in på Angel så mycket, förutom att David Boreanaz är awesome och Alexis Denisof med. Och den har humor. Och på tal om humor och Angel...)

Bored Now-society t-shirt.

Vi kallade oss Bored Now-society i Willows ära, beställde knappar med röda vampyrmunnar på samt t-shirts med tryck. Alla våra samtal var fyllda av referenser till all things Whedon. Vi härmade Faiths dialog i avsnittet Who are you där hon stod i Buffys kropp och försökte efterapa (vad hon anser är) Buffys präktighet med "You can't do that, because it's WRONG!" (Jag döpte t.o.m. min första blogg Because it's wrong).

Det går förstås inte att tala om Buffy utan att nämna Spike. Spike är nog (ofrivilligt) en av de roligaste karaktärerna i hela Whedonverse. Förutom hans stora roll i Buffy så medverkar han också i Angel. En av de roligaste klippen med honom är då han gör en kort men underbar monolog i första säsongens tredje avsnittet, In the dark.

Det här med att vara en ond och elak vampyr fungerar inte alltid så bra för Spike, för i grund och botten är han en mycket känslig och sårbar man. James Marster som spelade Spike är suverän på att fånga Spikes kamp mellan önskan att slita huvudet av folk och önskan vara deras vän.

Ytterligare en sak som inte kan nämnas för mycket är den underbara kemin mellan James Marsters och Sarah Michelle Gellar. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om honom, men istället väljer jag att visa er ett kort klipp som beskriver allt det ovan sagda. Och yes, "you have stupid hair" är vad han säger. 'Nuff said. (Mer om Buffy hos Butter tar ordet.)

Efter Buffy och Angel var slut fyllde vi tomrummet med Firefly och firefly-filmen Serenity. Space-cowboyen Mal charmade med sitt sneda leende och busiga ögon - let's face it, vem faller INTE för Nathan Fillion?!! Firefly varade tyvärr bara en säsong, men Joss Whedon ville att serien skulle få en bra avslutning och gav oss filmen Serenity, som också ger en förklarande story till karaktären River Tam, en annan av Joss Whedons underbaraste karaktärer.

När allt verkade vara slut på Whedonfronten och vi alla grät floder för att vi saknade honom, så kom då skrivstrejken. Joss Whedon hade tråkigt, så han ringde sin polare Nathan Fillion, samt den undersköna Felicia Day (The Guild) och allas vår Barney Stinson... jag menar Neil Patrick Harris, och fick dem att ställa upp på Dr. Horrible's sing-along blog (trailer här). Resultatet blev en musikal-kortfilm i tre akter där Fillion spelar Captain Hammer, en mycket..."hjältig"... hjälte. :-D Men bäst av allt är nog Harris, ytterligare en av humorns okrönta kungar.

Ord kan inte beskriva hur Joss Whedon completes me, hur hans odödliga ord strömmar genom mitt huvud dag som natt, fyller mig med glädje och tillförsikt om att - if all else fails - så finns fortfarande Buffy, Angel, Spike, Mal, Dr. Horrible och The Evil Trio att återvända till. Shit, det blev inte särskilt sammanhängande det här, men så går det när man får en complete and utter nerdgasm.

Sist av allt, här är SF-bokhandelns Joss Whedon-hyllning.

Love is a many, splendid things, love...

2011-09-01T09:24:00.001+02:00

...lifts you up where you belong!

Det är september och hösten är officiellt här. Härmed inleds ett tre månader långt bloggtema som ska handla om romantik, höst, höstromantik, eller plain old chic lit stuff.

Har gått igenom min bokhylla och funnit "litet" böcker att "starta" med:

Kär lek - Malin Johansson
Överenskommelser - Simona Arnfelt
Vince och Joy - Lisa Jewell
Den trettonde historien - Diane Setterfield
The empty house - Rosamund Pilcher
Vickis vintagebutik - Isabel Wolff
Landet bortom havet - Tamara McKinley
Someone special - Sheila O'Flanagan
När löven faller - Nicci Gerard
Hope - Lesley Pearse

Sen så har vi ju faktiskt paranormal romance genrén som inte ska glömmas bort. Här hittade jag:

The enchantment emporium - Tanya Huff
Soulless - Gail Carriger
Moon called - Patricia Briggs
The laughing corpse - Laurell K Hamilton (del två i Anita Blake-serien)
City of bones - Cassandra Clare

Sen har vi ju klassikerna, Jane Austen, systrarna Brontë, George Elliott eller varför inte......

Hösten ska med andra ord gå i kärlekens tecken, varför det kan bli en hel del romantiska dikter, filmrecensioner och övrigt för de som är intresserade. Tune in for more of the good stuff! :)

El Classico!

2011-08-30T17:51:00.000+02:00

Klassiker, klassiker, här har vi klassiker!

Ni har väl inte missat att Therese på Dantes bibliotek har utlottning av klassiker. Skriv i kommentarfältet och berätta varför du önskar få just den klassikern du önskar få, så kanske DU blir den lyckliga vinnaren!

Själv så önskade jag mig H.G. Wells The Time Machine. Jag älskar genrén steampunk som originerar från de stora 1800-tals tänkarna Wells, Jules Verne, Mary Shelley m.fl. Älskar också Warehouse 13, tv-serien som flörtar med steampunkgenrén och även har med sin egen version av H.G. Wells. För att undvika spoilers för de oinsatta så tänker jag inte berätta mer. Se serien själva! ;)

Höstplaner

2011-08-29T07:04:00.000+02:00

Snart är det september på riktigt!! Jag har gått omkring och trott att det är september i ungefär en vecka, men nu är den snart här i alla fall... och det innebär:

* höst i naturen!
* nya kläder
* semesterresa

* bokmässa (inte för mig eftersom semesterresan inträffar under den helgen, men för många andra bokbloggare)

* höstmys med böcker!!! *yaaaaay*

Jag är en sån där människa som har svårt att fokusera på för många saker samtidigt, varför det inte blivit så mycket bloggande eller läsande för den delen. Har fokuserat på att komma igång med vardagsrutiner och har även lagt till träning på schemat, 2-3 gånger i veckan. Har även varit upptagen med vissa *ähum* andra saker som vi här låter vara osagt. Låt oss bara säga att det har varit en distraherande sensommar.

Vill dock påpeka här att jag håller på att läsa Malin Johanssons Kär Lek, och håller även på med Simona Arnstedts Överenskommelser. Har även påbörjat ett par andra böcker som av någon anledning inte blivit färdiglästa (What's up with that?!). Tycker det ska bli ändring på detta nu, omedelbums, och har kommit på en ny infallsvinkel för att kickstarta höstläsningen...

Jag tänker köra något i stil med Feuerzeugs Seriemördarsommar, fast mycket mer rosadoftande och fluffigt och gulligt - Höstromantik! Hela september, oktober och november ut skall romantisk litteratur av alla slag stå på lässchemat - kanske med något litet avbrott av Terry Pratchett eller Jim Butcher. Återkommer i veckan med mer info om vilka böcker som skall ingå i höstromantik-läsningen.

Until then...

Fias sanningar

2011-08-02T21:13:00.002+02:00

Ärlighet varar längst.
Man ska aldrig säga aldrig.
Friskt vågat är hälften vunnet.
Att tala är silver, att tiga är guld.
Älska som om du skulle dö imorgon. Arbeta som om du skulle leva i evighet.
Att oroa sig för morgondagen, det är som att betala räntan på ett lån man inte fått.
Att äga en smartphone med fri surf är döden för läsning på pendeln.
En katt som luktar tvättmedel har hittat ett sätt att öppna din garderob.

När man är sjuk...

2011-07-30T08:20:00.000+02:00

När man är sjuk och ynklig är det synd om en, då har man rätt att tröstshoppa böcker. Jag gick in på adlibris nu på morgonkvisten och klickade ned tre böcker.

Den första boken är skriven av bokbloggaren Malin Johansons och heter "Kär lek". Den har fått enormt mycket bra kritik. Jag har tjatat för att få ett rec. ex som Malin generöst nog tänkte ge mig, men eftersom jag tror på Malin som författare och vill stötta henne så passar jag på att köpa boken istället. Sådeså. Något som gör det hela litet extra roligt är att boken handlar om en norrbottning i skåne, något som ligger Malin nära om hjärtat och så även mig. Förväntar mig hög igenkänningsfaktor!

Spann sedan vidare på det romantiska temat och köpte Eva Rices "The lost art of keeping secrets" samt Lucy-Anne Holmes "50 sätt att träffa den rätte". Nu kanske Miss E tänker "Vilket sammanträffande, båda böckerna har jag ju nyligen läst och rekommenderat!" Well, det är inget sammanträffande. För mig så leder Miss Es boktips alltid till succé. Jag litar stenhårt på att jag kommer gilla vad än du slänger åt mig. Skulle dock vilja se den där semesterbokhögen igen så jag kan skriva ned fler tipsen ;)

Teh stuff. :-)

En Post-Martin post

2011-07-25T22:53:00.000+02:00

Efter att ha levt i George R R Martins värld i två veckor är jag nu färdig med A Song of Ice and Fire (for now!) men den stannar kvar i minnet och spökar. Idag på jobbet så tittade en kollega ut genom fönstret och utbrast "En drake!" varpå jag snabbt snurrade runt, adrenalinet hann sätta in och jag sökte efter draken ... och så var det en attans pappersdrake.

Reality is no fun. :(

Jag vet inte om det är Martin som inte vill släppa mig, eller jag som inte vill släppa den. Bara tanken på att öppna upp en annan bok känns jobbigt. Men förr eller senare så måste jag ju göra det, och då är frågan. Vad är det som kan få mig att sluta tänka på Mr Martin?

Det måste vara en asbra bok, intensiv, romantisk, episk. Men kanske inte en fantasy, det blir så tjorvigt då när jag börjar blanda ihop det med Westeros. Några förslag på en asbra bok?

A Dance with Dragons av George R R Martin

2011-07-24T19:37:00.004+02:00

A dance with dragons är den femte boken i serien A song of ice and fire. Tidslinjen löper parallellt med handlingen i fjärde boken A feast for crows, men medan Feast handlade om Westeros så handlar Dance om The wall i norr och Valyria samt The Free Cities i öst. Dance fortsätter också storyn efter slutet på Feast, så vi får också återse några av de PoV:are som är med i Feast.

Innan jag börjar vill jag utlysa en *SPOILERVARNING!* Har du inte läst böckerna t.o.m. A feast for crows så riskerar du att spoilas. *SPOILERVARNING!*

Det är dock riskfritt att läsa vidare om du läst t.o.m. A feast for crows. Hädanefter så kommer vidare spoilers döljas bakom vit text, så har ni läst boken kan ni ju trycka CTRL + A så kommer allt fram.

Here it goes...!

Eter att ha läst 1000 sidor av Westeros-action så lämnade jag motvilligt Sam, Arya, Jamie och Cersei, Brienne och de övriga till deras öde. Handlingen i Feast ledde upp till ett par spännande cliffhangers, men inget av detta spelar någon roll, för nu är det Jon, Daenerys och Tyrions tur att få komma till tals.

I början finner vi Tyrion på flykt från Kings Landing. Han han dödat sin far, Tywin Lannister, och kämpar inombords med att hantera det hela. Tywin hatade Tyrion, men trots det så var han faktiskt Tyrions far och Tyrion hade en stor respekt för honom ... Men så fick då Tyrion slutligen reda på vad som hände med Tysha ...

Med det i bagaget så försöker Tyrion nu hantera sitt nyfunna hat mot sin familj. Han kämpar även mot de svåra samvetskvalen för det som hände med Tysha. "Where whores go..." var det sista Tywins far sade, på frågan om vart Tysha försvunnit, något som Tyrion nu lämnas med att fundera över...

Tyrions PoV har alltid varit bäst. I Dance gör han ingen besviken.[*here lies spoiler* Han möter både unga drakar, buttra björnar och gigantiska sköldpaddor. Han blir vän med dvärgen Penny, skaffar en ny hobby i form av pig-jousting och blir sedan ett sellsword. Episoderna med Penny är ju bara för härliga... I mångt och mycket är detta Tyrions bok, för allt verkar hända i hans kapitel!

*spoilerslut*]

Daenerys sitter på tronen i Mehereen i Slavers Bay. Efter att ha befriat alla slavar, till slavägarnas stora missnöje, börjar nu nattliga mord störa ordningen. Dany må ha frigivit alla slavar, men hon har inte räddat dem från döden. När sedan drakarna börjar bli för oregerliga får beslutar sig Dany för att spärra in drakarna och förlorar därmed litet av sin pondus som The Mother of Dragons.

Samtidigt så börjar man i Westeros höra rykten om dessa drakar. Quentyn Martell, prinsen av Dorne, skickas för att fria till Danys, och så även Victarion Greyjoy, bror till Kung Euron Crow's Eyes av The Iron Isles.

Jon tampas med sin nya upphöjda status som Lord Commander och har även fått Kung Stannis och hans röda häxa Melisandre på halsen. För att eliminera risken att Melisandre lyckas bränna upp någon med kungsblod sänder han Sam och Gilly till Oldstown med Maester Aemon och Mance Rayders son. Det uppstår ett problem med disciplin, och Jon [*here lies spoiler* löser det med ett snabbt *chop* och vinner respekt av männen på muren. *spoilerslut*]

Jag ger A dance with dragons fem poäng av fem möjliga. Inga superlativ är tillräckliga för att beskriva denna episka serie. För er som ännu inte har läst serien så kan jag säga, läs, läs, läs!

Slutligen så måste jag nog också utsända en varning till alla läsare med hjärtproblem eller svaga nerver. Martin låter läsaren pendla mellan hopp, förtvivlan, hopp, förtvivlan... Aldrig visste jag att läsning kunde vara SÅ FRUSTRERANDE!

Mer än så kan jag inte säga utan att spoila er något så fruktansvärt, och det vill jag ju inte. För att läsa vidare - vilket sker på eget bevåg om du inte läst A dance with dragons ännu - markera ytan mellan de röda texterna.

[*here lies spoiler*

Ett par nya PoVs är Reek, Quentyn Martell och även Ser Barristan the Bold. Jag gillade mest Reek (Reek, my name is Reek, it rhymes with freak). Här beskriver Martin på ett otroligt grymt sätt vad tortyr kan göra med kropp och själ. Det är också en hjärtskärande resa för Reek där han utvecklas från att vara totalt nedbruten till att återta viss själslig styrka med "My name is Theon. You have to know your name."

Bokens största chock är nog att Aegon Targaryen inte alls dog med prinsessan Elia och sin syster Rhaenys i Kings Landing för sisådär 17 år sedan. Surprise surprise! Han färdas nu till öst för att möta sin faster Daenerys, som dock inte har en aning om att han lever. Med sig har han sin beskyddare Jon Connington, ett par riddare, en maester och en septa vid namn Lemore (som jag har vissa misstankar mot... se nedan.)

Det var väldigt få saker med denna bok som irriterade mig (irriterade är nog fel ordval, skulle mer säga "var inte så jättebra som resten av boken"). Vill belysa ett par punkter:

* Det samtal Jon och Sam hade om att Sam skulle bli en maester. Trodde för en stund att jag skulle få läsa Feast igen med ett par smärre förändringar, eftersom jag redan läst hela samtalet med Jon från Sams PoV i Feast.

* Att återigen vara på ruta ett i tidslinjen. Nyheten sprids om att Tywin mördats, Cerceis 'fall from grace' ännu inte hänt, Sam och Gillys resa till Oldstown är ännu inte påbörjad...
* Aryas kapitel kunde ha kortats ned. Let's face it, det hände inte så mycket relevant där. Ok, hon är ju på väg att utvecklas till en liten lönnmörderska, men Cut to the chase, Mr Martin!

Här är några av alla ouppklarade trådar:

* Tre drakar = tre drakryttare. Vi har nu Daenerys och Aegon, men vem är den tredje draken?

* Var är Rickon och Osha? Är de i Hardhome eller på ett skepp på väg mot öst...

* Vad kommer hända med Jon?

* Är Stannis verkligen död?

* Kommer Tyrion lyckas vinna över sellsworden till Dany?

* Vad gör Littlefinger och Sansa? Vems sida kommer de ställa sig på?

* Vem är Robert Strong? En Clegane?

* Är the Hound verkligen död?

* Kommer Brienne låta Jamie, som hon älskar, bli dödad av fru Stoneheart?

* Vems son är Jon? (Rhaegar och Lyannas son?)

