Clondikes guldrusch har slagit till och ryssarna har utlyst en tävling där den bästa guldgrävarmaskinen vinner ett pris. Vetenskapsmannen Leviticus Blue bygger i Seattle den mäktige Boneshakern, men i dess första testrunda så löper maskinen amok och gräver ett hål djupt i underjorden vilket gör att hela Seattles innerstad kollapsar, människor begravs i byggnaderna eller dör genom att falla ned i avgrunden. På något sätt så har maskinen också utlöst en giftig gas, the Blight, som förvandlar alla som andas in den till zombies. Skaparen av Boneshakern, Levi, försvinner mystiskt och lämnar sin fru, Briar Blue, ensam i förödelsen.
För att skydda sig mot the Blight så bygger man en gigantisk vägg som skyddar ”the outskirts” från the blight. De människor som hamnar innanför muren förvandlas till zombies, men ett fåtal människor lyckas finna sätt att överleva bland rasmassorna och glöms efter några år bort av myndigheterna.
Briar Blue upptäcker efter katastrofen att hon väntar barn. Hon föder en son som hon döper till Ezekiel. Hon tar tillbaka sitt föräldranamn Wilkes och tar ett jobb som grovarbetare och försöker med knappa medel uppfostra sin son på egen hand. Att vara son till en massmördare är dock inte lätt, och Zeke får en tuff uppväxt. Det lilla han får höra om sin far är det hans klasskamrater berättar, och han får höra ett rykte om att det innanför muren lever människor som kan veta sanningen om Levi. Zeke beslutar sig för att söka upp de människorna och beger sig därför på en riskabel resa innanför muren. När Briar inser att hennes son har rymt innanför muren beslutar hon sig för att bege sig in i the Blight efter honom för att rädda honom, och för att slutligen berätta sanningen.
Bokcirkeln hade mest varma saker att säga om detta underbara steampunk-ävetyr. Det är en välskriven pageturner full med zombies (inte nog med zombies enligt en del, och alldeles för mycket zombies enligt en rädd Fia). Den har alla attributer för en klassisk steampunk: viktoriansk stil, luftskepp, gasmasker, googles. Den är helt enkelt mycket bra. Jag ger den en klar fyra!
7 comments:
Nu var det väl inte alla som andades in gasen som blev zombies :)
Jåhå, every last one of them! Eller så kvävdes de... men det låtsas vi inte om.
Jag undrar om det är lagom mycket zombier för en zombiefantast? Eller om man då tycker det borde vara fler och inte blir helt nöjd om man inte är inne på steampunk?
Som zombiebok finns det en viss risk att du blir besviken men den har alla delar som krävs; klaustrofobisk stämning, panikartad flykt, folk som blir bitna och med den extra kryddan av zepelinare, gasmasker och googles. Jag vågar inte garantera att du gillar den -zeug men jag rekomenderar den ändå ;)
/s
Iz good. :)
Verkar värd att läsa. :)
Brukar inte läsa så många böcker med zombies men den låter intressant :) Får mig att tänka på "Pride and prejudice and zombies", även om den är lite mer åt det humoristiska hållet ^^
Post a Comment