Monday 29 March 2010

SF-bokcirkeln: Altered carbon - Richard K Morgan

Fem hundra år i framtiden, och tekniken har nått den punkt där människor har lärt sig att ladda upp sig själv till en databas och klona sig själva. Människorna lever med s.k. stacks i sin ryggrad vilka implanteras vid födseln och lagrar alla minnen och hela din personlighet. Detta innebär att man vid sin kroppsliga död kan ladda ned hela sig själv i en ny kropp, vilken som helst som finns till låns. Lånekroppar kallas sleeves, likt tröjärmar man drar på sig då det passar.

De rika kan klona sig själv och i princip föra över sig själv till en yngre version av sig själv med jämna mellanrum, och har även råd att lagra kopior av sina medvetanden som uppdateras med jämna cykler. Dessa kallas Meths, efter Methuselah, den äldsta i hela bibeln.

Människan har emigrerat ut i rymden på jakt efter nya världar att befolka, och av dessa har flera generationer av "offworlders" vuxit fram. Takeshi Kovacs är en människa som är född och uppvuxen på Harlan's värld, där han efter sina ungdomssynder (ett par år av gängverksamhet) växte upp till att bli en FN-soldat, en s.k. a "envoy", dvs en speciellt programmerad soldat med killer instinct. Trots sin talang väljer Kovacs att hoppa av kåren, och han blir nedjagad och dödad, och man laddar upp hans medvetande och dömer honom till århundranden på lagring. Men Kovacs har kontakter på rätt ställen som hjälper honom ut, mot ett sista uppdrag - ett som kan fria eller fälla honom för gott...

En meth vid namn Laurens Bancroft har till synes tagit sitt eget liv, vilket han anser är helt onödigt eftersom den enda effekten av det hela är att hans nuvarande klon är förstörd och han har förlorat två dagars minne som inte hunnit sparas ned än. Bancroft är övertygad om att han inte dödat sig själv och lejer Kovacs för att finna den riktige mördaren. Kovacs gör en grundlig utredning, och de ledtrådar han finner drar honom längre och längre in i en snårdjungel av olösliga gåtor.

Vad vill då Altered Carbon säga? Vad är själva budskapet?! Förutom filosofen Quellcrist Falconers "Make it personal" så tar den upp frågan om vad som är mänskligt, hur man skiljer själen från kroppen och andra intressanta frågor som "om man har sex med sin egen klon, är det onani då?". Alla i bokcirkeln kände mycket starkt att detta var en bra bok, den fick i genomsnitt fyror och femmor och vi lyckades i princip inte komma med några negativa kommentarer alls. Det enda som kan vara knepigt är att den tar slut. Well, guess what? Det finns en tvåa. Kovacs FTW!

Altered Carbon är ett mästerverk! Detta är dystopisk cyberpunk i sin bästa form, den är hårdkokt, snabbläst, fullproppad från första till sista sida med humor, sex, våld... den äger oceaner av attityd, en empatisk hjälte, romantik, djup, ytlig nonchalans, dryghet..! Läs, läs, läs!

Saturday 20 March 2010

Seglingssemester

Icke bokrelaterat igen..

Ville bara meddela er stugsittare att denna stugsittare minsann skall lyfta på arslet och åka och segla i Kroatien en vecka i början av juni. I Kroatien ser det ut så här:

Saturday 13 March 2010

Lian Hearn - Över näktergalens golv

I en avlägsen och fridsam by i utkanten av Tohans rike växer Tomasu upp bland de gömda, ett fredligt folk som praktiserar förbjudna läror. Tohans härskare Iida är hård och skoningslös och tolererar inte de gömda. Hans krigare når en dag Tomasus by och mördar befolkningen, och Tomasu är den enda som lyckas fly från krigarna. I skogen möter han en man, Shigeru Otori, som tar honom under sina vingar och för honom till Otoririket där han är i säkerhet. Tomasu måste nu lägga sitt gamla liv bland de gömda bakom sig. Av herr Otori får han namnet Takeo, och utbildning inom skrivkonst och stridskonst. Takeo upptäcker så småningom att han själv bär på övernaturliga gåvor, och med dem lär han sig snabbt mer om sig själv, sitt förflutna och de intriger som försiggår runtom i riket.