* Är Jamie och Cersei Lannisters eller Targaryens? (Finns vissa indikationer på att The Mad King bonkat på Tywins fru före Tywin på bröllopsnatten...)

* Vem är *egentligen* Septa Lemore? Hon är mörkhårig, runt 40, har stretchmarks efter barnafödande... Skulle hon kunna vara Lyanna? (Martin återupplivade Aegon, varför inte Lyanna?)

Vad tror ni?

*spoilerslut*]

Bubblan har spruckit

2011-07-23T09:31:00.002+02:00

Folk skämtar om att jag har en släng av Aspergers syndrom eftersom jag snöar in mig på specialintressen. Eftersom jag känner till den sjukdomen pga att en nära släkting har den så kan jag out-rula den. (Inte för att det skulle gjort så mycket, Aspergers syndrom är inte en sjukdom - det är en superhjälteförmåga!)

Men ack nej, skulle hellre tro att jag har litet maniska tendenser, en släng av ADHD och litet demens. Dessa maniska tendenser kommer i perioder då jag hittat en bra bok- eller tv-serie. Då kan jag förlora mig själv i det så pass att det är allt jag tänker på, allt jag andas för, pratar om, drömmer om, vill veta. Jag glömmer bort att äta, nedprioriterar bort sådana där "onödiga saker" som att diska, städa, jag går alltså helt upp i min mani. Så har det varit dessa två veckor då jag har slukat George R R Martins A Feast for Crows och nu är halvvägs igenom A dance with dragons.

Men så hände det i Oslo. Har suttit och sett på nyheterna i ett par timmar, chockad. Allt om Mr Martin är som bortblåst, det är som att jag nyktrat till efter en lång fylla. Känner mig så sorgsen och lider med alla familjer. 80 ungdomar döda! Det är en fruktansvärd massaker. Nu har jag stängt av nyheterna för jag orkar inte se mer misär. Har tagit itu med diskberget här hemma och försökt rensa tankarna.

Bubblan har spruckit och jag har återkommit till verkligheten. Det är en hemsk värld vi lever i.

Jim Butchers Storm front

2011-07-16T14:37:00.000+02:00

Min nya pojkvän

Harry Blackstone Copperfield Dresden är privatdetektiv och trollkarl. Han är inte den som sticker under stolen med att han är en trollkarl (han står till och med listad i telefonboken som det) men av någon underlig anledning har folk svårt att tro på honom. Chicago PD är skeptiska, men polisen Karrin Murphy vet bättre än att tvivla på Harrys magiska förmågor. När ett fall dimper ned på hennes bord med en övernaturlig prägel kontaktar hon genast Harry för att få hjälp att lösa fallet ...

Storm Front är den första boken i Dresden Files och öppnar upp för en serie som nu sträcker sig över 13 böcker, soon to be 14. Serien faller under fantasys subgenré urban fantasy, dvs att den utspelar sig i stadsmiljö. Jag gillar Jim Butchers stil som författare. Det är mörk, men inte för mörkt, det har humor, rappa dialoger och karaktärer som man gillar. Harry Dresden må vara en mäktig trollkarl, men han är en modern sådan, och till råga på det en man i sina bästa år. Han har misslyckade dejter, blir hånad av brevbäraren och bor i en stökig

ungkarlslya.

Jag rekommenderar denna bok starkt och kommer definitivt fortsätta läsa serien! Boken får en fyra, men jag ger Harry Dresden mitt hjärta. <3

The rumour of my demise are greatly exaggerated

2011-07-15T07:39:00.000+02:00

Blev tydligen så att jag tog detta med semester på för stort allvar ;)

Jag har en hel del drafts som jag arbetar på, recensioner av Jim Butcher och Maria Langs böcker, har läst en hel del mer också och även fått läsex vid namn Solbarnet, skriven av Monika Hääg, som jag har påbörjat och gillar. Så jag kommer att komma igång och blogga. Redan denna helgen, jag lovar! Låt mig bara njuta av sommaren ett liitet tag till ;-)

Liten kort uppdatering: Sen jag kom hem till Malmö den 9 juli så har jag hunnit varit på midnattssläpp av A dance with dragons, den efterlängtade femte boken i serien A song of ice and fire som också är filmatiserad av HBO i serien A game of thrones (också namnet på den första boken i serien). Håller just nu på att läser den fjärde boken, A feast for crows, och längtar tills jag får börja med nummer fem. Men det här lär ta sin tid för båda böckerna är över 900 sidor långa ...

My name is memory av Ann Brashares

2011-06-28T22:59:00.000+02:00

My name is memory är en kärlekshistoria som sträcker sig genom flera livstider. Den handar om Daniel, en man som har den underliga förmågan att han kommer ihåg sina tidigare liv, mer än 1000 år tillbaka. Boken handlar också om Lucy, vars öde genom många liv varit sammanlänkat med Daniels, men som hela tiden återföds utan minne av det tidigare livet.

Elaka tungor har fått för sig att detta är Twilight reborn eller en Fallen-rip off. Jag inte läst Fallen men jag har läst Twilight-böckerna och kan förstå kopplingen, men My name is memory är så mycket bättre. Brashares berättarkonst, t ex, är tusen gånger bättre än Meyers. Believe me.

Och om man skulle jämföra Edward och Daniel...

*Edward är en slightly brooding vampire with silly hair. Han har en obeskrivlig lust att äta upp tjejen han älskar. (Ok, I can see the problem there...) Han är sisådär 180 år. Han glittrar. PFFT. Big deal! (Psst! Vampires dont sparkle...)

*Daniel är människa, hans "superkraft" är att han minns sina tidigare liv, hans själ har varit med i över tusen år, han är en levande del av mänsklighetens historia och han letar efter den själ som var hans kärlek i ett tidigare liv. Han är jäkligt frustrerad för han får aldrig tag på henne. Brooding vampires hamnar i skymundan, denna man way past brooding. Han är desperat. Och det känns. 'Nuff said.

Det var länge sen jag läste en så renodlad kärlekshistoria som detta, med karaktärer som känner för varandra på ett sådant djupt, innerligt och romantiskt sätt. Historien är vemodigt berättad och konceptet påminner något om Tidsresenärens hustru och har också element från Sagan om det magiska landet Deverry, en av mina favoritserier. Jag gillar tanken med att återfödas och ha en evig själ, men tycker inte konceptet håller riktigt hela vägen i denna bok. Därmed inte sagt att boken är dålig, utan om vissa detaljer gjorts annorlunda hade boken fått en femma istället för en fyra som den få nu.

En varning utfärdas till de blödiga, detta är romantik på högsta nivå!

Boken är också den första av tre. (Deeet kommer mera! *du-du-dudu-du-du-dudu*) Och en liten fågel viskade i mitt öra (IMDB) att detta eventuellt kommer som film 2012...?

It is true what they say about Cirkeln

2011-06-26T16:50:00.001+02:00

Så jäkla bra den är!!!
Jag fick Cirkeln i födelsedagspresent av Sooz från Any moment called now, precis innan andra dagen på Eurocon. Jag blev förstås överlycklig eftersom jag hade varit sugen på att köpa den ända sen jag läste Feuerzeugs entusiastiska recension.

Jag ska inte tråka ut er med superlativ eller ens en förklarande beskrivning av bokens handling. Jag instämmer med Feuerzeug och Sooz, its bloody good.

Ett bra mått på att man har läst en bra bok är om den stannar kvar i ens undermedvetna och dyker upp i drömmens värld. Och midsommaraftons natt hade jag faktiskt en lång och spännande dröm om att jag var med i boken och att den utspelade sig i Älvsbyn, där jag växte upp. Jag var tillbaka på Älvsby gymnasium och var dödligt kär i Max. (Ack, ack, den första kärleken!) It was sweet! :)

Vad jag gillar med boken är att den är enkel, spännande, dialogen flyter mycket bra, karaktärerna är lätta att relatera till, läsaren hänger lätt med i plotten och känner sig smart genom att "lista ut" handlingen (ok, den är litet förutsägbar, detta är dock ingen dålig grej, det är ju en ungdomsbok för sjuttsingen!). Boken har också många likheter med Buffy säsong 7, kan dock inte tänka mig att författarna Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren kände till detta. Huruvida, Buffy är ju en favoritserie så detta är helt okej. [Rättelse: Har fått det förklarat att både Sara och Mats är Buffy-fans, så det är ju rätt så uppenbart vart de tagit inspiration från. Loving it still!]
Litet om karaktärerna då. Vi har sex underbart genuina gymnasietjejer; Linnea den alternativa, Rebecca den snygga, Minoo den smarta, Vanessa den rebelliska, outsidern Anna-Karin och bitchen Ida. Tillsammans bildar de en cirkel av omaka och stundtals fientliga individer som tvingas samarbeta, ett koncept som jag verkligen uppskattade. De är verkligen så som man var på gymnasiet. Man suckade över lärarna, retade nördarna, festade på helgerna, tävlade inbördes om vem som kunde bli populärast bland killarna. Man var en egoist, man var ett emo, samtidigt som man också var på väg att växa upp och var SÅ MOGEN. Man hade ju nått ett helt nytt stadium av vuxenhet och var ljusår före de andra tjejerna i klassen som var SÅ OMOGNA. Och INGEN förstod en, förutom kanske just en bästa kompis eller en pojkvän.

Jag tycker inte det skrivs särskilt många böcker som återger gymnasietjejen på rätt sätt. De blir för det mesta för töntiga eller för omogna, eller för mogna. Men här har de prickat rätt. Därför får Cirkeln fem poäng av fem möjliga. Det var ett rent nöje!!

Och vet ni vad det bästa är? Det kommer fler delar!! Och film! Eller filmer! :)

Midsummernights dream

2011-06-25T15:53:00.001+02:00

Inatt drömde jag om Cirkeln. Det utspelade sig i Älvsbyn å alla karaktärerna var med. Jag var störtkär i Max. Gillar när böcker skapar ett sådant djupt intryck! Recension kommer.

De döda fruktar födelsen av Pål Eggert

2011-06-23T00:38:00.000+02:00

Läste nyligen denna svenska urban fantasy av Pål Eggert, till stor del tack vare att socialistsimon tipsade mig om den men även för att det är en av de få böcker som utspelar sig i staden där jag bor (Malmö).

När jag började plockade upp boken läste jag med viss förfäran ordet socialrealism och skruvade mig litet, men när jag väl började läsa insåg jag snabbt att det inte var vad jag hade förväntat mig över huvud taget. Pål Eggert är inte vad jag väntade mig heller, så jag har nu rebootat alla förväntningar och förutfattade meningar och detta är vad som blivit kvar...

Skulle vilja börja med att måla upp litet av bokens beståndsdelar.

De döda fruktar födelsen är inte i den blodiga skärningspunkten mellan fantasy, skräck och socialrealism, som den felaktigt blurbas att vara. Den är mötet mellan Dogma, Hackers, Tron Legacy och Sudden Impact. Det där litet diskbänksromantik, men samtidigt Flickan från ovan. Det är himmelskt, diaboliskt, och orealistiskt realistiskt. Yup. There I said it.

Eggert tar upp ämnet om vad som händer med våra själar när vi dör, och väljer att förklara det i kabballah-termer, där själen hamnar på någon av de olika nivåerna av andevärlden. Kan inte ett jota om kabballah (förutom att det är Madonnas religion) men det som lades fram i boken gjordes tydligt och lättöverskådligt och var både humoristiskt och intressant. Religion är intressant, speciellt när det målas fram på sådant här sätt.

Socialrealism, emellertid, är för mig nästan aldrig intressant, men jag tolererar det i dessa former vilket mest var karaktärsbyggande, för att förklara hur våra själar går vidare till återfödelsen och på vägen dit bedöms enligt den karma man byggt upp. In short - Choose your destiny by your actions.

Personligen tror jag på karma, what goes around comes around.

När det kommer till karaktärerna så hade jag från första stund litet svårt för Sebastian, vilket gav med sig och vid slutet av boken tyckte jag han var störtcool. Jag har dock flera frågor om övriga karaktärer som jag hade hoppats ställa till Pål under Eurocon, men det hanns inte med. Hoppas du kommer på fler kongresser, Pål! Jag bjuder dig på en öl och så får du spoila mig om allt som hände efter boken. Ok? Good!´

För att sammanfatta det hela så var detta en riktig pärla som jag inte förväntat mig gilla men i slutändan var översvallande positiv om. Det är en tankvärd bok som tål att återvändas till, samtidigt som den avvägs bra med humor. Den får fyra av fem inflationsbekämpare!

Andra recensioner av boken finns bland annat hos Drömmarnas Berg, Catahya, Feuerzeug, Socialistsimon och Bokstävlarna.

Eurocon 2011 - day 3

2011-06-21T22:26:00.003+02:00

Den sista dagen av Eurocon 2011 började något segt, jag hade missat sista pendeltåget till Kallhäll station och åkte nattbuss vilket tog dubbelt så lång tid. Fick äntligen krypa till kojs kl 04.15, mer utmattad än någonsin jag kan minnas. Jag vaknade klockan 11, hade då en släng av uttorkning men kom slutligen över det (Resorb is your friend!) och skyndade mig till Eurocon, bara för att inse att jag sett fel i schemat och missat både Nenes och Påls högläsningar. #fail.

Blev istället en hel del Elizabeth Bear, hon gav sitt GoH-tal om att detta inte är den gyllene åldern, detta är regnbågsåldern (hon lyckades också räkna upp otroligt många genrer och subgenrer som bidrog till detta). Bear tycker vi skall sträva efter att vara inclusive, not exclusive, dvs jag kan gilla star trek och du kan gilla star wars och det är okej. Yeah. Like that'll happen... ;-)
Jag gillar Bear, tycker hon är otroligt skärpt (not to mention att jag älskar hennes böcker). Under de dagar som jag lyssnat på henne har hon lyckats engagera publiken och väcka frågor som "why can't we all get along?", och "I write about gay people because they exist in the world". Hon fick mig att tänka till, och engagera mig i diskussioner om feminism, och för det tackar jag henne. Jag älskar också Ian McDonald och hans tal om "what's right with SF today?". Han fick mig att vilja skriva SF för ungdomar.

Det absolut bästa kom också sist av allt, passande nog. Det var en panel om Female, male, neutered in SF. Författares och övriga personers olika input på män och kvinnor, könsroller i det stora hela, kärlek och sex mellan personer av samma kön, karaktärer med okänt kön... Otroligt intressant diskussion, omöjlig att återge. Där myntades "I write about gay people because they exist in the world" och intressanta skrivaridéer fördes vidare från författarna till oss skrivsugna.

Efter detta blev det Dead Dog Party på Belgobar, sedan då de stängde flyttade vi vidare till The Laughing Duck där vi stannade tills de stängde. Efter en lång dag fylld av nya intryck, intressanta diskussioner och trevliga människor blev det en lång natt med ännu mer nya intryck, intressanta diskussioner och trevliga människor. Faktum är att under denna kväll fick jag många nya bekantskaper som jag hoppas kommer utveckla sig till underbara vänskaper.
:-)

Planerar dessutom att eventuellt åka på Åcon (Åländska SF-kongressen som är årligen varje kristi himmelfärdshelg). Just nu är jag dock för trött för att tänka på det, jag låter det beslutet mogna fram senare i så fall. Nu skall jag fokusera på min tre veckor långa semester och långsamt smälta denna episka helg.

Till sist, bilder:

Avslutningstack till alla Guests of Honor: Jukka Palme, Ian McDonald, Elizabeth Bear (och John Henri Holmberg som inte var med på bild just då).

Jag och Dave Lally, organisatör av kongresser och mediaman. Tokig irländare.

Vad man äter på en kongress.

Johan Jönsson, Elizabeth Bear, Ian McDonald etc. diskuterar female, male, neutered in SF.

Steampunkbordet. Cool dator.

Eurocon 2011 - day 2

2011-06-19T14:01:00.001+02:00

Igår var en fullspäckad dag på Eurocon. Författarpaneler, spontan bokbloggsträff, massor med öl och massor med trevliga nya bekantskaper, bland annat Feuerzeug och Drömmarnas berg som jag träffade för första gången och Vildvittra som jag träffade för andra gången. Bokbloggare är trevliga människor *extremt opartisk*!

Efter Eurocon var det efterfest med gratis alkohol. Jag passade på att snacka med Ian MacDonald, fick till och med posera på bild med honom *fangirlsquee*. Tyvärr ser jag ut som en stalker på bilden, men Feuerzeug kan bekräfta (om hon är snäll) att jag faktiskt inte pestrade honom. :-)

Återigen - best weekend ever!!!

Eurocon 2011 - day 1

2011-06-18T09:20:00.001+02:00

Igår tog jag tåget till Stockholm för att bevista Eurocon 2011, som pågår hela helgen på KTH.

Guest of Honor (GoH) var bl.a. Elizabeth Bear *fangirl-sqeee* och Ian MacDonald, båda två lysande författare och även otroligt trevliga och humoristiska människor!

Jag har lyssnat på Nene Ormes, författare av Udda verklighet, som intervjuade Elizabeth Bear. Nene gjorde det klart att hon är en stort fan av Bear, men trots detta lyckades hon hålla sig från att göra ett fangirl-sqeee hel intervjun igenom. Jag har förstått att detta kräver enorm viljestyrka. Själv vågar jag inte ens prata med Bear. She's SO COOl! *squeee*

Det finns många svenska författare på plats, inte bara Nene utan bland annat Pål Eggert, som jag hann slänga nått ord med och utttycka min beundran för hans bok De döda fruktar födelsen (som jag nu läst ut, recension kommer). Jag har även träffat en författare vid namn Pebbles Karlsson Ambrose som var snäll nog att ge mig ett personligt signerat ex av sin bok Bergsstjärnan, tack så jättemycket!

Det roliga med Eurocon är att möta likasinnade nördar och ha kul ihop, varesig de är författare eller vanliga läsare. Människor som älskar sf, fantasy, steampunk, som diskuterar vilka som EGENTLIGEN har rätt till kronan i GoT ellee citerar Kapten Picards "Engage!". Sen är det inte varje dag man träffar människorna bakom Cataya eller bokbloggsnördarna som man ivrigt följer på nätet.

Jag känner på mig att detta kommer bli The.Best.Weekend.Ever. :-)

I love it when a plan comes together

2011-06-16T21:30:00.000+02:00

Nu har jag semester! Trots sistaminuten-panik blev allting ordnat och färdigt innan semestern. Effektiv är mitt andra namn! ;)

Nu, litet bokrelaterat!

Med mig på min Great Journey genom vårt avlägsna land tar jag med mig:

Jim Butchers Storm Front, Ann Brashares My name is memory, Pål Eggerts De döda fruktar födelsen.

Endast tre böcker tar jag med mig eftersom
a) jag gillar att färdas med lätt packning
b) jag kommer nog hitta fler böcker på Eurocon och i mammas bibliotek
c) jag läser inte så mycket nu för tiden.

SNACKA om att jag är taggad inför Eurocon. Bring it on!!!

Zombie-Fia

2011-06-15T06:57:00.000+02:00

Graaaaaaaaiiiinnns...!!

Så här vacker blev jag som zombie. :)
Du kan läsa mer om dessa zombier och även serietecknare här. En serietidning (Walking dead) har nu kommit i svensk upplaga, jag och SocialistSimon vallfärdade till SF-bokhandeln och beundrade deras verk.

Resfeber

2011-06-14T23:32:00.000+02:00

Japp, den ökända resfebern har drabbat mig. Har svårt att gå å lägga mig, är stirrig och tänker ut listor i huvudet. Måste tvätta, måste packa. Glöm inte bort att tvätta också. Och att köpa mjukmedel. Borde jag klippa håret innan jag reser? Forget it, spara pengar! Men håret!?! Vilka skor ska jag ha med mig? Borde jag packa i min backpackväska eller i min rullväska? Vart ska jag stoppa min väska i Stockholm? Vilka kläder ska jag ha? Borde ha skaffat fler nördiga t-shirt! Tänk om ingen gillar mig? Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!

Fredag kl 8.35 går tåget som tar mig på semester till den 10 juli. Tills dess måste jag ha:

Jobbat färdigt. Dvs skjut upp det jag kan skjuta upp, gör bort det som inte kan vänta. Ingen människa är en ö, mitt lag är ett team, men man måste ju underlätta för varandra inför semestrar. Har två dagar på mig att jobba färdigt.
Lämna katterna på katthotell. Kommer jobba hemifrån på torsdag då jag ska göra "the drop of".
Åka på ridlektion på torsdag. Vi ska göra en tur ute i det gröna, ser fram emot det! Also, sista turen för sommaren.
Sova, inte bara inatt utan onsdagnatt och torsdagnatt.
Äta, och allt annat livsnödvändigt.
Tvätta, och sen packa. Har nästan inga rena kläder, och har tvätt-tid imorgon efter jobbet.
Lämna extranyckel till kompis som vattnar blommor.
Resa. Viktigt att inte glömma bort detta. Annars blir semestern rätt så trist.

Är rätt så stolt över mig själv för att jag har fixat att styra upp allting. Katthotellet blev jättebilligt, hon som driver det är jättebra, bra service. Tågresan blev billig, beställde så tidigt. (Like!) Har gjort eftersändning på posten, har vaccinerat katterna, kommit ihåg Love-filmerna, har kommit ihåg att skaffa en smartphone (MYCKET viktigt för att hitta i Sthlm), har styrt upp litet med folk där borta, har mitt nerdgäng som jag ska nerda loss med i ner(d)vana i tre hela dagar (weeeeee!!)...

PUUUHH!!

Ja må ja leva!

2011-06-12T09:19:00.000+02:00

Så har jag då blivit ytterligare ett år äldre, men inte ett dugg visare. Jäj me! :-D

Eurocon 2011

2011-06-09T20:29:00.000+02:00

Nu börjar det närma sig... Ni har väl inte missat att Sverige hostar Europas science fiction och fantasy-kongress detta året? Det är den 17 till 19 juni i Stockholm och alla som vill BÖR gå :)

Hedersgäster är bland annat Elizabeth Bear och Ian McDonald. Bear har skrivit (ett urval) New Amsterdam och All The Windwracked Stars som jag har läst och tyckt väldigt mycket om. Hoppas på att få träffa och snacka litet med henne!

Sen kommer ett imponerande antal svenska författare också närvara, här har ni hela listan! Läser allt för litet svensk fantasy, men har åtminstone läst Nene Ormes bok Udda Verklighet som jag verkligen älskade! Sen så har jag terroriserat henne och hennes kollegor så mycket på SF-bokhandeln så de vet min boksmak vid det här laget och kommer med mycket uppskattade tips på bra läsning.

Hoppas också på att få se denna Pål Eggert som Simon talat sig varm om. Simon har även lovat att låna ut sitt ex av Påls bok De döda fruktar Födelsen, men jag väntar ännu på att han ska lokalisera den (utlånad). Hoppas kunna läsa den innan Eurocon.

Förutom att förfölja författare (vilket är min favoritsyssla) så finns det massor av andra roliga saker att göra. Programmet är fyllt av punkter som: Lovecraft Today, Att vara svensk fantastikförfattare igår och idag, The Future of Star Trek, Learn how to insult on klingon, Intervju med Elizabeth Bear, Current Nightmares (trender i skräcklitteratur), gruppdiskussion om kontroversiella slut, gruppdiskussion om Game of Thrones... och det är bara fredagens program!

På lördagen kommer det brädspel, medeltida dans, det är paneler och högläsningar, med mera med mera :)

På söndagen lockar speciellt myter inom sf och fantasy, läsning av Nene Ormes, Charles Stross och Pål Eggert samt en gruppdiskussion kallad After the vampire.

Det finns SÅ mycket att se, så många nya, roliga bekantskaper som bara väntar på att lära kännas, så mycket öl att drickas, etc etc. Det enda problemet är att man faktiskt måste gå hem någon gång och sova. :(

Nu är min enda fråga... Ni kommer väl??

Michael-mania

2011-06-05T20:38:00.000+02:00

Vet att jag har sagt detta tidigare, men... möt min nya pojkvän! ;) Han heter Michael Fassbender. Vi träffades officiellt igår på X-men-bion, men vi har sett varandra ett bra tag egentligen (inofficiellt). Mitt hjärta har klappat litet extra för Michael ända sen han spelade den diaboliske Azazeal i Hex. Sen gjorde han ju 300, Inglorious Basterds, Jonah Hex, Jane Eyre (upcoming) och nu senast, X-men: First Class där han spelar Erik Lehnsherr a.k.a. Magneto. Åh, vad jag är kär i honom! Vad jag gillar med honom är hans vackra ögon, hans sätt att oosa manlighet och att han kommer från Irland. Ja, sen har han säkert en underbar personlighet också, men vem bryr sig ;-) Han är en otrolig skådespelare och lyckas få de rätta filmerna/rollerna. You go, Michael!

Mjukis-Michael

Inglorious Basterds-Michael

Stilige Michael

Djuriskt manlige Michael (300)

Softa Michael

Call your girlfriend!

2011-06-02T11:51:00.000+02:00

Then you tell her that the only way her heart will mend is when she learns to love again

And it won't make sense right now but you're still her friend

Bompa, bompa, bompa...

Kungen, avgå inte!!

2011-06-01T07:05:00.000+02:00

Media försöker verkligen göra en höna av en fjäder och jag är orolig att de kanske lyckas denna gång. Det är så förbaskat fult av dem, speciellt de på Den Vetenskapliga Tidsskriften Aftonbladet som försöker manipulera oss läsare till att tro att HELA SVERIGE vill att Kungen ska avgå. För vill hela Sverige det, ja då måste han väl? (tänker kanske folk...) Men jag skulle gärna vilja se den majoritet som yrkar på Kungens avgång, för alla som jag talar med tycker bara det är beklagligt hur han behandlas av media. Så vilka är dessa HELA SVERIGE? Hm? Den Vetenskapliga Tidsskriftens redaktion?

Problemet är bara att Den Vetenskapliga Tidsskriften har så många läsare så de vet verkligen hur de ska sätta bollen i rullning/så ett frö av tvivel/driva saker till sin spets. Och jag är så guuud förbannat less!!

Vem bryr sig om Kungen varit på porrklubb? Han är inte mer än människa. Det skulle förvåna mig om han aldrig sagt eller gjort något fult i hela sitt liv. Who the hell gives a shit??

När vi likaså är inne på att straffa honom för att han gick på en porrklubb för 25 år sen så kan vi väl straffa honom för att han supit sig askalas vid 18, eller varför inte gå längre tillbaka? Vilken bror har inte slagit sin syster då han var liten? (Våldsman??) Eller kanske ville han inte äta upp sin gröt nån dag? (Ätstörning??) Leta upp/fotoshoppa litet bilder och så har ni en story där, lika patetisk som er. Jävla skit-blaska!

Annat bokrelaterat...

2011-05-27T23:55:00.000+02:00

Har varit bloggtorka här ett bra tag nu. Har inte lust att skriva så värst mycket nu för tiden. Läser knappt böcker så jag har inget att recensera. Det är vårsommar ute, livet är kort och natten är ung, etc etc.
Har jag lust att skriva så kommer jag att göra det, kanske inte så mycket om böcker dock... Men jag kan försöka hålla er ajour med mitt liv i övrigt. Det finns mycket annat att bokrelaterat att skriva om, bara jag får lust att sätta mig ned här. T ex...

Jag skulle kunna skriva om Vampire Diaries som jag sett, och hur mycket jag hoppas på att Damon och Elena blir ihop i säsong tre. Och att jag planerar att köpa böckerna... Är de nå bra?

Jag skulle kunna skriva om min mini-semester i Stockholm där jag och Martina från Ett hem utan böcker hälsade på Sooz från Any Moment Called Now och hade en underbart nördig bokbloggsträff med Bokstävlarna-Anna.

Jag skulle kunna skriva om bokbloggsträffen i Malmö, som The Bookpond-A-lo skrev om den 22 maj, som också var jättetrevlig. Härligt att träffa mina gamla bokcirkel-kamrater också!

Jag skulle kunna berätta om min planerade tripp till Stockholm i juni där jag skall besöka Eurocon och nörda loss med resten av nörd-Sverige. Ni kommer väl??

Bones-marathon

2011-05-22T10:19:00.000+02:00

Hade Bones-marathon igår. Såg hela sjätte säsongen fram till finalen, och WOW vilken final. Vad jag grät! Emily och David är så fenomenala skådespelare... De vet hur de skall skapa stämning och hur man skall berätta sina repliker från hjärtat.

(Till skillnad från Stolthet och fördom (2005) som jag trashat på FB för dess brist på känsla bakom dialogen...)

Har någon mer än mig sett säsongsavslutningen av Bones? Några tankar??

Övriga säsongsavslutningar som nyligen avverkats är NCIS, Big Bang Theory och How I met your mother. Mina känslor för NCIS börjar svalna litet i och med den kassa avslutningen, men hoppas nästa säsong bjuder på nya äventyr.

Lägger ned...

2011-05-21T08:42:00.000+02:00

Livet är för kort för att fortsätta läsa böcker som jag inte orkar läsa. Så bye bye, Peter Eriksons Gardens of the Moon. Kanske vi syns igen, någon gång i framtiden. Men just nu orkar jag inte med dig.

Istället - Hello Thursday Next!

Mitt paket har kommit!!

2011-05-13T23:03:00.000+02:00

Jag ber om ursäkt för denna försening, jag har ju fått brevet för över en vecka sedan men haft en mycket hektisk vecka, därav bloggtystnaden. Tack så hjärtligt mycket för ditt fina paket!

Jag fick:

Ett mycket trevligt brev med ett recept på Earl grey kakor med vanilj
En pocket: Alaa Al-Aswany - Yacoubians hus
Lindt Excellence Blueberry intense (den var jättegod!!)
Vit Fläderdröm-te med fin blå burk till (tack, det kommer avnjutas inom en snar framtid, burken är ju mycket praktiskt också)
Ett gult läderbokmärke med plats för foto (bokmärken behöver man ju alltid)
Ett blåglittrigt påskpynt/mjukisdjur i form av en tupp (mycket sött!)

Jag är mycket glad över mitt paket som var välfyllt och överraskande. Det enda jag har en liten reservation för är bokvalet, känner inte till boken eller författaren över huvud taget och vet inte riktigt om det återspeglar det som jag skrivit att jag brukar läsa om. Men å andra sidan så skriver du att du uppfattat att jag gillar välskrivna böcker och det stämmer ju, vem gör inte det. Jag hoppas att jag kommer gilla boken. ;)

Att det inte blev någon anglofil-anknytning gör inget, det var en av många möjliga vinklar, och ditt paket blev som sagt mycket glatt mottaget. Gillar hur du plockat med souvenirer från andra länder, du verkar vara en berest person!

Tackar så väldigt mycket för receptet också, lägger det till min receptbok. Bakar faktiskt rätt så ofta så det kommer nog bli testat!

Nu är det dags för nattsömn, skall upp 05.00 imorgon och packa mig iväg till Sturup för en resa till storstan...

Pocket och Prassel 5.0

2011-04-30T00:07:00.001+02:00

Here we go again, my friends! Det är den där speciella tiden på året igen... Mina damer och herrar, det är dags för Pocket och prassel 5.0!!! :)

Detta innebär att det är dags för mig att knåpa ihop ett paket (avsändare okänd förstås) och skicka det till en fellow bokbloggare. Det viktiga är att plocka ihop just rätt saker till personen i fråga, utifrån det jag kan utläsa från personens bokblogg om diverse intressen och önskningar (det underlättar om de svarar på frågeformuläret). En bok, något ätbart för sammanlagt 300 gram, samt en trevlig överraskning skall skickas i en M-påse till den lyckliga mottagaren. Samtidigt kommer jag själv att få ett likadant paket från en special secret someone, anpassat efter mina every wishes and desires. Eller så hoppas jag det blir i alla fall! ;)

Bäst för mig att underlätta för min boktomte! :)

* Vilken genre eller författare gillar du bäst?
Just nu så har jag börjat läsa en hel del romantiskt dravel. Det går i perioder, men när jag tröttnar på att bara läsa om romantiskt dravel så varvar jag det med historiska romaner (med romantiskt dravel), science fiction (med romantiskt dravel) och fantasy (med romantiskt dravel). Någon enstaka deckare har det blivit någon gång, men det är inte riktigt min cup of tea. En snabb blick i min bokhylla visar mycket böcker av författare så som Marian Keyes, Lisa Jewell, Nicholas Sparks, Nicholas Evans, Jane Austen, Tamara McKinley, Neil Gaiman, David Eddings, Robert Jordan, George R R Martin, Katharine Kerr, Anita Shreve...