Boken utspelar sig i ett samhälle i stil med det japanska feodala samhället. Lian Hearn har lånat karaktäristiska japanska drag, bland annat dess byar och japanska namn, men det är ändå inte det riktiga Japan. Händelserna tar plats under en epok som påminner om de japanska samurajkrigen, och i boken precis som i verkligheten är heder och lojalitet mot familjen är viktigare än livet själv.

Storyn är vackert berättad, bjuder på poetiska beskrivningar av den vackra miljön och dramatiska känsloyttringar. Handlingen är spännande och bjuder på överraskningar. Boken får en stark trea. (Över näktergalens golv är den första delen av fem i Sagan om Klanen Otori. Nästa del är På kudde av gräs.)

Wednesday 10 March 2010

Serier jag följer

(En ickebokrelaterad grej i en bokblogg?  *gasp* Är det tillåtet!? Eftersom det här är min blogg så tillåter jag mig själv böja på reglerna litet. )

Jag fick idag frågan om vad jag ser på för tv-serier, och det slog mig att jag ser en hel del serier. Och många av dem serier kommer från böcker eller är relaterade till sci-fi och fantasy, som även är bokgenrér jag älskar. So, here it goes...

Fias serier utan inbördes ordning:

Heroes är en klar favorit, även om jag precis som alla andra tycker att den fjärde säsongen varit rätt så tråkig. Jag hoppas dock på en femte säsong, Tim Kring behöver en chans att ställa saker till rätta. Lyckas han inte göra det i den femte säsongen kan vi alla förklara honom okapabel och sörja seriens slut, men ge honom åtminstone den chansen.. Det är min åsikt.

NCIS är en serie jag följer för humorn och spänningen mellan Tony och Ziva, samt för den underbara Abbys skull. Skulle spänningen försvinna mellan Tony och Ziva är det dock stor sannolikhet att mitt intresse mattas ut.

Bones gillar jag. Angel är ju trots allt med... ;)

Torchwood är en av mina andra favoriter. Har i inte sett säsong tre (miniserieaktig säsong i fem episoder som kallas Children of the Earth) så har ni missat nått! Captain Jack är min blivande make! Dr Who (remaken) har jag sett en dryg säsong av, har ännu inte fastnat men vill dock försöka se mer.

True Blood är en annan favorit, no explanation necessary. Eller jo, Eric Northman/Alexander Skarsgård!

How I met your mother är en mysig ny variant av Friends, dvs en konstellation vänner som dejtar varandra/bor ihop, har konstiga lekar för sig... De är de vänner jag önskar att jag hade. Sen så är ju Willow med, all the more reason... Ett underbart avsnitt: Slapsgiving.

The Big Bang Theory - Sheldon Cooper is KING.

Legend of the Seeker - fantasy i stil med Xena the warrior princess, fast litet bättre. Inte en av mina favoriter, men ändock ok. Det är ju fantasy!

Vampire Diaries är en blandning mellan O.C./Smallville/Twilight men den har börjat växa på mig och den har potential att skapa en intressant intrig mellan de två vampyrbröderna Stefan och Damon. Mina pengar satsas på Damon!

Being Human är en annan vampyrserie (ok, den handlar om en vampyr, en varulv och ett spöke men ändå). Det övernaturliga fängslar mig...

Sen så brukar jag se My Boys på trean på söndagmornar, en trevlig serie om en tjej som är "en av grabbarna" i Chicago.

Detta är alltså serier som jag följer slaviskt, men utöver det så har jag även påbörjat att se SG1, men jag har tagit en tillfällig paus till intresset och tiden återkommer. Jag har tidigare sett allting av Joss Whedon, förutom den senaste säsongen av Dollhouse. Om Sheldon Cooper is king så är Joss Whedon gud, och man skall icke hava andra gudar vid sidan av honom. Sådeså. Buffy forever, long live Angel, River Tam FTW osv! You know it.

Nu ska jag se på NCIS!

Thursday 4 March 2010

Kerry Reichs - The best day of somebody else's life

Kevin, Vi, Connelly är, sitt manliga namn till trots en mycket kvinnlig kvinna. Hela sin uppväxt har hon indoktrinerats i tron att ens bröllop skall vara den bästa dagen i hela ens liv, något som man planerar noggrannt i minsta detalj. Det är en dag för överflöd, extravagans, en dag för att visa för släkt och vänner hur lycklig man är och hur mycket man älskar sin blivande make/maka. Man bör ha femtioelva brudtärnor, en svindyr marängkreation... och grädden på toppen - en kärleksfull partner att ingå äktenskap med.