* Vilken genre eller författare är du nyfiken på?
Jasper Fforde (äger den första boken i serien om Thursday Next), Jim Butchers serie Dresden Files, Charles Dickens, Oscar Wilde, Jane Austen (äger bara Northanger Abbey och Emma), Brontësystrarna, H.G. Wells (äger bara The Invisible Man), Ernest Hemingway, Thomas Hardy...

* Vad har du läst, men tänkt "Aldrig mer!" om..?
Aldrig mer Siri Hustvedt, aldrig mer svensk dussindeckare (får rysningar jag bara tittar på dem), aldrig mer Johanna Nilsson (avskydde SOS till mänskligheten). Aldrig mer misär, våldtäkt, misshandel, yuck!

* Finns det någon författare som du samlar på? Har du allt?
Tänkte samla på alla de stora... Men egentligen så vill jag bara ha i bokhyllan sånt som jag är intresserad av att läsa just nu, och klassiker kanske det dröjer 10 år innan jag arbetar upp intresset att läsa, och det är lång tid för dem att samla damm.

* Finns det någon lista publicerad, över vad du har läst genom åren?
Yes! Har samlat allt jag läst under 2008, 2009, 2010 och 2011 (so far). Har också ett bibliotek på vad jag äger, men behöver uppdatera det (ska fösöka få det gjort nu i helgen). Bloggen är ju snart 3 år så det finns en hel del värdelöst vetande i detta lilla tingest.

* Annat litterärt, värt att veta..?
Jag är något av en anglofil. Jag läser väldigt gärna om de brittiska öarna, varesig det är England, Skottland, Irland eller Wales eller Australien på den tiden den var en del av det brittiska imperiet (och efter). Jag läser oftast på engelska eftersom jag tycker det är värdefullt att läsa dessa böcker på originalspråket (om det är engelska förstås). Många saker blir inte lika bra i översättningen. Jag älskar också det engelska språket!

* Vad äter du för godis?
Försöker att vara nyttig nu för tiden, så jag äter inte så mycket godis. Kan unna mig smörpopcorn, körsbärstomater, morötter... har ätit litet påskgodis nu i påsk men det är för sött för mig (bläsch). Kan tänka mig att det vore bra med något som räckte ett tag, inte innehöll för mkt socker. Kanske någon mörk choklad med mint? eller pistagenötter (ooh, det var länge sen!). Annars så gillar jag läkerol, salmiak eller bonbons, det är uppfriskande och får en att sluta tänka på godis.

* Naturgodis - ätbart eller inte..?
Det är nog inte min cup of tea.

* Dricker du te eller kaffe? Favoriter? Odrickbart?
Kaffe och te-drickare av stora mått. När det gäller te gillar jag fruktiga och söta teer, gärna med jordgubb.

* Hobby?
Ser mycket på tv-serier (Några favoriter är Big Bang Theory, How I Met Your Mother, NCIS, Merlin, Downton Abbey, Game of Thrones, etc) och filmer. Gosar med katterna, spelar alfapet, rider, promenerar, försöker att leva sunt och njuta av tillvaron.

* Favoritfilm?
En stor favorit är Jane Austens Emma. Har dock bara versionen med Gwyneth Paltrow, skulle gärna ta emot versionen med Kate Beckinsale. Har en förkärlek för kostymdramor, äger Mansfields Park, Övertalning, Young Victoria, Under the Greenwood tree, The tennant of Wildfell hall, Borta med Vinden, Cranford, Främlingen från havet. Det var ett tag då jag ständigt hyrde de där BBC-klassikerna, men tydligen så har det kommit en hel del nya utgåvor och samlingsboxar nu som jag missat.

* Favoritmusik?
Lyssnar litet på irländsk musik, visor, rock, världsmusik, pop..

* Stjärntecken? Favoritfärg?
Är tvilling, favoritfärg är vit.

* Samlar du på något?
Det är väl isåfall kostymdramer.. ;)

Hoppas min hemliga bokvän kan få bukt på min smak, märker ju själv att den är litet spretig och underlig!

Bloggträff i Sthlm?

2011-04-25T19:03:00.000+02:00

Jag och min gode vän Ett hem utan böcker kommer att sammanstråla i Stockholm den 14-16 maj för att hälsa på en gemensam vän från Luleå som nyligen flyttat till Storstan. Vi kommer självklart också ha tid för litet fika på stan och skulle så hemskt gärna vilja träffa er bokbloggare!

Om du vet med dig att du kommer vara i Stockholm under denna period kan du väl pipa till på boktimmen[at]hotmail.com, skriv gärna om du bara kan någon utav dagarna. And don't be shy now! ;)

Anita Shreve - Strandsommar

2011-04-24T20:00:00.000+02:00

Sydney är 29 år gammal och nybliven änka efter sitt andra äktenskap. Hon har tagit ett arbete som privatlärare åt Julie, tonårsdottern till Mr och Mrs Edward. Familjen spenderar somrarna i sitt strandhus vid New Hampshires kust och Sydney skall under sommaren hjälpa Julie med de ämnen som Julie har svårast för. Under sommaren kommer Julies två vuxna storebröder, Jeff och Ben, och ett slags triangeldrama uppstår. Sydneys sorg över sin man börjar sakta att blekna och hon börjar få känslor för Jeff, men just då hon trodde hon var redo för kärleken igen dyker Jeffs flickvän Vicki upp i bilden och komplicerar saker.

Har idag läst Strandsommar från pärm till pärm på mindre än fem timmar. WOW, säger jag bara! Boken är lättläst och en riktig bladvändare, precis som en annan bok av Shreve (Pilotens Hustru) som jag läste 2008. Shreve är en mästare på att skriva om sorg och kärlek. Hon lyckas ta fram det mänsliga i varje karaktär med en sympatisk men ärlig framtoning. Hennes karaktärer är inte perfekta, men de är verkliga.

Handlingen i denna bok cirkulerar runt ett strandhus och allting som händer inuti dess väggar samt i omgivningen. Familjen Edwards känns genuin, deras tillvaro är till en början lugn och avslappnad men allt eftersom semestern framlider uppstår slitningar, och brödernas intresse i Sydney blir en konflikt för hela familjen att hantera. Samtidigt som boken har en underliggande domedagsstämning finns det också en trygg tillförsikt i att Shreve kommer leverera ett avslut som innebär att våra hjältar kan förlika sig med sina öden. Jag måste nog ge denna bok en femma! Den får också en fyra på romantikskalan.

Min nya pojkvän

2011-04-22T10:34:00.000+02:00

Möt min nya pojkvän. Han heter Harry Dresden och är en trollkarl. Han jobbar som privatdetektiv och hjälper de som drabbats av magiska problem. Han bor i Chicago, men i vårt fall är distansförhållande inget problem, kärlek finner inga gränser!!

Harry Dresden är en karaktär skapad av Jim Butcher. Serien är (tydligen) litet annorlunda än böckerna, som jag aldrig har läst (men vill läsa). Tyvärr avslutades serien redan innan den hann komma igång, efter endast 12 avsnitt... :(

Jasper Fforde - The Eyre Affair

2011-04-20T21:24:00.001+02:00

Har väntat ett tag med att skriva om denna bok då jag ibland har litet prestationsångest gällande att recensera böcker jag gillar. Men here it goes!

The Eyre Affair handlar om Thursday Next som arbetar som litterär polis och förhindrar brott mot litterära verk, jagar rätt på piratkopior, försvunna karaktärer och ställer saker till rätta igeni böckernas värld. Året är 1985 och världen är liiitet annorlunda än vad den var för oss andra 1985. Goliath National Bank räddade Storbritannien under andra världskriget och är nu dem som inofficiellt styr England. Krimkriget har hållit på i över 100 år, och verkar inte vara på väg att ta slut på länge. Och någon har på ett mystiskt sätt stulit Charles Dickens originalmanuskript av Martin Chuzzlewit från en utställning i London, helt utan att göra några märken på utställningsglaset, helt utan att lämna någon bild på övervakningskameran. Det blir ett fall för Next, som snart leder henne på en wild goose chase efter brottslingar, samtidigt som hon försöker klura ut vem som faktiskt skrev Shakespears verk och hur hon skall få mannen som hon älskar att gifta sig med henne.

Detta var mitt första möte med författaren Jasper Fforde och jag älskar verkligen hans stil. Det märks att Fforde är ett fan av de stora klassikerna och nämner frekvent Dickens, Austen, Shakespeare, Brontë-systrarna, Poe, etc. och bakar till och med in några av deras karaktärer i storyn. Somliga kanske tycker att det är ett billigt knep för dem som inte har något eget värde att tillföra utan måste leacha på andras verk, men själv tycker jag att The Eyre Affair är en stor hyllning till litteraturen och de brittiska klassikerna. Jag vill själv läsa mer av de stora, och läsa mer av Fforde. Hans bokserie om Thursday Next verkar åtminstone mycket lovande och jag tycker han målar upp en helt fascinerande värld, för att inte tala om en mycket fyndig historia.

Det enda man kan säga som inte är helt positivt är att jag var litet besviken på slutet, där jag tycker Fforde knyter ihop säcken alldeles för fort för varje story line. Därför för boken bara en fyra. Och den får en trea på romantikskalan eftersom jag tycker mig sakna litet something something (hoppas det kommer arta sig i nästkommande delar!)...

Sist, a few words of caution:
Er som är begåvade med stor kunskap om Storbritanniens historia inser ganska snabbt att historiska fakta och övriga saker och ting inte riktigt stämmer i denna bok. Vilket är meningen. För min del så hade jag endast en liten hunch om att något inte riktigt stämde så jag googlade upp faktat varpå jag tidigt insåg att boken innehåller en massa tokigheter som annars hade smygit förbi mig obemärkt. Så jag rekommenderar för alla intresserade men inte helt kunniga inom brittisk historia - check your facts! :)

SF-bokcirkeln: H.P. Lovecraft - At the mountain of madness

2011-04-19T07:14:00.000+02:00

Vår bokcirkel valde denna gång att förkovra oss i den stora skräckmästaren H.P. Lovecraft. Tanken bakom att läsa skräck kom nog ursprungligen från J, men gruppen har också tidigare läst en annan "skräckis", Dracula av Bram Stoker, som var en stor succé. Det är ju självklart inte heller alldeles svart och vitt mellan skräck och fantasy eller science fiction, och dessutom är vi nog alla rörande överens om att klassiker (även inom genrér som snuddar in på sf/fantasy) bör läsas. En del hade läst Lovecraft tidigare men för de flesta tror jag Lovecraft var en ny bekantskap. Så, nu är frågan - fungerade det eller floppade det?

Valet av At The Mountain of Madness gjordes av J, som förklarade för oss att det är en av de få av Lovecrafts längre noveller. Den handlar om en grupp forskare som reser på en expedition till sydpolen för att borra och söka rester av förhistoriska djur och växter, men när de väl kommit fram så börjar de bit för bit att upptäcka mystiska formationer i berggrunden, tills de en dag upptäcker perfekt bevarade exemplar av flera miljoner år gamla varelser, varelser som funnits på jorden långt före allt annat liv. Expeditionens andra grupp finner också ett gigantiskt berg, där fler varelser återupptäcks begravda i snön. Men så tystnar all radiokontakt, och den första expeditionen måste nu bege sig upp i bergen för att leta reda på sin försvunna grupp...

Lovecraft skrev denna bok 1936 och den räknas som en del av Cthulu-mytologin. Här får man reda på en hel del historisk bakgrund till Cthulu, The Elders och även vart snömannen kom från, vilket jag tycker är rätt fascinerande och intressant. Vad som är mindre fascinerande och dock väldigt väntat är att Lovecraft skriver dock som (ursäkta uttrycket) han har fått en sopkvast uppkörd någonstans. Texten är formell och mycket stel, åtminstone i de tre första fjärdedelarna av boken. Därtill referar han till de stora upptäckarna av sydpolen och mycket lyckas beskriva saker som borrning, geografi, bergslag och förhistoriska upptäcker med de mest invecklade obegripliga uttrycken. Han drar sig inte heller för att använda översvallande beskrivningar av utseendet både på varelserna som expeditionen finner samt berget, beskrivningar som man tappar bort sig i tills man blir ännu mer förvirrad. Med andra ord, motsatsen till målande beskrivning. Detta till trots blev jag efter ett tag fängslad av historien och entusiastisk med hjälten då han finner mer och mer bevis för sina teorier (så det gäller bara att ge Lovecraft ett par chanser innan han växer på en).

Vad tyckte då gruppen om boken? Jo, boken till ära så förklarade både CG och S att boken är K-märkt och inte kan betygsättas. Således beslutades det för att vi skulle skapa en egen betygskala efter vårt eget tycke, och den blev så här:

CG: K-märkt alternativt en 15:5:a.
Jag: Den är söt, mysig och luktar inte illa.
N: Det är helt klart en standardmjölk.
F: Det är en Jess!
S: 6,8? Alternativt 1001001 (skulle det vara med på din poängställning eller har jag kladdat till det?)
J: Det är en ramlösa kaktus.
Så vad betyder det hela...? Ja, det får ni väl fråga mina bokcirklare om... :)

Day 14 – Favorite book of your favorite writer

2011-04-14T21:04:00.000+02:00

Går inte att välja en favorit bland Sagan om det magiska landet Deverry eftersom det var så länge sen jag läste den....

Day 13 – Your favorite writer

2011-04-14T21:03:00.000+02:00

Klurigt. Ska jag välja den eviga favoriten Neil Gaiman? Eller ska jag byta bana helt och nämna Jane Austen (som jag knappt har läst, btw..) Nej, det får nog bli Katharine Kerr, även om det var mycket länge sen jag läste Sagan om det magiska landet Deverry nu....

Day 12 – A book you used to love but don’t anymore

2011-04-12T23:54:00.000+02:00

Här så fordrar nog konceptet att man har läst om boken som man älskar, och funnit den sämre. Jag har inte gjort så många omläsningar, speciellt inga där jag funnit att böckerna blivit sämre. Eller har jag det? Hmm...

Tänker direkt på Magie Fureys Aurian-serie. Läste om den 2008 men klarade mig inte ens igenom sista boken. Men den har väl jag aldrig älskat? Eller har jag det? Jag tyckte nog redan då att serien fick ett dåligt slut.

Men om man ska tala om serier som mina känslor svalnat litet för så kan jag nämna Robert Jordans Wheel of Time och Charlaine Harris Sookie Stackhouse-serie. Inget är så intressant som när det är superaktuellt, men man kan inte lura min läshjärna hur länge som helst.

Day 11 – A book you hated

2011-04-11T23:58:00.000+02:00

Gormenghast-triologin av Mervyn Peake. Vi skulle läsa den till en bokcirkel i skiftet melln 09/10. Nästan ingen läste den... Den var urusel.

Day 10 – Favorite classic book

2011-04-10T23:09:00.000+02:00

Om jag hade läst Stolthet och Fördom istället för att bara se filmen skulle jag kanske ha dragit till med den, men så är tyvärr inte fallet. Har dock läst Northanger Abbey, som visserligen är jättebra, men inte min favorit.

Of the top off my head skulle jag nog dra till med Bram Stokers Dracula. En annan bra klassiker är också Nevil Shutes Fem svarta höns. Så här skrev jag om den:

"För det första älskar jag hjältinnan, en praktisk och modig ung kvinna. För det andra älskar jag historien. Man lever sig in i den direkt, den varma vägen de vandrar, allt elände och misär. Jag ser framför mig hur de kämpade på, från by till by, tills de förvandlats mer till infödingar än till fina engelska damer... För det tredje älskar jag sättet som historien berättas på. Inget storhetsvansinne, inget förskönande, inga krusiduller. Det behövs inte. I de vanliga böckerna jag läser brinner jag alltid av nyfikenhet att få veta hur det slutade. Men i denna bok är slutet inte längre viktigt, även om det faktiskt är riktigt bra, men det är den långa vandringen och Jeans alla kamper som jag vill läsa om. När slutet kom var det tråkigt att sluta läsa, men som tur är finns ju serien kvar att titta på, måste genast fixa hem!"

Day 09 – A book you thought you wouldn’t like but ended up loving

2011-04-09T10:08:00.000+02:00

En deckare: Kathy Reichs På måndag död. Trodde verkligen inte att jag skulle gilla den... Visserligen är det är ju Bones, och jag älskar Bones. Men jag trodde verkligen INTE att jag skulle köpa storyn ändå, för det är ju en d e c k a r e.

Det var en riktig eye-opener... Det FINNS ju bra deckare. Har än så länge bara läst Denise Mina (som jag inte gillade), Agatha Christine (som jag gillade) och Kathy Reichs (som jag älskade).