Vi har byggt upp sin perfekta dröm om äktenskap runt sin gamla tonårsflamma Caleb Carter, och när alla hennes vänner börjar gifta sig runt om henne påminns hon återigen om den Stora Kärleken. Vi bollar arbete och söndagsträffar på Clyde´s med gänget i D.C. med galna möhippor i Charlotte, och mitt uppe i bröllopssäsongen tar saker en oväntad vändning då Caleb åter igen dyker upp och Vi riskerar att än en gång falla för hans charm...

Två skäl till att inte gilla denna bok:
1. Bröllopshysterin. *rys* Någon som sett Bridezillas på teve? Alla fördomarna kommer sig samman...
2. Våpig hjältinna. Hon är inte bara en stor våpig tönt, hon är en våpig egocentrisk tönt. Samtidigt har hon, ironiskt nog, ingen självkänsla whatsoever. Kom igen, hur ska man relatera till en sån karaktär? Kanske när man var 14...

Tre skäl till att gilla denna bok:
1. Den bjuder på sig själv. Den driver hejvillt med överdrivna bröllop, galna bridezillas och deras svärmödrar.
2. Vi Connelly in the movie staring herself har trots allt humor och då och då distans.
3. Sensmoralen. Utan att ge bort för mycket av storyn så kan jag väl säga att författarinnan levererar ett par välgrundade argument till varför man ska/varför man INTE ska gifta sig. Alla som är i giftastankar borde läsa denna bok, tänka igenom sin motivering en gång till, och är det efter detta fortfarande välmotiverat, go ahead and get married!

Detta var nog hittils den mest chicklittiga chicklit jag någonsin läst. Den får 3,5 och 3 på romantikskalan.

Wednesday 3 March 2010

SF-bokcirkeln: Elizabeth Bear - All the windwracked stars

Slaget har stått mellan ljuset och mörkret och Muire, en valkyria, är ensam kvar vid den kända civilisationens undergång tillsammans med en valraven, ett av waelcyrgernas tvehövdade riddjur. Muire skulle ha dött med alla de andra, men modet svek henne och hon flydde från striden. Valraven presenterar sig som Kasimir och önskar göra henne till sin ryttare, men Muire anser sig inte vara värdig och vänder sig bort från Kasimir.

Tiden går, och runt Muire växer nya civilisationer fram, frodas, för att till sist förfalla. När vi möter Muire igen är världen vid brinken av sin undergång, och den enda staden där det finns liv är Eidolon. Där bor en mäktig technomancer vid namn Thjierry som sägs hålla staden vid liv. I staden bor människor av alla olika slag, trumans, unmans, nearmans eller halfmens, underligt disfigurerade med djurdrag. Eidolons sista timme står för dörren, och den Grå Vargen, Mingan, infinner sig. Hans syfte är att påskynda världens undergång genom att suga i sig de levandes själar. Muire spårar honom till en bar, och här finner hon också Cathoair. Cathoair är en ung man som går och bär på en gammal valkyiesjäl som tillhör Strifbjorn, som Muire älskade en gång i tiden. Strifbjorn har återfötts många gånger, i många olika män, som alla fallit offer för Mingan. För att skydda Cathoair måste nu Muire finna Mingan och döda honom, en gång för alla.

All the windwracked stars är en tung futuristisk steampunk/fantasy med inslag av nordisk mytologi. Som i New Amsterdam så gäller det att vara väldigt försiktig i sin läsning av Elizabeth Bear, för varje ord måste vägas in noggrannt då det sägs så mycket i dem. Detta är alltså ingen lätt läsning. Bokcirkeln hade mycket åsikter om användningen av den nordiska mytologin, runornas betydelser (vilket jag inte är så bevandrad i) samt undrade vart egentligen gudarna tagit vägen. Hur kommer det sig att valkyrierna fick återuppstå men inte Tor och Oden? Andra tyckte det var för mycket fokus på sex/hångel så att handlingen fick för litet utrymme. Cathoair saknade till viss del sympatiska drag, och någon tyckte relationens utveckling mellan Muire och Mingan saknade logik.

Om man vill ha lätt läsning är detta inte rätt bok, men för mig så var det en trevlig läsning då jag älskar Elizabeth Bears möjlighet att måla upp stämningen efter katastrofen i detta ödsliga och kala landskap som kallas Eidolon.

Betyg:
Jag: 4
S: 4
J: 3
CG: 3,5
K: 3
N: 1
F: 2