Day 08 – Most overrated book

2011-04-08T23:59:00.017+02:00

*viskar litet försiktigt* (...Twilight, New Moon, Eclipse, Breaking Dawn av Stephenie Meyer...)

Recenserade Om jag kunde drömma/Twilight här och den recensionen säger väl det mesta.

Ett litet urdrag: "Det känns som någonting en 14-årig tjej skrivit om någon kille som hon är dödsförälskad i. Det är så töntigt, så obefogat dramatiskt och samtidigt så dödstrist och händelselöst."

Why, Why, WHY blev denna asdåliga bok publicerad?

Day 07 – Most underrated book

2011-04-07T22:42:00.002+02:00

Kommer tyvärr ej på något vettigt här, har ont i axeln och är trött och grinig. Går och lägger mig och fokuserar på nästa dags utmaningar.

Day 06 – A book that makes you sad

2011-04-06T06:00:00.000+02:00

I'm the cutest.

Boken om den enastående Bibliotekskatten Dewey läste jag för cirka 6 månader sen. Med jämna mellanrum föll det en ström med tårar längst mina kinder. Vicky Myron skriver om hur hon en kylig januarimorgon öppnade biblioteket i Spencer, Iowa, och fann en ynklig liten kattunge, frusen och hungrig, som var inslängd i deras bokfack. Dewey kom för att stanna på biblioteket och mellan Vicky och honom växte ett band av vänskap och kärlek som liksom sprider sig från boken, in i läsaren. Det är en vacker bok.

Day 05 – A book that makes you happy

2011-04-05T00:01:00.003+02:00

Goda Omen av Terry Pratchett och Neil Gaiman har en sjuk förmåga att få mig att dra på smilbanden.

Why? Why?! Har ni någonsin läst Terry Pratchett eller Neil Gaiman? Har ni någonsin läst dem ihop? Do it, do it, do it!

Mer ingående så handlar den om antikrist som förväxlas på BB och växer upp till en vanlig kille. Sedan händer litet saker, och ängeln Aziraphale och den fallna ängeln Crowley bildar en ohelig allians för att försöka rädda världen. Sen så får vi lära känna apokalypsens fyra ryttare (eller motorcykelåkare) död, svält, krig och miljöförstöring (pest gick i pension 1928)... och litet annat löst och lätt galet folk. :)

Bloggade om den för tre år sen här efter ett misslyckat försök att få mina dåvarande bokcirkelkamrater att läsa fantasy. Startade istället en SF-cirkel och vi har läst både Neil Gaiman och Terry Pratchett, måste nog snart få dem att läsa Goda Omen för det börjar bannemej bli dags igen känner jag...

Ps. för er som inte orkar läsa fantasy så kommer snart en tv-filmatisering. *jäj*

Day 04 – Favorite book of your favorite series

2011-04-04T00:01:00.002+02:00

Definitivt A Game of Thrones av George R R Martin. Det är en underbar första bok, den introducerar karaktärerna och världen på ett sätt som man bara vet är toppen av isberget, och man börjar ana de underliggande massorna som finns där nere i djupet. Eftersom det var min första G R R Martin-bok så njöt jag också stort av hans vackra skrivsätt, så långt från Robert Jordan och hans eviga malande, men ändå så episkt på samma nivå.

Read it!

Läsplanering + Sci fi mässa

2011-04-03T23:05:00.000+02:00

Nu har jag litet tajt om tid, till den 11:e ska jag ha läst At the Mountain of Madness av H.P. Lovecraft, och den 13:e ska jag ha läst The eyre affair av Jasper Fforde, däremellan vill jag också hinna läsa färdig The House on Durrow Street av Galen Beckett, uppföljaren till The Magicians and Mrs Quent men den är en riktig tegelsten och jag har litet svårt att komma in i den, med ständiga avbrott för annat. Därmed inte sagt att den inte är bra.

För övrigt så har jag varit på Sci-fi mässan i Malmö idag och träffat Chewbacka, Darth Vader, x antal stormtroopers och en vulcan. Har varit med i ett Trekkardy (som jeopardy fast med star trek) som jag förlorade i mot en borg och en supernörd. Skyller på att borgen hade assimilerat all kunskap från denna planet och att supernörden jobbade i Star trek-båset.

Tyvärr var de alldeles för långa för att jag skulle få säga "Aren't you a little short for a stormtrooper?"

"Dum-dum-dum-dum-dumdum-dum-dumdum.. DUM-DUM-DUM-DUM-DUMDUM-DUM-DUMDUM..."

Mitt loot, Leauge of extraordinary gentlemen, nördig star trek-t-shirt, bobbing head-darth vader, miniserien Scarlett (sci-fimässan har ALLT!) Fick tuttifruttin i tröstpris efter Trekkardyn.

30 days of books + zombieinvasioner

2011-04-02T11:27:00.000+02:00

Försökte ju hoppa på denna utmaning i februari, lyckades skriva 3 inlägg innan jag fick skrivkramp och lade ned projektet. För att jag ändå tycker det verkar kul så vill jag få en ny chans, och därför hoppar jag in med det fjärde inlägget, den 4:e dagen i april. Alltså imorgon.

Tills dess så kan ni som undrar vad jag svarat på de första tre frågorna kika in här (bästa bok förra året), här (en bok som lästs mer än 3 gånger) och här (bästa serie).

På tal om utmaningar så drömde jag inatt om den nära stundande zombieinvasionen, och återigen var jag inte förberedd. Zombierna bröt sig in i vårt hus och jag låste in mig på toan, utan varken machete eller pumphagel. Vad sjuttsingen tänkte jag på?! Nu är det dags för mig att ta mitt samhälleliga ansvar och gå till SF-bokhandeln i Malmö och införskaffa den här, så jag kan förbereda mig på rätt sätt.

April april...

2011-04-02T06:54:00.000+02:00

Det var ju ingen som gick på mitt lilla aprilskämt, å tur var ju det! Hemska tanke, sluta upp med science fiction och fantasy... *skakar på huvudet*

Hade mitt lilla morgonskratt igår (så jag höll på att sätta kaffet i fel strupe) åt en artikel som jag fann via Full bokhylla. Så utsökt humoristisk!

För fler aprilskämt så hänvisar jag till tidningarna. Sydsvenskan har en bra uppsamling aprilskämt här.

Sci-fi och fantasy - bara skit!

2011-04-01T07:04:00.000+02:00

Kära läsare, idag har jag det enastående privilegiet att meddela för er att jag hädanefter kommer sluta blogga om science fiction och fantasy. Jag har insett mitt misstag och förstår att detta inte är passande genrér att läsa om, med tanke på mängden orealistiska förväntningar som det ger dem som läser böckerna sedan. Själv så har jag väntat länge och väl på holodäck, strålpistoler, replikatorer och transportörer men När kommer dom?? Aldrig, just det. Lika bra att ge upp hela tanken...

För att inte tala om fantasy, här har jag gått och väntat år och dar på att upptäcka att jag har en magisk förmåga/ond nemesis som försöker ta över världen/knight in shining armour med stort svärd som är passionerat förälskad i mig... men neeeeeeeeej. Det mest magiska jag kan göra är att hitta i trafiken utan karta. Den ondaste nemesis jag har bryr sig aldrig om att ta över världen, och hittills har jag bara sett romantiska riddare på teve.

Jag ger upp! Fantasy är bara dravel och science fiction.. pfff! Who needs it!! Science fiction-mässan i helgen kan ta sig i brasan. Nu går jag till jobbet och blir en "normal" tjej. Kanske lånar Liza Marklunds Gömda och börjar se på Beck och Idol...

Tematrio - historiska romaner

2011-03-29T20:34:00.000+02:00

Kör i gång med Lyrans Tematrio som denna gång berör ett ämne nära mitt hjärta. Historiska romaner är mina favoriter, på delad första plats med fantasy (därefter kommer science fiction). Jag föredrar att leva mig in i en svunnen tid, inte fokusera på nutidens socialrealism (bläää, är det jag har att säga om det...... moget, Fia..;).

Bland the top notch av lästa historiska romaner ligger dessa tre:

1. Black out av Connie Willis
I Oxford år 2060 finns en grupp historier som arbetar med att resa tillbaka i tiden och studera mänskligheten. Tre av dessa reser under samma period till London under andra världskriget, en av dem skall studera Londons befolkning under Blitzen, en av dem skall studera de frivilliga civila vardagshjältarna som räddade evakuerade soldater vid gränsen mellan Frankrike och England och den tredje skall studera hur det gick för de evakuerade barnen och hur deras liv på landet tedde sig. Någonting går dock snett, och när deras uppdrag är över och de försöker ta sig hem inser de att de fastnat i den tiden. Black out är den bästa boken jag läst 2010, den är en riktig bladvändare! Engagerande, spännande, intressant! Samtidigt har Connie Willis grävt fram massor av fascinerande historiska fakta om hur livet faktiskt har varit för den civila befolkningen i England under andra världskriget. Ska du läsa denna bok ska du nog köpa den andra och avslutande delen samtidigt (All Clear) så du är redo för att fortsätta läsa omgående. Det är ett hett tips!

2. Påven Johanna av Donna Woolfolk Cross.
What if its true...? ..säger jag bara. Oerhört vacker historisk roman om en stark och intelligent kvinna som "inkräktar" på männens revir genom att klä ut sig till en man, och kommer inte bara undan med det utan blir så framstående att hon även väljs till påve (ingen spoiler, det säger ju titeln)... allt detta i en tid där kvinnans roll var sorgligt underkastad. Wow! (Finns också som film för dem som inte orkar läsa boken...)

3. Främlingen av Diana Gabaldon
Det episka mästerverket börjar här. Den engelska kvinnan Clair Randall från 1900-talet går igenom en magisk stenring som för henne tillbaka till 1700-talets Skottland där hon hamnar mitt i Skottlands blodiga krig mot England. Hon möter den skotske frihetskämpen James Frazer och blir förstås passionerat förälskad... Diana Gabaldon berättar ingående om Skottlands mörka och mäktiga historia, Napoleonkrigen och om England under tidigt 1900-tal. Som den anglofil jag är kan jag inte slita mig.

Bokcirkeln: Jaqueline Carey - Santa Olivia

2011-03-28T18:20:00.001+02:00

Bokcirkeln har nu träffats återigen och på mina rekommendationer läst Santa Olivia, som jag skrivit om tidigare (recension återfinns här).

Så vad tyckte då bokcirkeln om denna bok? Alla var överens om att det var en riktig bladvändare, den är väldigt svår att släppa när man väl kommit igång och redan innan man vet ordet av är den över. Socialistsimon liknade den vid en postapokalyptisk westernrulle och berättar att han såg rullande buskar framför sig och var tvungen att slå på soundtracket till Den onde, den gode och den fule (tror jag det var) under tiden han läste.

N hade litet svårt för hela grejen med Loups icke-rädsla och det var någon som hade litet tankar om hennes brist på inre monologer, vilket andra tyckte passade bra ihop med hennes karaktär. Allt som allt så tyckte gruppen det var en bra bok, och personligen så kan jag varmt rekommendera den som en unik och mycket lovande berättelse, helt klart femstjärnig! Och ni... det kommer en fortsättning!! ;)

Har jag missat dig?

2011-03-20T13:09:00.000+01:00

Följer Enligt Os exempel och slänger ut frågan här; är det någon av mina läsare som jag missat eller någon bokblogg som jag inte uppmärksammat? Ett sätt att se om jag uppmärksammat er är ju genom min "Intressanta bokbloggar"-lista. Finns ni inte där så kan jag ha missat er. Visserligen anser jag att man ju inte ha hela bokbloggsvärlden i sin "Intressanta bloggar"-lista, det är det vi har bokbloggar.nu till, och dessutom - om alla bloggar är intressanta för mig så är det ju lika som att säga att ingen är intressant för mig. Men jag tror nog det finns ett antal bloggare där ute (gärna med fantasy/sf-intresse eller historisk romantik-intresse) som kan ha undgått mitt öga och isåfall tycker jag att ni får hjälpa mig att hitta till er. I want more buddies!

Galen Beckett - The Magicians and Mrs Quent

2011-03-13T18:13:00.001+01:00

Beskrivande text återfinnes här (för att korta ner recensionen).

Familjen Lockwell bor i staden Invarel, som påminner om London under tidigt 1800-tal där din sociala status dikterar i vilka kretsar du kan röra dig och hur väl du respekteras. Varesig du är en ogift eller gift kvinna så är du beroende av en man, din fader eller make, för försörjning och ledsagning i livet och med alla de saker som en kvinna inte kan förväntas förstå, som bankaffärer, politik och teknik. Man roar sig med sina baler och bjudningar, för det viktigaste i livet är ju att finna en rik, snygg man som kan trygga ens framtid och göra en lycklig. För de fattigare är livet hårt, och för karaktären Eldyn är det en ständig kamp var dag för att klara av brödfödan och samtidigt hålla sig borta från samhällets bottenskikt, stråtrövare och mördare.

Det finns så mycket jag skulle kunna skriva om likheten mellan Jane Austen och Galen Beckett, eller om likheten mellan Beckett och Oscar Wilde (á la Dorian Grays Porträtt, Spöket på Canterville), eller om likheten mellan Becket och Charles Dickens (t ex med David Copperfield eller Oliver Twist). Det finns även inslag av Emily Brontës Svindlande Höjder... etc etc.
Men samtidigt som Galen Beckets värld influeras av de stora klassikerna så finns där par distinkta skillnader. The Magicians and Mrs Quent utspelar sig i landet Altania, på en planet som inte roterar runt sin egen axel var 24:e timme utan där dagarna och nätterna är oregelbundet korta/långa. Det innebär att dagsljuset kan vara i flera dagar, eller i några timmar, detsamma med natten. Detta betyder att karaktärerna får planera sin rutin ever "lumenals" (dagsljus) och "umbrals" (jordskugga) och hushålla med dagsljuset, sova mer de långa nätterna, gå till arbetet eller till affären i mörkret och i tystnaden. Beckett lyckas skapa en mysig stämning med mörkret som kryper upp ur gatorna mot husen, kvinnor som syr och läser till stearinljusens sken, män som vandrar i skumrasket hem från puben, skuggor som vandrar i gränser... och det är i dessa sekvenser, genom att addera denna dimension till historien, som världen får sitt djup. I Altania är det också brukligt att unga lorder studerar magi på universitet, och många av lorderna härstammar också från de stora magikerna som skapade Altania.

Boken är alltså så mycket mer än en historisk kärleksroman, det är en fullfjädrad fantasy. För er som älskar Dickens, Wilde, Brontësystrarna eller Austen kommer ni älska denna bok, och för er som älskar fantasy kommer ni uppskatta denna för dess med förtrollningar och illusioner, magiska tavlor, skuggvarelser, mystiska skogar och våldnader. Boken är nyskapande och vackert skriven, sen så har den ju också en vacker framsida. Jag har bara bra saker att säga om boken, läs, läs, läs! Den får fem stycken fjäderpennor!

Pst! För er som sedan vill fortsätta läsa om Ivy och hennes systrar så finns även The House on Durrow Street. Snart kommer också trean, The master of Heathcrest hall.

The Janeit inside me continues

2011-03-09T22:19:00.000+01:00

Nästa bok i läsordningen, om den fångar mitt intresse. Påminner litet om Jane Bennett på framsidan, och inuti lyder dedikationen "For Jane, Oscar and Charles" (Jane Austen, Oscar Wilde och Charles Dickens?) Eller vad tror ni?

Laurie Brown - What would Jane Austen do?

2011-03-09T22:00:00.000+01:00

Som framsidan förtäljer så är detta en brittisk kärlekshistoria a ´la Jane Austen, men med ett par twists. Amerikanen Eleanor Pottinger reser till England för en Jane Austen konferens. Hennes rum på hotellet är dubbelbokat och hon hamnar därför i en gammal avstängd avdelning där enligt ryktet de två systrarna Deirdre och Mina Cracklebury spökar. Eleanor tror inte på spöken, och tackar ja till rummet. Ryktet visar sig dock stämma, och de manifesterar sig i rummet. De vill ha hennes hjälp med oavslutade affärer och förflyttar därför Eleanor tillbaka till deras tid där Eleanor måste stoppa en stor skandal som riskerar att ödelägga familjen Cracklebury.

What would Jane Austen do? har verkligen allt som jag gillar. Den namedroppar Jane Austen historik, böcker, karaktärer, den har en spännande deckarhandling (jag fattade dock vem den skyldige var relativt snabbt), den har en passionerad kärlekshistoria och Laurie Brown verkar faktiskt vara ruskigt insatt i tidsepokens levnadsvanor, maträtter, kläder, blomsterparker, etc etc. ME LIKE. Fem av fem möjliga kravatter!

Kvinnlig dag

2011-03-08T21:49:00.000+01:00

Internationella kvinnodagen till ära har jag slagit mig ned med en bok, och inte vilken bok som helst utan:

Snacka om att Laurie Brown vet hur man ska sälja in en bok. Det är en snygg hunk på framsidan, Jane Austen i titeln, ett fint hus som påminner om Pemberley... What's not to like? Hittills (sisådär 148 sidor in) så är den riktigt bra också.

Jag har läst en bok!

2011-03-07T16:19:00.000+01:00

Som ni säkerligen har märkt så har jag inte bloggat om böcker på ett bra tag. Har inte haft lust helt enkelt, har varit leds på att skriva, läsa böcker och har istället fokuserat på TV-serier (vilket jag skulle kunna bloggat om, om jag inte hade skrivkramp). Jag har nu efter många om och men kännt lusten att läsa och skriva återkomma (det är ju snart vår och solen och energin börjar återkomma) och därför så plockade jag i söndags upp en bok ur bokhyllan, och har idag läst färdigt den. Det var visserligen ingen bedrift att tala om... det var en jättekass tantsnusknovell av Jude Deveraux. Den var verkligen JÄTTEKASS. Men jag börjar förhoppningsvis komma ut ur boktorkan. Time will tell.

Yours truly, over and out.

Day 03 – Your favourite series

2011-02-16T22:12:00.000+01:00

När det gäller bokserier så har jag många favoriter därför så blir det så svårt att välja en. De två första som jag tänker på är Katharine Kerrs Sagan om det magiska landet Deverry, samt GRR Martins A song of Ice and fire. Jag läste Deverryserien 2008, började på Ice and Fire 2010, så den är desto färskare i huvudet.

Ett tips för er som inte orkar plöja igenom tegelstenarna som ingår i serien (vissa uppgår mot mer än 1000 sidor) är att börja följa TV-serien Game of Thrones som har premiär den 17 april i år. Spänningen är oliiiidlig!!

Andra bra serier är:
Wheel of Time av Robert Jordan
Sookie Stackhouse-böckerna av Charlaine Harris
Narnia-böckerna av CS Lewis
Anne På Grönkulla av Lucy Maud Montgomery
Jarastavens vandring av Saga Borg

Day 02 – A book that you've read more than 3 times

2011-02-15T19:52:00.000+01:00

Har nog inte läst någon bok mer än tre gånger, tror dock jag kommer närmast med David Eddings Sagan om Belgarion och Sagan om Mallorea, som jag tänker läsa om i en snar framtid för fjärde gången.

Jag älskar Eddings sagor så mycket, har gjort det ända sen jag var en liten flicksnärta. Det började med att pappa lånade hem dem till sig själv och så började jag läsa dem, och så slukade jag cirka 5 böcker på 2-3 dagar och insåg.. WOW! Fantasy är något för mig! Sen dess har jag varit såld på det.. :)

Eddings Belgariad och Mallorean är också de perfekta böckerna för unga läsare, de är snabba att ta sig igenom, har karaktärer som är lagom komplicerade, samt att det är vackra sagor med ett (litet) djup bakom sig.

Day 1 - The best book you read last year

2011-02-14T09:31:00.003+01:00

Den bästa boken jag läste förra året var definitivt Blackout av Connie Willis. Det är alltså en historia om tidsresenärer som forskar i historien. Tre personer reser till London under WWII och fastnar i Blitzen utan att kunna ta sig hem. Den har allt en Fia gillar, spänning, historia, sci-fi, romantik... Rekommenderar den för alla!

30 dagar av boksnack

2011-02-14T09:29:00.000+01:00

Hoppar också på denna utmaning, att snacka böcker i 30 dagar i föjd. Det ska bli ett sätt för mig att hoppa på bloggkarusellen igen efter lång ambivalens, och förhoppningsvis har jag litet böcker att resencera under tiden också. Har för övrigt snott denna från Martinas blogg.

Day 01 – The best book you read last year.
Day 02 – A book that you've read more than 3 times.
Day 03 – Your favourite series.
Day 04 – Favourite book of your favourite series.
Day 05 – A book that makes you happy.
Day 06 – A book that makes you sad.
Day 07 – Most underrated book.
Day 08 – Most overrated book.
Day 09 – A book you thought you wouldn't like but ended up loving.
Day 10 – Your favourite classic book.
Day 11 – A book you hated.
Day 12 – A book you used to love but don't anymore.
Day 13 – Your favourite writer.
Day 14 – Favourite book of your favourite writer.
Day 15 – Favourite male character.
Day 16 – Favourite female character.
Day 17 – Favourite quote from your favourite book.
Day 18 – A book that disappointed you.
Day 19 – Favourite book turned into a movie.
Day 20 – Favourite romance book.
Day 21 – Favourite book from your childhood.
Day 22 – Favourite book you own.
Day 23 – A book you wanted to read for a long time but still haven't.
Day 24 – A book that you wish more people would've read.
Day 25 – A character you can relate to the most.
Day 26 – A book that changed your oppinion about something.
Day 27 – The most surprising plot twist or ending.
Day 28 – Favourite titel.
Day 29 – A book everyone hated but you liked.
Day 30 – Your favourite book of all time.

SF-bokcirkeln: The blade itself av Joe Abercrombie

2011-01-27T20:52:00.000+01:00

The Blade Itself är första delen av serien First Law. Den handlar om nordmannen Logan (a.k.a. The Bloody Nine) med ett mörkt förflutet, som blir kallad till den kände magikern Bayaz för att följa med honom på en lång resa. Han vet inte vart resan skall ta honom, eller varför Bayaz behöver ha med just honom, men Logan bryr sig inte längre om att veta allt för mycket om sin egen framtid. Boken handlar också om den unge soldaten Jezal, en snygg man med stark haka som älsar livets goda saker, spel, kvinnor, alkohol, men kanske mest av allt sig själv. Jezal är en soldat i Unionen och bor i arméstaden Agriont, mitt i den stora staden Adua, där han tränar till den stora fäktartävlingen som kan göra honom till årets champion. I staden Adua finns även Inquisitor Glokta, en man som tidigare var soldat men tillfångatogs och torterades av fienden, och kom att lära sig vikten av att vara på rätt sida av tortyrinstrumenten.

Dessa tre är antihjältarna. De är "vanliga" män, småsinta och själviska, dryga och lömska, aggressiva och passionerade. Utan överdrift kan jag säga att de är riktiga lowlifes, men de är MINA lowlifes... :) De är de tre grundpelarna i historien, men bakom dem står en uppsjö med intressanta karaktärer som Ferro, Bayaz och hans lärling Malacus, Jezals vän Major Collum West och hans syster Ardee West, för att inte glömma Logans "band of merry men" (som jag väljer att kalla dem), Frost och Severard, Sult, etc etc. Alla med sina egna personliga intriger och vendettor, mordiska målmedvetenhet eller mystiska fälttåg. Somliga strävar efter makt, andra efter kärlek, några efter rättvisa eller hämnd. Man kan säga att mänsklighetens alla fula sidor vänds upp och skådas i dagsljus, och det är inte alltid vackert, men ibland rätt så humoristiskt och engagerande.

Boken sysslar till stor del om att lägga grunden för resten av bokserien, man får lära känna världen, karaktärerna, litet av mytologin, man har fått litet överraskningar och självklart massor med mersmak, det enda man inte har fått är "closure". Det blir istället litet av en Days of our lives (såpopera utan final). Är man en sån som inte gillar boken och inte kommer fortsätta läsa serien, kan man lika gärna lägga ned mitt i. Men å andra sidan, jag kämpade mig igenom första halvan bara för att komma till andra halvan som var superbra - så håll ut, det blir bättre.

Så, vad tyckte bokcirkeln om boken? Den gav en hel del diskussion eftersom det fanns många karaktärer att prata om, en del spekulativa frågor, litet om tidstypiska jämförelser, analyser av boken jämfört med högfantasy, etc.

Socialistsimon sa "Det känns inte som om pengarna och tiden är bortkastade." Han gav den en 3:a.

J sa "Inte bortkastad tid, kommer nog inte läsa vidare i serien just nu men någon gång. Fanns ingen riktig hook." Han gav den också en 3:a.

F sa ""Bra, men storyn var svag, fanns grejer man störde sig på. Bra karaktärer." Hon gav den en 3,5:a.

N sa "Finns element som irriterar men karaktärerna är underbara. Storyn skulle behöva ett till plan." Han gav den en 4:a.

K sa "Intressant bok, stämningen är rätt bra" och gav den en 4:a med.

CG sa "Mycket variation, trovärdiga och olika karaktärer med stor spännbild, drog åt olika håll. Kan sakna litet i den övergripande historien, men bra kapitel". Han gav den 3,8:a.

Jag ger den en 3,5:a med motivationen: "Bra karaktärer, bra humor, litet romantik, den har potential, men tortyrscenerna drar ner mitt intresse, samt att det blev inget riktigt slut."

Ni förstår säkert var vår grupp vill komma.

Jag kommer defintivt att läsa fortsättningen, och hoppas på att mina antihjältar ska få deras prinsessor. Vilka de antagligen får. Man måste vara realistisk om sådana saker. (För att citera Logan).

I'm alive!!!

2011-01-23T22:25:00.000+01:00

*trumpetfanfar* Är tillbaka på internet igen! Stay tuned for news of old and new!

Semester från internet

2011-01-11T21:41:00.002+01:00

Jag har just nu en lång välförtjänt semester från internet. Vi hörs när verkligheten blivit för tråkig igen! :)

Första dagen på det nya året

2011-01-01T16:46:00.000+01:00

Jag börjar starkt genom att blogga trots att jag ingen recension har att skriva. Kan meddela att jag nu kommer läsa en samling kortare harlequinromaner (fyra i en bok) av bland annat Deb Marlowe. Lättillgänglig romantik är en bra start på det nya året. Hoppas ni andra fått en bra start på det nya året!

Läsåret 2010

2010-12-31T14:12:00.049+01:00

Så var det då dags för den årliga sammanfattningen av läsåret. Under 2009 planerade jag att läsa fler klassiker. Jag lyckades läsa en hel del men ville fortfarande läsa Selma Lagerlöf, HC Andersen, Lucy Maud Montgomery och Laura Ingalls Wilder, och det var min förhoppning att hinna med dessa under 2010. Men hur gick det egentligen?

Detta år läste jag endast 42 böcker, och ingen av dem var en omläsning. Det är 27 böcker mindre än 2009 och 57 böcker mindre än 2008. Detta har inte varit ett stort läsår för mig, men det har ju funnits skäl till det. Tror att jag kommer igen nästa år. Då är det nya tag som gäller!

Lästa genrér under året:
chic litt: 9
fantasy: 18
historiska/alternativhistoriska romaner: 4
klassiker: 1
science fiction: 5
deckare: 2
"vanliga" romaner: 1
steampunk: 1
diktbok: 1

Inga konstigheter här, det är fantasy, historia, sci-fi och chic litts som är mina favoriter. Det som är nytt för i år är att jag läst en diktbok, och hela TVÅ deckare. OCH - de var bra! :) Tyvärr blev inte några klassiker lästa förutom Bram Stokers Dracula, men jag planerar att beställa Laura Ingalls Wilder och Lucy Maud Montgomery i det nya året.

Språk: 17 på svenska, 25 på engelska

Författarnas hemländer:
England: 14
USA: 22
Svensk: 3
Australien: 3
Frankrike: 1
Skottland: 1

Böcker av manliga författare: 13
Böcker av kvinnliga författare: 31

10 bästa 2010 (utan inbördes ordning):
Jaqueline Carey - Santa Olivia

George R R Martin - A game of thrones

Richard K Morgan - Altered Carbon

Robin McKinley - Sunshine

Vicki Myron - Bibliotekskatten Dewey, en småstadskatt som älskades av hela världen
Nene Ormes - Udda verklighet

Cherie Priest - Boneshaker

Kathy Reichs - På måndag död

Connie Willis - Blackout
Connie Willis - All Clear

Bubblare: Michael Chabon - The Yiddish Policemen's Union

Big No-No:
Charles Stross - Accelerando
Bertil Mårtensson - Samarkand 5617

Sammanfattningsvis så kan man väl säga att jag gillar att läsa historiska sci-fi och fantasy, de får gärna utspela sig i Storbritannien eller USA. När det gäller fantasy har jag slutat läsa högfantasy och istället riktar jag in mig på mer urban fantasy. Och så har jag verkligen fallit hårt för steampunk, och börjar få upp intresset för deckare, främst då av Kathy Reich. Om jag skulle spå något för det nya året så tror jag att jag kommer läsa böcker som utspelar sig i Storbritannien runt 1800-1900 eller i USA i nutid. Gissar på Arthur Conan Doyle och Agatha Christie. Jag tror mig också se en trend där jag minskar min chic litt-läsning och blir mer allsidig. Romantiska böcker finns i alla former och ibland känns det litet för lättillgängligt med chic litt. Behöver ha fler element än romantik i böckerna, och då tror jag spänningsböcker av olika slag kommer fungera bra.

Det var bokslutet för detta år, får se vad 2011 för med sig i bokväg!

Connie Willis - All Clear

2010-12-30T11:33:00.003+01:00

Årets sista recension blir passande nog för årets bästa bok - All Clear av Connie Willis.

All Clear är fortsättningen på Blackout. Den handlar alltså om tre tidsresande historiker som har fastnat i Andra världskriget och försöker ta sig hem till sin egen tid, år 2060. Samtidigt som de försöker överleva bomber, svält och den dagliga terrorn av att leva mitt i Blitzen fortsätter de att leta efter sätt att ta sig hem igen.

All Clear och Blackout två delar i en hissnande historisk thriller/drama/sci-fi (men bara på grund av tidsresandet, annars är det inte särskilt mycket sci-fi). Varje kapitel börjar med ett citat som sätter stämningen för kapitlet, och som också talar litet om vilken otroligt stark sammanhörighet och viljestyrka som fanns under kriget. Ibland är citatet från Churchill, ibland från någon general, eller från någon vakt vid skyddsrummen under lufträderna, eller från någon civilperson. Connie Willis blandar också in Shakespear och Agatha Christie, vars verk citeras med jämna mellanrum för att göra en viktig poäng eller liknelse. Dessa framförs på ett mycket vackert och passande sätt så de förstärker storyns budskap.

Connie Willis imponerar stort med sin otroliga förmåga att engagera läsaren med sin målande beskrivning av Andra Världskriget och de sympatiska karaktärerna, för att inte tala om de många mysterier som sakta men säkert lindades upp. Vissa av svaren kunde jag ana mig till, andra hade jag inte den blekaste aning om. Detta är en sån där bok som man kan gå tillbaka och läsa om och sedan tänka "Aha, men där kom första ledtråden ju!" - vilket jag kommer att göra. Trots tjockleken (tegelstensvarning), trots att boken är på engelska (vilket inte är något problem för mig men kan vara för andra) så rekommenderar jag verkligen den eftersom den är en riktig bladvändare. Inte svårläst alls! Vill man ha spänning får man det i överflöd! All Clear är till och med mer spännande än Blackout, den var så spännande att den höll mig uppe till fyra på natten (trots att jag skulle upp kl nio) eftersom jag inte kunde sluta läsa den.

I Blackouts recension skrev jag ett stycke som jag gärna vill besvara i denna recension nu när jag har fått helheten:
" Efter ett tag tycker jag mig finna ett litet pussel av ledtrådar till viktiga karaktärer och händelser, men det kan lika gärna vara min överaktiva hjärna. Jag vet nämligen inte svaren på alla mina frågor förrän jag läst All Clear. OM mina konspirationsteorier visar sig vara sanna så är storyn lysande, annars vet jag inte riktigt vad jag ska tro."

Utan att spoila allt för mycket så kan jag säga att alla mina konspirationsteorier inte visade sig vara sanna, men bakom dem dolde sig något annat som var lika briljant. Så kort sagt: storyn ÄR lysande! Detta är ett mästerverk! Jag vill ha mer av karaktärerna, vill se filmatiseringar, fortsättningar, mer mer mer!!

Den får fem stora och starka V-2-rockets av fem möjliga!! Och nu går ni direkt till affärn och köper båda böckerna bums!

Agatha Christie - Klockan K

2010-12-17T22:34:00.000+01:00

Jag har nu läst min första Agatha Christie (brought to me by Ett Hem Utan Böcker som försöker vidga mina vyer ;).

Lady Tressilian är en gammal, rik änka som bor vid Gull's Point, i en stor herrgård på en klippa vid havet. Varje september roar hon sig med att bjuda hem sin avlidne makes skyddsling Nevile Strange och hans fru under två veckor för att njuta av det sista av sommaren, men detta år har Nevil Strange skilt sig från sin fru och skaffat en ny fru. Nevile har dock samvetskval för att han har betett sig dåligt mot sin förra fru och bjuder med henne, så i slutändan är det ett brokigt sällskap av personer som dyker upp. Förutom Nevil, hans nuvarande fru Kay och gamla fru Audrey så följer Kays manlige vän Mr Ted Latimer med, samt Audreys barndomsvän Thomas Royce. På plats finns också hushållerskan Mary Aldrin, och i bakgrunden finns den nedbrutne mannen Angus MacWhirter. Intrigerna tätnar, triangeldramat mellan Nevile, Kay och Audrey visar sig inte vara riktigt avslutat, och mitt under deras semestertripp begås ett hemskt mord...
Jag som inte är van deckarformatet har nu läst två stycken på väldigt kort tid, vilket förvånar mig. Denna var rätt så mysig, den är skriven 1944 så den är nog en aning "snällare" än de flesta andra deckare som jag antar innehåller rätt så mycket våld och död. Eller har jag fel? Agatha Christie är definitivt en bra författare och jag förundras över hennes sätt att lägga ut ledtrådar som den uppmärksamme kan plocka upp tidigt (dock inte jag). Hon gör intressanta karaktärer och spännande intriger, det enda jag saknade var en bättre miljöbeskrivning, men det är nog bara jag som vill fortsätta insupa 1940-talet efter Blackouts målande beskrivningar. Den får en rak fyra (vilket är stort eftersom det inte är min genre!)

Trivia:
För dem som är förtrogna med Agatha Christies böcker så återfinns kommissarie Battle, och enligt den engelska wikipedian så är detta den sista boken som han medverkar i. Fann också litet intressant info från den svenska wikipedian:

""Klockan K" utgör även ett avsnitt av TV-serien Miss Marple, med Geraldine McEwan i rollen som Jane Marple. I SVT sändes detta avsnitt den 11 juli 2007. I originalboken förekommer dock miss Marple inte alls - den ende av Christies återkommande figurer som medverkar i boken är överkommisarie Battle (som omnämner Hercule Poirot!).

Filmen "Innocent Lies" från 1995 - visad i svensk TV som "Oskyldiga lögner" - bygger på boken, men man hade ändrat historien på flera punkter och bl.a. lagt till incest; när Christies dotter fick läsa manuset krävde hon att Christies namn togs bort och att titeln och rollkaraktärernas namn ändrades. Det finns även en fransk filmversion från 2007; "L' Heure Zéro"."

SF-bokcirkeln: Blackout av Connie Willis

2010-12-14T23:26:00.000+01:00

Tre historiker från år 2060 reser tillbaka i tiden till 1940 för att studera Andra världskrigets effekter på Storbritanniens civilbefolkning; de som bistod med båtar för att forsla hem soldater över den engelska kanalen, de som tog hand om barn som blev evakuerade från London, och de i London under blitzen, som likt Titanics stråkkvartett (som spelade ända tills skeppet sjönk), fortsatte att ha öppet sina butiker, gick på danser, höll uppe andan för dem vars anda behövde hållas uppe.

Efter att historikerna studerat tiden och vardagshjältarna så är det meningen att de skall återvända till sin "drop zone" och bli hämtade tillbaka till sin tid, men under tiden som de är i 1940 så märker de hur allting inte står rätt till. Små detaljer av historien har börjat ändras, och historikerna ställs nu mot det faktum att de kan ha gjort något som har ändrat historiens gång, vilket kan innebära att den framtid de kommer från nu kan ha förändrats drastiskt.

Eller för att använda Connie Willis beskrivning:

"What are Blackout and All Clear* about? They’re about Dunkirk and ration books and D-Day and V-1 rockets, about tube shelters and Bletchley Park and gas masks and stirrup pumps and Christmas pantomimes and cows and crossword puzzles and the deception campaign. And mostly the book’s about all the people who “did their bit” to save the world from Hitler -- Shakespearean actors and ambulance drivers and vicars and landladies and nurses and WRENs and RAF pilots and Winston Churchill and General Patton and Agatha Christie -- heroes all."

Blackout är kort och gott en riktig bladvändare med spännande cliffhangers, engagerande karaktärer och realistiska historiebeskrivningar (hon har verkligen gjort sin research på andra världskriget!). Det känns som om man förpassas tillbaka till England under kriget, med gasmasker, bombkällare, bristen på strumpbyxor, de nattliga räderna, de evakuerade barnen. Allting utspelar sig ju sett från civilisternas sida så man får följa de som stannade kvar och tog hand om landet mellan männen var ute "och slog på varandra med klubbor" (för att citera N).

Connie Willis beskriver dessa vardagshjältar med ett levande och lätttillgängligt språk, och lyckas även skapa en intressant intrig där man inte riktigt har koll på vem som är en "comtemp" (från 1940) och vem som är en tidsresenär. Efter ett tag tycker jag mig finna ett litet pussel av ledtrådar till viktiga karaktärer och händelser, men det kan lika gärna vara min överaktiva hjärna. Jag vet nämligen inte svaren på alla mina frågor förrän jag läst All Clear. OM mina konspirationsteorier visar sig vara sanna så är storyn lysande, annars vet jag inte riktigt vad jag ska tro. Ett tips till dem som ska ha bokcirkel är alltså att läsa denna bok, jag lovar att ni kommer ha gott om samtalsämnen för hela kvällen. Betyg på boken? Fem av fem möjliga!

*Connie har förutom Blackout skrivit ett flertal friståendeböcker om Oxfords tidsresande historiker. Blackout har dock en efterföljare som då heter All Clear, och de ska läsas på raken, gärna genom sträckläsning. Ett tips är att ha All Clear hemma när Blackout tar slut, för annars kommer du troligen dö av nyfikenhet när du inte får reda på hur det slutar fort nog. Så bra är den (jo, jag är litet döende av nyfikenhet just nu, men har beställt hem boken!).

Trivia

De som gillar Blackout kanske gillardessa böcker/filmer:

Tidsresenärens hustru
Back to the future

SF-bokcirkeln: Terry Pratchett - Unseen Academicals

2010-12-12T13:04:00.000+01:00

A bit late perhaps... eftersom bokcirkeln träffades för tre veckor sedan. Men efter mycket suckande och stönande har jag så småningom läst ut denna bok med. Det är inte så att jag inte gillar boken, egentligen, men hade faktiskt högre förväntningar på den och blev gruvligt besviken.

Det finns många olika böcker om Skivvärlden och de flesta handlar om olika grupper av människor inom den berömda staden Ankh-Morpokh. Det kan handla om The Nightwatch, häxorna, trollkarlarna, Döden och hans äventyr, etc etc.

Unseen Academicals handar om trollkarlarna på Unseen University, men också om universitets "undre värld" av tjänstefolk som sköter om nattköket och droppar stearin på ljusen - där har vi ett nödvändigt yrke om något! I denna bok får de en utmaning där de måste att skapa ett fotbollslag och spela en match för att få behålla ett visst anslag till universitetet. Utan det anslaget måste de dra ned på sin matranson - ve och fasa! - till tre måltider om dagen.

Min egen erfarenhet av "sportnörderi" är att det ofta inte går väl ihop med fantasynörderi. För att konceptet idrott skall gå hem hos fantasynördar behöver man alltså förklara detta för dem på ett begripligt sätt, t ex med ett tydligt regelsystem anpassat för fantasynördar. Så länge det finns ett regelsystem att utgå från, kan man acceptera spelet, varesig det gäller rollspel eller fotboll, eller en hel magisk värld.

Pratchett lyckas bra med att göra detta, och lyckas även till viss del omdefiniera konceptet fotboll så att det blir intressant för icke-idrottsintresserade, men trots detta saknar boken litet av Pratchetts schvung... Det märks inte lika mycket ordvitsar och fotnötterna lyser för det mesta med sin frånvaro. Vi i bokcirkeln tror detta beror på att Pratchett pga sin progressiva alzeimers nu måste diktera böckerna istället för att skriva dem ner dem, och att man då missar litet av ordvitsarna som man annars upptäcker när man stirrar på pappret. Vi förlåter honom för detta.

Vad som räddar storyn är förstås Mr Nutt, Glenda, Juliet och Trev Likely, fyra starka karaktärer som engagerar läsaren så att man vill läsa vidare och veta vad som händer dem. Som namnet Juliet antyder så finns det också en liten Romeo-och-Julia-historia inbakad i det hela, men istället för att de kommer från två familjer i krig så så kommer de från två olika fotbollssupporter-grupper, och Terry Pratchett utforskar frågan - kan kärleken fungera trots att man hejar på olika fotbollslag?

Allt som allt är det en okej bok, inte mer, men rekommenderar den ändå för alla Pratchettianer där ute! Den får en trea av fem möjliga.

Dear John...

2010-12-11T13:48:00.000+01:00

...är en film baserad på en bok av Nicholas Sparks. Den är superbra, precis som alla andra filmatiseringar av hans böcker. Nu har jag bara Nights in Rodanthe att se.

Sitter fortfarande och myser av all kärlek som bara strömmade ur historien. Ack ack ack, vad vackert!! Och Channing Tatum är inte dum, han heller. *kär*

I'm not dead yet!

2010-11-29T23:05:00.000+01:00

För dem som undrar varför mitt bloggande legat litet lågt på sistone: Jag har inte hunnit läsa så mycket av olika anledningar, bland annat pga att jag har så ont i axeln så jag inte vill hålla en bok i armen (blir besvärligt även med den andra axeln som då blir utsliten), sen så har jag varit upptagen med att installera möbler, umgås med vänner som rest långt för att hälsa på mig i flera dagar, sen så har jag varit på en massa fester... och än är festandet inte slut.. *trött*

Men var inte rädda, I'm not dead... yet!

Ombyggnad pågår...

2010-11-14T10:10:00.000+01:00

"You probably wish you had a cardboard box of your own, dont you, human?
But we can't all be this fortunate."

Ingen läsning denna helg för jag håller på att IKEA-styla mitt hem. Med hjälp av ett par katter. :-)

Pocket & Påhitt - Ursäkta kyparn, men det är en syrsa i min klubba...

2010-11-09T18:52:00.001+01:00

Mitt paket!

Paketet från Bokstunder kom redan i torsdags men eftersom jag har varit borta från fredag morgon till måndagkväll så har jag inte hunnit skriva om det.

Öppnade det dock torsdagkväll och WOW vilket paket! Böckerna jag fick var Isabel Wolff - Vickis Vintage Butik och Lisa Jewell - The truth about Melody Brown (som jag redan börjat läsa). Böckerna verkar jättebra, Lisa Jewell är en personlig favorit och Isabel Wolffs bok verkar vara en mysig bok (bra för mörka höstkvällar). Har redan slukat allt godis (mmm choklad!) men lämnade kvar klubban. Det lustiga med denna klubba är att den har en speciell ingrediens... SYRSA! *mmm* Ni kan nog tänka er mitt illskrik då jag såg syrsan i klubban. Där satt jag i godan ro och gottades åt alla godsaker å så ser jag en INSEKT i mitt godis... Ja, du Cissi, du har verkligen förmåga att skaka om! Jag tar det som ett halloweenskämt och flinar i mjugg... ;)

Sen fick jag smultron-te (hur visste du att jag älskar smultron!??). Det doftar underbart! Det övriga prasslet var Mochaccino Mints, Origami-postits, tuggummi, svarta katten, yatzy, markeringspennor och Knep och Knåp. Märk väl att det inte är samma Knep och Knåp som Bokstunder fick av mig utan att vi hade samma briljanta tanke ;)

Ett stort tack till min eminenta bokvän Bokstunder!!

Kathy Reichs - På måndag död

2010-11-07T12:11:00.000+01:00

Tre kvarlevor efter unga kvinnor påträffas i källaren på en pizzeria och Temperance Brennan kallas till platsen för att utreda om det rör sig om gamla fynd eller relativt nya mord. Hon får redan från dag ett hårt motstånd från poliskåren som är helt övertygade om att det rör sig om gamla arkeologiska fynd, men dr Brennan anar oråd eftersom fyndplatsen, gravarna och placeringen av kropparna inte stämmer överens med för urbefolkningens begravningsritualer. Hon upptäcker snart att huset som kvarlevorna påträffas i tidigare har varit i maffians ägo. Dr Brennan kan inte släppa fallet och när hon inte får påbackning från polisen börjar hon på egen hand forska i husets tidigare ägare, och spåren leder henne till en hemsk upptäckt....

Böckerna om rättsantropologen Temperance Brennan är baserad på författarinnan Kathy Reichs liv, hennes egna arbete som rättsantropolog och hennes arbete med polisen. Böckerna har blivit sån succé att man gjort tv-serien Bones, som är ytterst vagt baserat på böckerna. Jag kan faktiskt inte svara på om jag gillar böckerna eller serien bäst, de är båda jättebra på sina egna sätt och vis. Men en sak är klar, jag ska köpa fler böcker av Kathy Reichs! Sådan spänning, sådan förmåga att beskriva och engagera! Kanske har det något att göra med att jag fått en mjukstart med Bones, men oavsett vilket så gillar jag boken supermycket!

Jag har länge varit intresserad av att bredda min boksmak, dels med klassiker och skräck men även med deckare. Har försökt läsa någon deckare tidigare men inte gillat dem, men så kom jag över en Kathy Reichs bok och eftersom jag gillar tv-serien Bones så tänkte jag att det kunde vara en enkel start. Det känns som om jag hittat rätt! Boken får fem poäng av fem möjliga!

Älvsbyn

2010-11-06T19:17:00.000+01:00

Är hemma och hälsar på över helgen och njuter av god mat (inbakad oxfile igår, palt idag). Njuter även av det vita som sakta singlar ner. Så vackert med snö! Önskar jag kunde ta den med mig till skåne på måndag...

Jag kan också meddela att jag nu tagit mig mer än halvvägs igenom På måndag död. Än så länge är den jättebra!

Läser en deckare!

2010-11-03T19:56:00.000+01:00

Men inte vilken deckare som helst, utan en ORANGE deckare (hint hint, nudge nudge, know what I mean, know what I mean, say no more!).

Läser en bok som jag fått av Calliope - eller var det du som gav mig den...? Minns inte riktigt, men thanks om det var du! Hittils har den varit riktigt spännande. Men så är det ju riktiga Bones också, och det är ju en fördel.

Och om det är någon som undrar om jag har blivit spritt språngande galen som börjat läsa deckare så säger jag; ja, kanske. Det återstår att se! ;)

I'm beautifuuul...

2010-11-02T21:43:00.002+01:00

Blev just nominerad till Beautiful Blogger Award. "Den här bloggen är skriven med stort engagemang av en citat: "Bokslukerska, författare, drömmare, nörd". Nörderi är bra tycker vi!"

Gosh golly! Tack kära BookLover - ett rum av ord för de fina orden! Jag är hedrad och litet förvånad - hur sjuttsingen fick ni reda på hur jag ser ut..? Juuust kiddin'! ;-P (Men ni måste medge att det lämnar litet utrymme för egen tolkning ;)

De som blir nominerade får också en uppgift:
- kopiera in awardbilden i sin blogg
- tacka och länka till den som nominerade
- nominera sju andra bloggare och länka till dem
- berätta sju intressanta saker om sig själv

Eftersom jag redan gjort de första två sakerna så återstår sju andra bloggare och sju intressanta saker. Here it goes!

Ett hem utan böcker erhåller dena fina award inte bara för att hon är min vän (och dessutom en mycket beautiful blogger) utan för att hon faktiskt också har en superfin blogg med ständigt inflöde av intressanta recensioner och andra nördigheter. Me Like!

The Book Pond nomineras för att hon skriver om intressanta böcker och personer (som Stephen Fry) och inte är rädd för att bjuda på sig själv och sin underbara humor. :)

Bokomaten får också en nominering för sin hemtrevliga och husmoderliga charm och intresseväckande bokrecensioner. Det ger en extra krydda till inläggen när man läser dem i en air av lantligt kök.

Calliope Books har supersnygg stil, sofistikerad, något gotisk, litet sekelskifte, litet gypsy. Vad kallar man det ihopslaget? Vet inte, men snyggt är det iaf! Och så har hon världsbäst boksmak! Och sen skriver hon om Curlingkatter, är inte det för sött? (missade nu att kolla på det dock...)

En udda verklighet har en blogg som är lika fin som hennes utgivna bok med samma namn. Jag är ett stort fan av boken och av Nene i största allmänhet. You had me at 'Katherine Kerr'!

En bok om dagen värmer mitt frusna norrbottniska hjärta med den vackra vyn av snö och skog. Hon har en riktig mysblogg, när jag läser den fantiserar jag att hon lever ett Gilmore Girls-liv med sina barn och hundar, och kanske med en alldeles egen Luke? Sen så är hon fenomenal på att arrangera bokbyten!

BOKHYLLAN by Deliquate har den grafiskt snyggaste blogg jag någonsin sett och skriver väldigt bra. Sen så gillar hon Battlestar Galactica och massor annat sånt där bra grejs.

Så där ja! Då blev det lustigt nog så att alla utom två nominerade är vänner eller bekanta. Eftersom jag är allt annat än partisk så måste det ju innebära att jag väljer vänner och bekanta efter hur intressanta bloggar de har? ;-)

Det var visserligen en intressant grej om mig, men vet inte om den är helt sann. Här är sju intressanta saker som är helt sanna:

1. Jag är hörselskadad på båda öron, behöver ha hörapparater (och kan även prata teckenspråk, något så när i alla fall).
2. Jag har två vänner som är OS-guldmedaljörer och två vänner som är med i Allsvenskan... *champion by proxy*

3. Jag har lärt min ena katt att spela död, göra high five, vacker tass och arbetar nu på att lära henne att rulla runt. Den andra katten är dum som ett spån. :)

4. Jag prickar bra med luftgevär.

5. Jag pratar då och då pitemålet, även om orden och dess meningar börjar försvinna och lämna utrymme för skånska språkets melodi och uttryck.

6. Har dykit från en 12 meter hög klippa ned i Döda Fallet i europas största obundna vattenfall (Storforsen i Älvsbyn). Jag var inte självmordsbenägen utan äventyrslysten.

7. Jag flyttade tvärs igenom hela Sverige, från norrbotten till skåne, pga kärlek. När kärleken tog slut hade kärleken till skåne tagit över. Men norrbotten kommer alltid vara "The land of the free and the home of the brave".

Puh, that's all folks!

Dewey - En småstadskatt som älskades av hela världen

2010-10-31T12:47:00.000+01:00

För Vicki Myron hade livet varit en enda lång kamp, från det att hon gifte sig tidigt, fick barn och upptäckte att hennes man var en alkoholist som förskingrade deras pengar. Hon reste sig ur askorna, skilde sig och tog dottern Jodi med sig, började studera och fick sedan jobbet som vice bibliotekscef i Spencer, Iowa. Men det som verkligen blev den stora vändningen för henne var den dagen hon fann den orangea kattungen som låg i bibliotekets bokinkast, inslängd och övergiven av någon hemsk människa.

Vicki och resten av personalen förälskade sig genast i katten. De ansökte och fick tillstånd att ha kvar honom som bibliotekskatt, och döpte honom till Dewey Read More Books. Allt eftersom tiden gick och fler människor lärde känna Dewey insåg bibliotekspersonalen vilken speciell kattkille de fått. Varje morgon då biblioteket öppnade satt Dewey i lobbyn och hälsade på besökarna, och vid varje lästimme valde Dewey ut ett barn (olika barn varje gång) som fick äran att ha honom i famnen. Han hade ett sätt att trollbinda människor, så snart hade hela staden Spencer adopterat honom som sin katt.

Vicki Myron berättar historien om hur Dewey blev världskänd, men historien innehåller även stora delar av historia om staden Spencer, dess innevånare och inte minst henne själv och hennes familj. Allt sammanvävs till ett häpnadsväckande framgångsfenomen men också till en historia om det nära band som kan uppstå mellan djur och människor. Sedan den dagen Dewey räddades började en osannolik vänskap att spira mellan honom och Vicki som efter åren djupnade till ett band av kärlek och förståelse, som skulle kvarstå för resten av deras liv (eller åtminstone Deweys liv).

Vicki hävdar ständigt att Dewey inte var en normal katt, att han hade en djupare förståelse av vad människor behövde, han kunde se vem som var ledsen och tillägna sig åt den personen, slänga sig ned i famnen och bjuda på sig själv och sin kärlek. De flesta ägare vill ju gärna tro att just deras djur är speciellt. Jag tror att Dewey var en helt normal katt men att han hade en väldigt speciell personlighet, han var uppfostrad och disciplinerad, social och tolerant, och totalt förälskad i människor. Det perfekta receptet för en bibliotekskatt. Boken om Dewey var snabbläst, varm och rörande, vissa bitar uppskattade jag mer (dem om Dewey) och vissa bitar tyckte jag var helt orelevanta (som dem som inte handlade om Dewey). Men smaken är som baken, kort sagt - detta är en bra bok! Läs den! Boken får fyra av fem möjliga morrhår.

Pocket & påhitt - frågor och svar

2010-10-27T23:06:00.000+02:00

Nu har Pocket & Påhitt kört igång och jag är litet sen med att rapportera in - ber om ursäkt för det! Det är dags att berätta litet om mig för min bokvän. Av det jag läst hittils verkar det som vi är direkta motsatser vilket kan bli litet skoj (jag älskar fantasy men ogillar Sagan om ringen... och så somnade jag då jag läste Siri Hustvedt).

Vilken genre eller författare gillar du bäst?
Jag gillar All Things Romantic. En period läste jag bara Maeve Binchy, en annan period blev det mycket Nora Roberts. Har fastnat för irländska och brittiska författarinnor (Tamara McKinley, Marian Keyes, Jane Austen, Brontësystrarna mfl). Har inte läst så mycket sådant på sistone dock...

Läser mycket historiska romaner, älskar riddarhistorier och övernaturliga element. Är främst fantasynörd, men på sistone har jag även börjat läsa en hel del science fiction även om jag är rätt ny på den genrén. Startade en SF-bokcirkel i april 2009, har antecknat vilka böcker vi läst och vilka vi vill läsa här.
Steampunk är en annan favorit (tänk League of extraordinary gentlemen).
Är inte för intresserad av tråkiga tänkarböcker, det ska vara lätttillgänglig underhållning. Eller genuint BRA böcker, oavsett genré. Är ute efter en verklighetsflykt.
Vilken genre eller författare är du nyfiken på?
Är litet nyfiken på.... Johan Theorin, Lisa Jewell - The Truth About Melody Browne (2009), After The Party (2010). Jeanette Winterson - Oranges are not the only fruit, Selma Lagerlöf, H.P Lovecraft, Arthur Conan Doyle, Carrie Ryan - Forest of hands and teeth, Anders Björkelid.

Vad har du läst, men tänkt "Aldrig mer!" om..?
Höll på att somna då jag läste Siri Hustvedt. Sen så har jag lärt mig den jobbiga vägen att böcker om socialfall och samhällskritik inte är min kopp av te. Har dock läst Tawni O'dells Avvägar och gillade den. Kan någon gång var hundrade år få för mig att läsa en deckare. Kommer inte ihåg när jag gjorde det sist.

Finns det någon författare som du samlar på? Har du allt?
Neil Gaiman är förstås alltid bra. Här har jag läst Stardust, Neverwhere, The graveyard book, Coraline. Har även American Gods hemma, har inte läst. Har det mesta av Marian Keyes och Lisa Jewell. Maeve Binchy har jag läst det mesta av, lika med Nora Roberts.

Finns det någon lista publicerad, över vad du har läst genom åren?
Läst 2010, 2009, 2008. Böcker jag har i min bokhylla (något ouppdaterad) och böcker jag och min SF-bokcirkel läser och vill läsa.
Annat litterärt, värt att veta..?
Jag älskar att få drömma mig bort, gärna till medeltiden eller den viktorianska eller georgianska eran, eller till en framtida utopi. Dystopier kan vara intressanta med! Jag är en riktig anglofil och läser mer på engelska än på svenska. Har dock ett häpnandsväckande glapp när det gäller klassiker (förutom Jane Austen).
Vad äter du för godis?
Just nu är jag inne i en nyttig fas. Äter gärna mörk choklad, cirka 70 %. Gillar choklad med mint eller schweizernöt. Tycker om dillchips, ostkrokar, polkagrisar, saltlakrits, mint. Har svårt för surisar och segisar och skummisar. Viol avskyr jag. Samma med kanel.

Naturgodis - ätbart eller inte..?
Provade det men föll inte för det.

Dricker du te eller kaffe? Favoriter? Odrickbart?
Både och! Jag gillar fruktte och grönt te är också gott (speciellt orientsorten som smakar litet lakrits...) Jordgubbste går åt i stora mängder.

Odrickbart? Skulle väl vara sådana där roibosteer med kanel, ingefära, sånt där.

Hobby?
Gosar med mina två söta katter. Spelar brädspel och kort. Följer massor med tv-serier. Bland annat NCIS, How I met your mother, Big Bang Theory, Torchwood, Warehouse 13, Bones. Slukar filmer, är konstant kund på hemmakväll och har väl sett allting de har i romantisk väg.

Favoritfilm?
Alla baserade på Jane Austens böcker och systrarna Brontës böcker. PS I Love You, Star Trek, Watchmen, Dogma, Moulin Rouge. BOATS kan vara bra, musikaler kan vara uppskattade...

Favoritmusik?
Mycket irländska ballader just nu. The Pogues, Flogging Molly, Frances Black. Gillar även rock, Bruce Springsteen mfl. Gitarr i det stora hela brukar uppskattas. U2, Takida, Creed, Creedence Clearwater Revival... mfl mfl
Stjärntecken?
Tvilling. Kreativ men slutför aldrig mina projekt. Social som få.

Favoritfärg?
Vit, grå, beige, brunt, svart. Stilrent och naturfärger! Och så älskar jag höstens sprakande färger...

Samlar du på något?
Filmer! Har väl alla Jane Austen-filmer nu tror jag. Uppskattar även nördiga prylar. :)

Om jag skulle uppmuntra min bokvän i någon riktning?
Så skulle jag be henne skicka en höstmysig bok. Gärna med kärlek, gärna lagom lätt att ta sig igenom, gärna av någon författare jag inte har läst innan. Kanske detta är tillfället då jag hittar min nya favoritförfattare? Gå på magkänslan, vad säger den dig? Finns det någon jättebra bok som du vill rekommendera? Jag är öppen för förslag! Och hoppas du får en rolig utmaning med att plocka ihop ett paket åt mig! :)

Jag ger bort böcker!!

2010-10-16T17:51:00.000+02:00

Tänkte jag skulle härma Dantes bibliotek som för ett litet tag sedan rensade ut gamla böcker och gav bort dem till intresserade. Samma sak gäller här, mottagaren står för kostnaden för porto och vadderade kuvert, och länka gärna till min blogg när du fått böckerna (kanske vi kan få fler att återvinna sina gamla böcker?;).

Kolla igenom listan och när du hittar något du vill ha så mailar du mig på boktimmen[at]hotmail[dot]com.

Lian Hearn - På kudde av gräs
Lian Hearn - Och himlens vida väv
Lian Hearn - Över näktergalens golv
Lian Hearn - Under lysande måne
Lian Hearn - Vid hägerns skarpa skri
Unni Drugge - Meningen med män
Mary Gentle - Grunts
Isaac Asimov - Foundation and Empire
Charles Stross - Accelerando
Elizabeth Kostova - The Historian
Mervyn Peake - The Gormenghast Triology (storpocket)
Jean M Auel - Hästarnas dal (storpocket, lite nött)

Jag är en sån som bara vill ligga med dig

2010-10-15T12:43:00.002+02:00

Jag kom över Jag är en sån som bara vill ligga med dig av Fredrik Lindström på bokmässan i Göteborg, intet ont anandes om vad som väntade (tyckte bara det var en kul titel och så var den gratis). Men så öppnade jag den och insåg att jag fått med mig hem ett gäng dikter och reflektioner *gasp* om livet. Jag började så smått att glutta i den och insåg efter ett tag att den där Fredrik, han är inte dum han. Inte. Dum. Alls.

Boken är en riktig guldklimp! Jag vill nästan påstå att den har en dikt för varje tillfälle och för varje person, men kanske inte riktigt. Den handlar om kvinnor och män, kärlek, vardag, moderna människor, barndom och regniga dagar. I sin karaktär är den lågmäld, pricksäker, härligt nostalgisk och mysig. Den smyger sig liksom på med sina kloka ord då man är oförberedd, och helt plötsligt inser man att "men! det där handlar ju om mig!". Se bara:

"Ett nytt liv"

Varje höst
vill man egentligen
flytta till ett nytt område
där ingenting
ännu är bestämt,
möblera och köpa nytt
få nya grannar,
nya kompisar,
sakta vänja sig vid lukten
i de halvtomma rummen
utanför på gatan,
en annan värld,
en helt ny ordning.

Börja från början
i garderoberna.

Nya vanor,
nya ljud,
nya mellanmål,
ett nytt liv.

Nu ska allt bli bra.
Den här gången ska inget gå fel,
den här gången ska
allt bli bra.

En annan bra dikt är förstås Jag är en sån som bara vill ligga med dig. Det är en vacker kärleksdikt som får mig att dåna och smälta samtidigt. Men jag vill egentligen inte lyfta upp några speciella dikter för Fredrik fortsätter att leverera starka och tänkvärda ord rakt igenom hela boken. Därför får den fem av fem möjliga poäng. Jag rekommenderar denna bok till alla, läs den, älska den! Och om du har läst den, skriv gärna tillbaka och berätta vilken dikt som är din favorit!

You are my sunshine, my only Sunshine...

2010-10-11T19:24:00.000+02:00

You make me haaaappyyyy when skies are grey!!
You'll never know, dear, how much I love you,
Please don't taaake my Sunshine awaaaaaaay!!

I ett USA ödelagt efter Voodoo-krigen (som inte handlar så mycket om voodoo men desto mer om vampyrer), där stora delar av landet försjunkit i mörker och blivit de onda varelsernas hemvist, lyser New Arcadia fortfarande starkt på kartan. I New Arcadia bor Rae Seddon, a.k.a. Sunshine, som jobbar i sin mors och sin styvfars café Charlie's. Sunshine vet att det finns ställen, s.k. bad spots, dit människor inte bör gå. I dessa bad spots rör sig vampyrer, varulvar, ghouls och demoner fortfarande fritt om nätterna på jakt efter byten. Men detta är det sista i hennes huvud då hon kör ner till den lilla sjön där hennes farmor en gång bott. Hon glömmer bort tiden och finner sig snart ensam efter mörkrets inbrott, omgiven av blodtörstiga varelser....

Jag stod och velade häromdagen på SF-bokhandlen i Malmö. Det finns så mycket fantzy som jag vill läsa, det blev helt enkelt overload. Kapten Karin hjälpte mig och rekommenderade Sunshine, och för detta är jag mycket tacksam! Visst var det till en början mycket ordbajsande, men att lära känna en ny författare kan vara precis som att lära känna en ny vän. Visst kan det till en början bli litet akwarda stunder där man inte riktigt förstår sig på den andra personen, men om det är en bra författare/bra vän så går man alltid där ifrån med känslan av att vilja umgås mer. Robin McKinley är en sån bra författare.

Sunshine är en het, smart och spännande bok med en touch av postapokalyps. Den tar ett litet tag att ta sig igenom, men jag sträckläste den nu i helgen för det visade sig vara en perfekt bok för mörka höstdagar med filt, katt och te! Min enda sorg är att det finns en hel del lösa trådar, men inga fler böcker om Sunshine. Jag vill ha mer!!

Här kan du läsa vad Neil Gaiman tycker om boken samt ett utdrag av handlingen.

För alla John Keatsfantaster/anglofiler/kostymdramefantaster där ute

2010-10-10T11:06:00.000+02:00

Ser just nu filmen Bright Star som finns att hyra. Handlar om John Keats liv och hans sällskap av diktare ( bl.a. hans bäste vän mr Brown), författare och modeskapare (och för den tidens England mycket modernt tänkande människor). Filmen utspelar sig ur hans stora kärlek Fanny Brawne perspektiv och den är lågmäld och mysig men likväl romantisk.